Är det fel på fina grå rena ytor?

Jag tog den här bilden för några månader sedan. Tänkte ha den till en kommentar om homofila/homofoba artister, där reggae-tomtar från Jamaica utmärkt sig i den senare varianten men till och från gör avbön. Särskilt när deras spelningar hotas i länder där man ser strängare på homofobi än på anfallskrig mot länder med brun befolkning. (Detta är menat som en ironisk spark mot USA och Canada med sina anfallskrig mot bland annat Afghanistan.) Minns jag rätt tillhörde den där Mavado avbönsgänget - eller han lovade väl åtminstone att hålla tungan i styr när han är utanför Jamaica.

Men det blev inget inlägg. Fast nu ser jag att bilden kan användas som illustration i alla fall: radion berättar om en listig plan av Stockholms kulturborgarråd. