Något från yttre rymden?

I onsdags eftermiddag gick jag förbi Zinkensdamms idrottsplats på Ringvägen och fick för mig att försöka ta en bild av den drivande snön som lystes upp från de stora strålkastarna. Döm av min förvåning när jag sedan fick se det märkliga klotet på den färdiga bilden. En tristnisse skulle säkert påstå att det är en ljuseffekt från gatlyktan, men det måste ju helt enkelt vara ett utomjordiskt objekt som råkade passera förbi just när jag tryckte av. En rund varelse från yttre rymden med ett fridfullt leende från öra till öra. Jag har sett sparvhök på samma ställe, så varför skulle inte ett ufo kunna svischa förbi också?

Sexuddiga stjärnor i Högalid

I ett tidigare inlägg avbildades några hakkors i Högalid. Här kommer en annan symbol som kan leda tankarna i olika riktningar. Vanligen brukar den kallas Davidsstjärna, men är en gammal symbol för skapelse (och för en massa andra saker, vilket framgår om man konsulterar ett symbollexikon) och kung Salomo. Egentligen är det inte en stjärna, utan det är två trianglar som lagts på varandra. Resultatet blir en stjärna i alla fall. Idag torde palestinier och många andra uppfatta den här stjärnan som symbolen för ett olidligt förtryck, men alldeles som med hakkorset finns det helt andra aspekter. Det är bara att välja vad man vill se.

Den här sitter högt under taket på ett av hörnhusen i korsningen mellan Varvsgatan och Heleneborgsgatan.

Och här har man smitt mönstret i järnstaketet utanför Mariaskolan vid Ringvägen.

I det trista novemberljuset ...

... stod jag och hängde utanför Telias butik vid hörnet Ringvägen-Götgatan. Måttet var rågat, nu var jag trött på sladdar på golvet, bredbandsleverantörer som köper upp varandra hela tiden, och ett antivirusprogram som jag inte litar på. Dax att uppgradera till mobilt bredband hos gamla Televerket! Man kan faktiskt se Teliabutikens skylt speglas i glasrutan här nedan, högt upp till höger. Glaset tillhör nedgången till den säkert efterlängtade gångtunneln under Ringvägen. På andra sidan gatan ligger Åhlén & Holm, ett av de klassiska köptemplen i Stockholm. Man har rustat upp det rejält under de senare åren.




Otrevliga vindar blåste, ibland yrde snöflingor omkring, men när man väntar på något gott ... . Lite skydd fanns det i alla fall där jag stod. För några årtionden sedan fanns inte de här pelarna som tillhör Ringens köpcentrum. Huset är ju känt för skandaler i samband med en bostadsrättsförening för övrigt. Bortåt husen på andra sidan gatan fanns det förr en bussterminal. Det är den som nu flyttat till Gullmarsplan och inte ser så rolig ut (där heller). Men det är ju ett faktum att busstrafiken söderut är bättre nu än den var då om man ser till turtäthet och antal möjligheter.


Hur gick det då med mina affärer? - Jodå, jag stormade butiken vid öppningsdags, och inte långt därefter kunde jag traska hemåt med de pinaler som behövs. Och nu är jag mobil och kan betydligt lättare än förut flytta mig från den ena fåtöljen till den andra med datorn utan att behöva tänka för mycket på sladdar och elände. Det är vad jag kallar framsteg! Jag ser fram mot ljusare tider när man kan gå ut och sätta sig på en bänk någonstans och surfa på nätet.

En jädrans massa portaler och hål i husen

Här är några bilder jag knäppt under de senaste två åren. (Klicka på dem för lite större format!) Bilder, samt en fundering om det där med portaler, alltså ganska stora hål genom hus. Ibland lagom för fotgängare och kanske en bil, ibland så stora att några giraffer kan stå på axlarna på varandra och ändå ledigt traska igenom.

