fredag 31 december 2010

På nyårsafton kan man ...

... betrakta röken från värmeverket i Hammarby ...

... eller slå ihop ett par bilder till ett panorama av den frysta Årstaviken och Södersjukhusets mäktiga profil uppe på berget ...

... eller ställa sig och begrunda spår i snön - hemliga tecken? ...

... som finns i den igenfrusna Årstabäcken (jag väntar med iver på våren när träden häromkring skall fyllas med fågelsång).

Man kan likaledes se hur förmiddagssolen skapar skuggor och ljus på Årstabroarna ...

... och undra om inte de runda damerna här känner sig lite frusna om de ädlare kroppsdelarna ...

... och fantisera om att den här märkliga formationen av upprättstående isflak i själva verket är ett infruset hajstim.

Här vid Liljeholmsbrons skarpa sväng vid nedfarten till Hornstull bör dock inte bilisterna sitta och drömma. Det var synligt halt och jag undrade när den första kraschen skulle komma. Efter några sekunder åkte den där kärran in i räcket men studsade ut igen och kunde fortsätta för egen maskin, ...

... medan den här taxin verkade mer permanent parkerad några meter längre fram, förmodligen i väntan på bärgningshjälp.
Vad kan mer göras när det är nyårsafton? Man kan önska läsarna

Gott Nytt År

onsdag 29 december 2010

Bra med värmande luva


En värmande luva kan sitta bra i dessa kyliga tider. Som exempelvis här vid Bysistäppan vid Hornsgatan på Söder tidigare idag. 


Det är kallt att vara utomhuskonst i dessa dagar. Den här bilden tog jag på Skogskyrkogården igår och kan jämföras med samma grupp fast från andra hållet, fotograferad här.

Redan i början av december såg för övrigt de trevligt rundnätta damerna på kajen vid Årstaviken ut så här. Man får hoppas att snötäcket ger lite värme i alla fall:

torsdag 23 december 2010

Det kändes nästan lite svettigt ...


... när jag kom hem igår eftermiddag och hängde av ytterkläderna, efter att bland annat ...


Klicka för större format!

... ha beskådat en mäktigt isklädd Årstavik. Kyla? - Mot riktiga klädespersedelar står sig kylan slätt! (Och man undrar hur det går med hemlösa och uteliggare om det fortsätter så här ...?) I Liljeholmen såg jag dock en friskus till brevbärare som cyklade iväg i knälånga byxor - det fläktade säkert skönt om vaderna!

söndag 19 december 2010

Stad under inflytande av NAO - Norður-Atlantshafssveiflan

Från Västerbron ser man den snödisiga stadens ljus som en bård längs vattnet

Sittplatser med inbyggt ljus i Rålambshovsparken har förvandlats till snölyktor

"Säv, säv, susa" i en grinig vind som verkade komma från öster.

I den här vinkeln kan Mälardrottning fortfarande resa sig stolt. I tidskriften Arkitektur finns några röster om det som inte syns på den här bilden - Waterfront - citerade. Kan plockas upp som PDF-fil här.

Söder Mälarstrands skutor ser ut över snögloppet, det var enstaka flingor först men nu framåt eftermiddagen tilltar snöandet.

Vad är då NAO? - Jo, det är Norður-Atlantshafssveiflan som jag klämde in i rubriken för att det är så roligt med isländska trots att jag inte begriper så mycket av det. "sveiflan" skulle på kärnsvensk svengelska då betyda 'oscillation". NAO: North Atlantic Oscillation, 'den nordatlantiska oscillationen', en tänkbar förklaring till att iskall luft vräker ner över västra Europa och östra Nordamerika. Jag brukar varna för Wikipedia (det är i bästa fall en andrahandskälla, och kan påverkas av skumma krafter) men lite upplysningar om NAO går att plocka därifrån. På engelska sidan står det rätt mycket, inte så mycket på den svenska, men mer igen på isländska wiki-sidan. Det kanske inte är så konstigt, en av de mätstationer där man tagit fram data ligger i trakten av Reykjavik. Jaja, det är väl OK med vinterväder nu ett tag, men förhoppningsvis sker det en oscillations-sveiflan tillbaka till ljummare vindar framåt månadsskiftet februari-mars eller så. Vinter ända in i april, som förra året, verkar lite väl segt att behöva uppleva två år i rad.

söndag 12 december 2010

Var försiktig om denna stad!

Klicka upp bilden till större och finare format!

En bild jag tog från Katarinahissens gångbro mot väster i slutet av oktober 2007. Gatlyktor och neonskyltar börjar tändas. Pastellfärger och solnedgång, moln i indigo och koboltviolett, en antydan till ockrafärg borta vid horisonten. Var vänlig och var försiktig om denna stad, den tål mycket men inte vad som helst!

Stockholm på kartan - tack för det (?)

Min stad, en del av den. Tre bilder hopfogade till en, de togs lördag eftermiddag från Katarinavägen. Klicka upp till större format!
Jaja, publicitetssugna politiker pratar om att sätta sin ort "på kartan". Att bli kända ute i världen alltså. Då måste de väl vara glada nu då? Världen har inte bara nobelpriset, utan något som kan vara ett (lyckligtvis) väldigt amatörmässigt försök till sprängdåd att prata om - i min hemstad, Stockholm. Och det gör mig inte på bättre humör.

Inledningsvis bör man ta det lugnt tills verkliga fakta har kommit fram: vem har bevisligen gjort vad, och finns det några tänkbara anledningar? De som spränger saker i Sverige brukar normalt vara vanliga kriminella eller ungdomar som gillar när det smäller. Undersökning måste komma före slutsats.

