Vitt i stället för blått

Ack, icke blommar "min" scillabacke vid Högalidsgatan så vackert ännu som den gjorde förra året - vilket är tur för de små scillorna, för i morse såg det ut så här:

Vitt i stället för blått i backen nedanför kyrkan och urnlunden, och de scillablad som jag såg titta upp lär nog fundera på om det inte är lugnast att ligga lågt ett tag till! Men om ett par veckor så ...

Otrevlig blötsnö flög omkring den gamla grindvaktarstugan vid Varvsgatan ...

... och prydnadsbuskarna i Münchensbackens planteringar stod kala och hade det förmodligen rätt kallt om rötterna!

Blomstertemat ...

... från de två senaste inläggen fortsätter, i och med att jag härmed publicerar de vårlökar (Gagea lutea är det nog) som fångade min blick på Djurgården nära Rosendal på torsdagseftermiddagen.

En annan företeelse som jag uppmärksammade var ett bi (eller vad det nu var) som satt på den grova barken till en präktig ek.

Utom tävlan ...

... får vi väl säga att den här scillan är som jag fotograferade i morse på Långholmen.

Detta om vi förutsätter att tävlan gäller att visa den första helblåa scilla-backen - och där vinner ju alltid Gabrielle på nordsidan av stan, så jag ger upp på förhand men ber att få återkomma när den blå slöjan dragits över Högalidsparkens backe mot Högalidsgatan.

... niger och säger att nu är det vår ...

Vid Lappkärret, tisdag kväll strax innan mörkret föll. Bland torrt gräs och gamla eklöv: Årets första blåsippor i skogen nära vattnet. Inne bland träden hördes trastsång av olika varianter och ute på själva Lappkärret levde sothönsen rövare. Kan man säga annat än att det är vårstämning så det stänker om det!

LM:s matsalar vid Telefonplan försvinner

Den här bilden plockade jag upp från tidskriften Arkitektur, en notis angående ändringar vid Telefonplan. Notera den sillsallad-färgade fasaden ungefär mitt på bilden. Där är tänkta nya bostadshus, i stället för den här byggnaden:

Huset som skall bort såg ut så här när jag tog en bild i maj 2006

Den länga som hade namnet Designens hus byggdes (tror jag) 1970 som en del av L M Ericssons växande lokalyta och ständiga kamp för att hitta rum att sätta den växande personalen i. Som man ser på övre bilden ligger huset till höger om det stora komplexet med verkstäder och kontor som kom till från 1940 och framåt. Minns jag rätt hade den här byggnaden internbeteckningen I-huset. Där fanns mycket: matsalar i två våningar, idrottshallar, en butik, huvudkassan, läkarmottagning, och säkert andra saker som jag glömt bort.

Om man tittar på övre bilden så finns befintliga bostadshus vid skogen ovanför det tänkta nybygget. På "min tid" var där bergsknallar, samt en bensinstation som tillhörde något som hette "L M E-anställdas intresseföringen". Jag har för mig att det ursprungligen var en butiksrörelse som Verkstadsklubben tog initiativ till under Andra världskriget för att hjälpa medlemmarna med billiga inköp. Senare kunde alla anställda vara medlemmar. Det fanns nog stora hål nere i berget också, men det vet jag inget om.

De tänkta nya husen ser inte ut att vara mer än fyra-fem våningar höga. Samtidigt finns det byggnader på det gamla LM-området som är betydligt högre. - Hur som helst, jag tror inte området runt Telefonplan mått enbart illa av att Ericsson flyttat ut. Det kanske i själva verket är tvärtom?

Flyg och himlakroppar

Den här bilden tog jag på Katarinahissen  i oktober 2007 - den verkar inte ha blivit mindre aktuell sedan dess

Ännu hänger mörkret kvar på kvällarna, och det har jag utnyttjat till att knalla ut och betrakta stjärnehimlen över kgl. hufvudstaden. Mötet mellan Venus och Jupiter, med Mars avundsjukt bligande en bit bort, har ju varit en höjdpunkt, men även stjärnbilder har gått att spana in.

