Gran på lut och andra bilder av vintern i Stockholm

Årstabäcken, frusen med det lilla vatten som finns där. Man kan ju ta det här som icke-föreställande konst också, om man är lagd åt det hållet.

Jag gick över Liljeholmsbron och pratade med en kollega från gamla jobbet tidigare idag, och vi kunde konstatera att den fina granen högst på klippan vid Tanto inte är riktigt riktad. Det kanske är så att "någon" borde göra en insats för att få den att stå rak och fin igen? Bloggkollega Molle fick ju sin lokala "snedgran" upprättad efter att ha hängt ut den på nätet, så det kanske kan gå här också? - Hallå, vet någon var "någon" håller hus!?

Flemingsberg, eftermiddag, onsdag förra veckan - fuktig och dyster luft (samt frihandsfoto) bidrar till oskärpan och de dämpade färgerna

Ett motiv speciellt för drinkare: de jättestora konjaksfaten på Reimersholme.

Vintrig ödslighet i Långholmsparken - var är allt folk, inte ens en jycke med vidhängande husse/matte syns till!

Några bilder mot vinterns slut

En balkong på det fina biblioteket i Flemingsberg. Undrar vad som händer när det riktiga tövädret sätter in? Kan den omvandlas till akvarium eller badbalja då?

Fåglar sjöng glatt i morse. De är väl glada över att vintern nu kanske är på upphällningen. Men grått, blaskigt och trist blir det, och förmodligen blir det kalla nätter igen så att eländet fryser till. Men har man skor med stift under sulorna går det ändå ganska bra även i sådant underlag.

Vi lever i "risk-samhället", eller om man uttrycker det som i "rädsla för risk-samhället". I världspolitiken antas vi vara villiga att skrota alla våra friheter för att undgå risker och faror. Förr i tiden fick barnen slå sig bäst de ville, men i den här lilla backen vid Skinnarbacken har man för säkerhets skull satt upp skydd på trädstammarna. Ingen småtting må missa och braka in i ett träd, med följande gråt & tandagnisslan!

Himlaljus

Månen stod norr vid sjutiden. lördag morgon, och den lyste med ett egendomligt rött sken. Hur skall man definiera färgen? Rosévin kanske, eller rödsprit? - Nå, kallt var det i alla fall denna morgon.

Något senare - soluppgång vid en gatkorsning i Huddinge.

Och se det gyllene bärnstensfärgade solljuset som kommer in i denna snöiga busskur vid Flemingsberg!

Flemingsberg, bunkerarkitektur

Jag var i Flemingsberg i eftermiddags. Så här ser en bit av gångvägen mellan stationen och sjukhuset ut. På höger sida finns trevliga betongväggar som tillhör Huddinge sjukhus. Eller det hette så förr i tiden, sedan har man ju slagit ihop och haft sig med andra sjukhus så jag vet inte riktigt vad man kallar sig numera. Fast namnet är väl mindre viktigt jämfört med vård av sjuka människor?

Låt oss titta närmare på en sjukhusvägg. Blir man lättare till sinnes av det här?

Blir det ens bättre om några stackars träd får stå där i jättekrukor? Ja, det är klart, om inga ligister förstör dem kan de bidra med några gröna blad om ett halvår ungefär. Och grönska är bra för hälsan.

Ser man från sjukhussidan över mot Flemingsbergs centrum ser man ... tja, en kanske något nedslående arkitektur från tidigt sjuttiotal. Och naturligtvis en stor väg mitt i alltihop. Nu tror jag man håller på att bygga nya hus utanför bildkanten till höger, och det kan kanske bidra till att ändra intrycket från "höghus med motorled" till "nästan som en vanlig stadsgata". Vi kan väl vara positiva och säga att det finns stor förbättringspotential i Flempan. Här finns flera stora och stabila arbetsplatser, bra kommunikationer, så jag tror att det här området har framtiden för sig.

Men om man vänder sig igen och riktar blicken mot sjukhuset - detta är någon sorts bunkerarkitektur! Undrar hur arkitekter och byggherrar tänkte? "Jo, vi ska bygga ett sjukhus som åtminstone kan stå emot lättare artilleribeskjutning om fienden kommer avancerande upp genom Flemingsbergsviken!"

Om man tittar till vänster jämfört med föregående bild ser det ut så här. En massa bilar på ett trist parkeringsdäck, och bakom dem en ny bunkerbyggnad, fast kanske tio år yngre än sjukhusbunkern. Man behöver ju inte riva hus för att snygga upp dem. Det går ju att göra om fasaderna. Skulle inte sjukhusområdet i Flemingsberg vara förtjänt av en ansiktslyftning i form av snyggare fasader? Skulle inte detta till och med kunna vara en hälsofrämjande åtgärd?

Undrar om det är det tråkiga novembervädret som bidrar till den gnälliga tonen i detta inlägg - nedan en stämningbild från Flemingsbergs station:

Halvgammalt och gammalt i Flemingsberg

När jag knallade genom Flemingsberg för några dagar sedan och tog dessa bilder gjorde jag också denna reflexion: Arkitektur som är avsedd att se ny ut kommer väldigt fort att verka mossig. För jag antar att de här husen nära Huddinge sjukhus inte är så mycket mer än cirka tjugo-tjugofem år gamla.