Och det är helt oberoende av en eventuell koppling mellan sprängningen och svenskt deltagande i kriget mot Afghanistan som jag upprepar min tidigare ståndpunkt: ta omedelbart hem trupperna! Det finns ju en uppenbar och trist risk nu att politiker drar sin vanliga ramsa om att "vi får inte ge upp inför terrorn". Nähä, men sunt förnuft får man slänga över bord? Jag har för mig att någon smartskalle hävdade att vi måste föra krig i Afghanistan för att terrorn inte skall komma hit. Tänk om det är så att terrorn kommer hit just för att vi är med i detta eländiga krig?

Om det här verkligen var ett försök till terrordåd så handlade det förmodligen om "amateur hour", någon eller några amatörer som snickrat ihop en hemgjord bomb efter recept på internet men själv blev enda offret. Det får man väl vara tacksam för, mitt i eländet. Nästa gång kanske det kommer någon som verkligen kan sina saker. Med andra ord det som Jan Myrdal talade om på den senaste Afghanistandemonstrationen.

Tisdagen den 14 blir det möte på Mynttorget för att trycka på om hemtagande av trupperna. Läs mer om det här.

fredag 10 december 2010

Snö och is, skrattmås och annat

Två skrattmåsar på ett isflak vid matningsbryggan och Strömbron. De övervintrande skrattmåsarna har lagt av sommarens bruna basker, bara lite gråsvarta märken finns kvar på huvudet. Och det gör att de smälter ihop så bra med bakgrunden, den gråvita isen. Visst har de röda näbbar och fötter och svarta vingspetsar, men även detta kan uppfattas som färgade växtrester som gammal vass och liknande för en förbiflygande rovfågel. Kanske det är en Naturens tanke bakom detta?

Annars var det i stort sett isfritt just vid matningsbryggan i går eftermiddag. Det ser ut att vara mycket fåglar här, men vänta bara tills det fryser till ordentligt i hela Mälaren och långt ut i Saltsjön - då kan det verkligen bli packat med befjädrade matgäster här!

Det var snöfall och disigt - knappt synbar är en båt som kommer därute vid Stadsgården och snart skall lägga till vid Skeppsbron.

Därborta står kapitalisten Stenbecks amerikaniserade gran. Julbocken i Gävle, som jag tror finansieras av handlare, försöker ligister bränna ner varje år. Har det hänt något sådant här, har någon försökt tutta eld på Stenbeck-granen? - Nä, det kan vara så att bockbrännarna är billiga småborgare som inte kan tänka sig att ge sig på storkapitalet.

tisdag 7 december 2010

Gran på lut och andra bilder av vintern i Stockholm

Årstabäcken, frusen med det lilla vatten som finns där. Man kan ju ta det här som icke-föreställande konst också, om man är lagd åt det hållet.

Jag gick över Liljeholmsbron och pratade med en kollega från gamla jobbet tidigare idag, och vi kunde konstatera att den fina granen högst på klippan vid Tanto inte är riktigt riktad. Det kanske är så att "någon" borde göra en insats för att få den att stå rak och fin igen? Bloggkollega Molle fick ju sin lokala "snedgran" upprättad efter att ha hängt ut den på nätet, så det kanske kan gå här också? - Hallå, vet någon var "någon" håller hus!?

Flemingsberg, eftermiddag, onsdag förra veckan - fuktig och dyster luft (samt frihandsfoto) bidrar till oskärpan och de dämpade färgerna

Ett motiv speciellt för drinkare: de jättestora konjaksfaten på Reimersholme.

Vintrig ödslighet i Långholmsparken - var är allt folk, inte ens en jycke med vidhängande husse/matte syns till!

fredag 3 december 2010

Is

Natt i Årstaviken

Mystiska tecken i Pålsundskanalen

Dis över Riddarfjärden

Kubism vid Söder Mälarstrand

Det fryser till utanför Långholmens västra spets

Jag gillar inte särskilt mycket att gå omkring på is - den skall allt ha legat i några veckor först och vara rejält tjock och säker - men de mönster som isen kan skapa är fascinerande. De här bilderna är från senaste veckan, när det börjat frysa till på vattnen runtom Söder i Stockholm.

Fel i rollbesättningen?

Varvsgatan, fredag förmiddag

Eventuella yimbyister som läser det här får väl skriva och rätta, men det är så att jag har fått för mig att det finns en dramaturgi i berättelsen om den nutida stadens omvandling som inte stämmer. Så här är det:

Jag har fått för mig att en del människor vill se kampen mellan det goda och det onda här i Stockholm som en kamp mellan stackars bostadssökande från landsbygden å ena sidan, och en elit av stadsbor som blånekar till att bygga något nytt i sina fina kvarter. Stackars småfolk mot en fisförnäm kulturelit.

Vad händer om man ändrar rollbesättningen då? Om man å ena sidan har ondskefulla gentrifierare: exploatörer, stadshuspolitiker, mäklare, juristfirmor och liknande figurer, och å andra sidan vanligt hyggligt folk i form av arbetare, lägre tjänstemän, pensionärer och liknande som skall jagas undan så att staden kan fyllas med representativa gentrifierade bostadskvarter? Då är det en annan sorts kamp mellan elit och underklass än i första exemplet, och faktiskt ett attentat mot idén om en blandad och livlig stad där människor kan mötas.

Förr i tiden hade överklassen på Östermalm nära till underklassen, för den bodde i gårdshusen medan de välbeställda bodde mot gatan. Numera vill överklassen ha det fina helt för sig själv och slippa se plebejerna, och jag tror det är mer av detta, och mindre av omsorg om lantbefolkning som letar efter bostäder, som driver mycket av vad som sker i Stockholm nu. Snart finns inte mycket kvar av "det härliga Söder", om man med det menar en blandad stadsdel där det även finns plats för folk som inte skall bo gentrifierat.