OK, kanske inte världens bästa bild, men vad begär ni av min lilla fina fick-kamera!? Överst Venus, den lille nedtill är Jupiter, och så har vi månskäran (medan resten av Månen skymtar som en grå skugga baktill)

En sak märker man snabbt när man står och ser mot den svarta himlen: det vimlar av flygplan! Hela tiden passerar ljus över himlen, högt eller lågt, en del som prickar långt bort, en del där man ser hela planet när det är på väg mot Bromma. Det är sällan flygplan störtar eller kraschar på annat sätt, så ur den synpunkten är det ganska ofarligt att de flyger i mängder över centrala Stockholm. Den stora faran verkar snarare ligga i vad flygplanen och deras utsläpp gör med atmosfären. Därför bör man begrunda vad som stod på affischen på Katarinahissen, är det så jäkla lyckat med allt flygande egentligen? Även om rymden är stor och intressant så är det vår egen planet som är viktigast för oss, vi måste sköta om den så att den inte tröttnar och låter livsuppehållande system krascha för att bli av med oss.

Vatten i världsklass?

Fotograferat på Lundagatan, torsdag eftermiddag. En bil från det som väl hette Vattenverket på den gamla mer eller mindre goda tiden när det var mer ordning på saker, men som numera kallas Stockholm Vatten.

I det stora ser helheten oskyldig ut ...

... men vad är det som står på dörren?

Det där med "världsklass" låter ju starkt, men inom arkitekturkretsar har jag sett påpekanden om att uttrycket faktiskt kan tolkas på ett helt annat och betydligt mindre positivt sätt. Det behöver inte betyda att något är bäst i världen eller på samma nivå som det bästa som finns på annat håll - det kan också betyda att det är samma trista utsmetade lågklassiga smörja som man hittar på alla möjliga andra håll. I arkitekturen kan det vara trista byggnader och illa hopkomna stadsdelar. Men hur är det med vattnet? Vi har haft bra vatten här i Stockholm, men hur blir det i framtiden om marknaden tillåts bryta in och bryta ner ett system som ger oss pålitligt och drickbart vatten i kranarna? Kommer vi framöver bli tvungna att vara försiktiga med att dricka direkt från vattennätet utan att först för säkerhets skull koka drycken?

Ljusspelet på Stadsmuseet

Det här är gamla nyheter, men bättre sent än aldrig. I söndags kväll var jag nere och tittade på ljus- och ljudspelet som uppfördes med Stadsmuseets fasad som bakgrund. En spännande upplevelse med färger och figurer som åkte hit och dit, växte fram ur fasaden, försvann, verkade rasa mot marken ... jag är glad att jag fick ändan ur vagnen och gick och tittade. Eftersom det var en rörlig föreställning ger stillbilder ett ganska blekt intryck, men bättre ett blekt intryck än inget intryck alls!

Solnedgång Högalidsgatan

Tja, det behövs väl inte mer än rubriken, resten fattar du väl själv?

Tussilago-premiär

När jag gjorde en sväng till Årstafältet i eftermiddags tyckte jag det var tid att titta efter i ett dike där det brukar vara gult av tussilago ... och se, det har redan kommit fram några gula och goa små gynnare! Våren stärker greppet!

Fågelmiddag - sparvhök äter björktrast

En sparvhök, en orädd liten gynnare, satt och kalasade på en björktrast bland några buskar på Heleneborgsgatan. Speciellt tack till Tommy som ringde på min dörr och talade om vad som var på gång! Här är några bilder från evenemanget:

Rester av "kultplatsen"?

Fotograferat söndag morgon på Långholmen. Det verkar vara de avskalade resterna till figurerna på den "kultplats" (eller vad de nu var) som jag skrev om några gånger förra året, här, här , här och här.  Hade nog inte tänkt på dem om inte bloggkollega Kerstin på Storstadsnatur hade tipsat.