Och börjar det sedan bli lite "ostädat" kommer de att se ännu mer som om bästföre-datum har passerats. Undrar vad det är för rödbruna utfällningar däruppe?



Sett ur den här vinkeln är infarten mot Flemingsbergs centrum ingen humörhöjare, även om man lagt in lite färgklickar på det där stora huset. Klicka på bilden så kanske det syns lite bättre!

Men det finns ju annat att beskåda, som den här bilden som jag tog igår:



Jag vet inte om det är ett flyttblock, eller en bergfast klippa som sticker upp där och nosar på några tallar. Det ser nästan ut som en stor mun där - tänk om gråbesten plötsligt gapar och sväljer en tall! Den finns i alla fall i ett skogsparti öster om Karolinska institutet vid Alfred Nobels allé.



Månne detta är baksidan av den stora klumpen (av gnejs tror jag) på föregående bild. Här har man gjort något japansktinspirerat och låtit natur och kultur mötas ganska mycket på naturens villkor. Kanske det går att stå där och låta sig glida bort i tankar ett slag, även för studenter och lärare och forskare vid Karolinska?

För mig känns dessa stenar, hundratals miljoner år gamla, på något sätt fräschare än den modernistiska arkitekturen.

Ett par affischer till

En flagnad affisch för den stora Palestinademonstrationen i januari i år, på ett kopplingsskåp i Flemingsberg.

Och nedan ett mer svårtytt budskap på ett annat ställe i Flempan, nära högskolan (som numera i internationella sammanhang kallar sig "university"). Det verkar vara någon som tycker att gatstenar (skall det föreställa en kantsten?) är ett bra politiskt argument.

Ett par affischer

Bilderna är klickbara för större format. Som den ovan, en anonym affisch på ett av televerkets kopplingsskåp i hörnet av Varvsgatan och Lundagatan. En protest med okänd avsändare, men adressen är klar: här kommer Övervakningssamhället smygande. IPRED står det på batongen. Staten (och kanske skivbolagen) ser dig!

Avsändaren för lappen nedan är också anonym, men det bör rimligen vara en muslim i Flemingsberg med sympatier för palestinierna. Affischen var klistrad på en i övrigt nedklottrad plåtdörr på vägen mellan sjukhuset och högskolan. Den kallar till den olyckliga demonstration som jag själv iakttog på avstånd och skrev om här.

En jädrans massa portaler och hål i husen

Här är några bilder jag knäppt under de senaste två åren. (Klicka på dem för lite större format!) Bilder, samt en fundering om det där med portaler, alltså ganska stora hål genom hus. Ibland lagom för fotgängare och kanske en bil, ibland så stora att några giraffer kan stå på axlarna på varandra och ändå ledigt traska igenom.

Eftersom jag inte är insatt i hur diskussionerna i arkitektkretsarna går vet jag inget om anledningen till detta portalande, men att det förekommer i ganska stor utsträckning i nya områden måste betyda någonting. Har det något samband med att det nu är populärt med stora glasytor också? Kan man med mycket glas och hål i husen uppnå någon sorts himmelsk effekt? Handlar det om luft och rymd? Handlar det om att man inte vill trycka ihop saker och ting alltför tätt? - Ingen aning. Men är man ute för att jaga bostadsyta kanske det inte är så bra, även om jag inte vet hur många kvadratmeter det kan tänkas handla om.




Först ett exempel på en blygsam liten portal av äldre årgång som jag fotograferade i Årsta idag. Notera det lilla hindret som skall göra att större fordon än gående och tvåhjulingar - och barnvagnar får man anta - inte skall kunna slinka igenom. Den här portalen är på en begriplig nivå, den är funktionell kan man väl säga. Formen på balkongerna är rolig, vet inte om jag sett runda balkonger på annat håll.





Nya bostadshus i Marievik, öster om Liljeholmen. Notera att högra och mellersta huset har rejäla hål i sidan för att man skall kunna komma in på gårdarna. Där rök väl några lägenheter? Nedan är ett av husen på närmare håll. Det är ju imponerande i alla fall.




Vet inte om man skall kalla det här för portal eller att man bara lagt en spång mellan hustaken. Det är på Ringvägen.



Här är det högt i taket - Fatbursgatan på Söder. Man får akta sig för nackspärr om man vill kolla in höjden här. Nedan samma fast på lite avstånd.




Här följer två bilder från nybygge i Södra Hammarbyhamnen. Återigen har lite möjliga utrymmen i huset offrats för ett tomrum vars värde jag undrar över. Kunde man inte ha nöjt sig med en vanlig liten port?






Det här är egentligen utanför ämnet, men dessa övergångar som i allt större utsträckning går mellan huskropparna på olika håll kan väl ses som en kombination av bro och portal? Det här är Flemingsberg, Alfred Nobels allé.


Nytt hus på Essingeöarna. Inga portaler, däremot tomrum upptill och en indragning med pelare till höger (också populärt numera). Jag antar att arkitekten ville bygga ett hus som för tanken till ett skepp, och det är OK för mig. Men några lägenheter försvann där också.



Till sist ännu ett exempel från Södra Hammarbyhamnen. I stället för tomrum har man glasat in och använt utrymmena till något. Och det verkar väl vettigt?