Eftersom jag inte är insatt i hur diskussionerna i arkitektkretsarna går vet jag inget om anledningen till detta portalande, men att det förekommer i ganska stor utsträckning i nya områden måste betyda någonting. Har det något samband med att det nu är populärt med stora glasytor också? Kan man med mycket glas och hål i husen uppnå någon sorts himmelsk effekt? Handlar det om luft och rymd? Handlar det om att man inte vill trycka ihop saker och ting alltför tätt? - Ingen aning. Men är man ute för att jaga bostadsyta kanske det inte är så bra, även om jag inte vet hur många kvadratmeter det kan tänkas handla om.




Först ett exempel på en blygsam liten portal av äldre årgång som jag fotograferade i Årsta idag. Notera det lilla hindret som skall göra att större fordon än gående och tvåhjulingar - och barnvagnar får man anta - inte skall kunna slinka igenom. Den här portalen är på en begriplig nivå, den är funktionell kan man väl säga. Formen på balkongerna är rolig, vet inte om jag sett runda balkonger på annat håll.





Nya bostadshus i Marievik, öster om Liljeholmen. Notera att högra och mellersta huset har rejäla hål i sidan för att man skall kunna komma in på gårdarna. Där rök väl några lägenheter? Nedan är ett av husen på närmare håll. Det är ju imponerande i alla fall.




Vet inte om man skall kalla det här för portal eller att man bara lagt en spång mellan hustaken. Det är på Ringvägen.



Här är det högt i taket - Fatbursgatan på Söder. Man får akta sig för nackspärr om man vill kolla in höjden här. Nedan samma fast på lite avstånd.




Här följer två bilder från nybygge i Södra Hammarbyhamnen. Återigen har lite möjliga utrymmen i huset offrats för ett tomrum vars värde jag undrar över. Kunde man inte ha nöjt sig med en vanlig liten port?






Det här är egentligen utanför ämnet, men dessa övergångar som i allt större utsträckning går mellan huskropparna på olika håll kan väl ses som en kombination av bro och portal? Det här är Flemingsberg, Alfred Nobels allé.


Nytt hus på Essingeöarna. Inga portaler, däremot tomrum upptill och en indragning med pelare till höger (också populärt numera). Jag antar att arkitekten ville bygga ett hus som för tanken till ett skepp, och det är OK för mig. Men några lägenheter försvann där också.



Till sist ännu ett exempel från Södra Hammarbyhamnen. I stället för tomrum har man glasat in och använt utrymmena till något. Och det verkar väl vettigt?

Gräsrot-stadsplanerare

Nu tänker jag hålla några bollar i luften samtidigt: demokrati, stadsplanering, teknik, media. I föregående inlägg nämnde jag möjligheterna att visualisera olika tankar om stadsbyggnad genom att fotografera med digitalkamera eller ta bilder från GoogleEarth och sedan göra bildbearbetning i GoogleSketch. GoogleSketch är ett gratisprogram som gör att man kan bli sin egen arkitekt eller stadsplanerare. Med den här tekniken som verktyg skulle man kunna tänka sig en gräsrotsrörelse som gör sina egna planförslag, lägger ut förslagen på nätet, kontaktar politiker och pratar för varan efter bästa förmåga. Jag har nu gjort en smärre test.

I ett äldre inlägg skällde jag på de söndertrampade och i stort sett obefintliga och därmed ur partikelsamlingssynpunkt meningslösa gräsmattorna på Ringvägen. Bloggposten illustrerades med egenhändigt tagna bilder. Jag tänkte först ta satellitbilder från GoogleEarth eller Eniro för att beabeta idén vidare, men skärpan var inte så bra så jag ritade i stället en grovskiss över områdets nuvarande utseende i GoogleSketch (klicka så kommer bilderna upp i större och läsligare format hoppas jag):


Och sedan använde jag den bilden för att göra några modifieringar. Ringvägen fick bli smalare och med en mjukare sväng mot Lundagatan, och de två mindre byggnaderna samlades vid nedgången till tunnelbanan. Därmed kunde ett ganska stort tomrum för att göra något intressant skapas på två av de tre trista söndertrampade ytorna.