Och eftersom jag var på Långholmen måste jag avbilda en mur. Men den här tillhör inte fängelset

Inte jag. Stenar och murar

Kan meddela att det lik som hittats vid Långholmen inte är jag, trots en sväng därnere i morse. Känner mig tämligen vid liv, trots viss vårtrötthet. Hörde en skogsduva hoa lite senare, men det var inte i någon skog utan på en takantenn inne i stenstaden. Märkligt. Det har väl något med urbaniseringen att göra kan man tro!

På tal om lik så gick jag en gång bakom ett par pratande människor varav någon hade en hund. En av dem sade: "Det är dom med hundar som hittar liken". Låter som ett argument för att inte ha hund. Man slipper att jycken glatt nosar fram döingar när man är ute och promenerar i naturen.

Hade tänkt köra en ny omgång med mitt favoritmotiv: stenar och is i vattenbrynet. Men man måste variera sig lite, så jag kör mitt andra favoritmotiv med stenar och murar på torra land.

Gamla fängelsemuren på Långholmen. Den eventuelle upphovspersonen till liket som återfanns i sjön utanför "holmen" kommer inte att hamna bakom de här murarna - men kanske andra.

Gammalt murverk är vackert, slitet av årstiderna, färger och storlekar varierar. Det här bör vara handslaget tegel om det suttit i det här lilla vakttornet sedan fängelset byggdes. En novell av Strindberg handlar förresten om tiden när Långholmens fängelse byggdes. - Jag undrar över det det där ensamma vertikala teglet, är det månne en liten glugg som murats igen?

Det kan vara en glugg som skulle släppa in ljus till utrymmet bakom den här lilla dörren

De här stenarna, och den rostiga järnmojängen till höger, sitter bredvid trappan som går från Söder mälarstrand upp till Västerbrons fäste (inte långt från Lasse i Parken). Tänk så mycket färger det finns i "gråberg" bara man tittar efter ... och tänker!

Bra fråga

Jag upptäckte denna fråga på Västerbrons räcke häromdagen. Undrar om frågeställaren har fått någon återkoppling?

Astronomiskt

Igår tänkte jag att den klara kvällshimlen skulle utnyttjas för ett fotografiskt experiment: frågan var om det gick att fotografera astronomiska objekt med min lilla fickkamera. Och det gick hyfsat, dels med tanke på att kameran inte är så kraftig och att det aldrig blir riktigt mörkt härinne i stan. Man ser bara de ljusaste stjärnorna.

Nedan ett tak i Liljeholmen, ovan Orions bälte - tre stjärnor på linje

Och här har vi hela Orion, samt Sirius nere till vänster. Bältets plats i stjärnbilden ses här, samt stjärnorna (uppifrån och nedåt) Betelgeuse, Bellatrix och Rigel

Svagt foto, men tittar man efter så syns Karlavagnen med "tistelstångens" tre stjärnor som sticker ut åt vänster, och vagnkorgens fyra stjärnor till höger

Vete fasen om det här är en effekt som uppstod när jag mixtrade med en bild i datorn, eller om jag verkligen fick fram Vintergatan? 

Här var det vintergata, för att inte säga isgata. En sista blick över den frusna Årstaviken innan det blev dags att gå hem och värma upp sig

Klotter, konst, kultplats?

Kom gående Hornsbruksgatan i riktning mot Varvsgatan i morse. Stora porten till transformatorstationen stod öppen, vilket inte sker så ofta. Vad mer, det verkade vara ett jätteklotter där:

Kranium av ett svårbestämt djur. Man kunde ju tro att det är en fågel, men fåglar har inte tänder

Ett utbrunnet ljus - skall det ge tanken på någon slags kultplats?

En affisch till höger, där kanske det står något?

Jaha, någon slags utställning, gallerireklam ....

... och det här saxade jag från galleriets hemsida , de finns tydligen i en gammal mjölkaffär på andra sidan Söder