Det här har ritats väldigt amatörmässigt av mig. Men hur blir det om verkligt datakunniga människor kommer med i bilden, kanske någon arkitekt, någon med blick för det estetiska, sådana som kan den historiska bakgrunden till att olika ställen ser ut som de gör, människor med kännedom om lokal ekonomi eller logistikfrågor - då kunde det bli ett verkligt vitaliserande inslag i debatten om hur vår stad skall utvecklas.

Med andra ord: gnäll inte över att det här ser taffligt ut eller är fel på det ena eller andra sättet - gör något bättre själv i stället!

Söndag och fler vårtecken

Det lär skall vara sommar nu, åtminstone har sommartiden införts, men inte tyckte jag att det var så mycket skillnad i vädret idag jämfört med igår. Snålblåst av sedvanlig vårtyp, men soligt i alla fall under morgonpromenaden. Vårtecken behagade dock uppenbara sig, flera stycken. Så tillrade plötsligt lärksången över Årstafältet. Efter en stunds spanande fick jag syn på den lille gråbruna krabaten där den flög över gräset och anslöt sig till några artfränder. Kanske de stannar, kanske de fortsätter till andra ställen.

Sånglärka (Alauda arvensis), den intensiva sångaren över de öppna markerna

Det finns något talesätt om att "lärkan skall snöa ner sju gånger" innan det blir vår på riktigt, men det pratet vill jag inte höra på. Sanningen i det där gamla ordspråket torde ligga i att lärkorna inte flyttar så långt när det blir vinter. De håller sig på snöfritt område och kan hinna pendla några gånger mellan Norden och den europeiska kontinenten medan kampen mellan vinter och vår pågår. Låt oss hoppas att det är färdigsnöat för den här vintern!

Bofink (Fringilla coelebs), hane. De här bilderna hittade jag i svenska Wikipedia

Bofinkar skall man normalt kunna se här i Stockholm hela året eftersom en del övervintrar, men i år har jag missat det. Det har helt enkelt varit för lite vinter, för varmt och snöfritt, och därmed har bofinkarna inte samlats runt de vanliga matningsställena. De har kunnat hitta mat överallt. Nu har dock bofinksången dragit igång, och det tror jag är ganska normalt. Omkring första april brukar jag höra de första bofinkarna här i Stockholm, och premiärsångaren satt i ett träd nära Södertäljevägen bakom Midsommarkransens skola. Det är ju en bullrig miljö, men bofinkar är gapiga och kan hävda sig även på sådana ställen. På hemväg hörde och såg jag bofinkar även i Tantolunden. Om en och en halv månad lär vi höra näktargalarna slå på Årsta holmar också!

Så är det, naturen marscherar oförtrutet på och ger oss nya och nygamla härliga upplevelser! På tal om Tanto så såg jag i ett av lokalgratisbladen nyligen att det inte skall bli några nybyggen i Tanto. Kollade inte så noga, men jag antar att det rör den tråkiga parkeringsplatsen invid Ringvägen. Men de likaledes trista järnvägsspåren tycker jag fortfarande att man skulle kunna bygga över med någonting.

På tal om att bygga: Årstafältet är på tapeten igen och en del entusiaster inom yimby har konstiga ideer. Inte bara vad det gäller själva fältet utan också Årsta skog. Skulle vi inte kunna enas om den här grundregeln: inte en kvist får brytas för nybyggnader, inte en grästova grävas upp i Stockholms kommun förrän ett halvdussin snobbkommuner i norr och nordöst har byggt minst 25000 hyreslägenheter var i rejält täta och stadsliknande områden? Jag förstår inte hur någon skulle kunna protestera mot det? Yimby har ju klart sagt ifrån att "så vill folk bo!". Då har de väl bara att anpassa sig till detta, och eventuellt missanpassade kan flyttas upp till Älvkarleby eller någon annan glesbygdskommun.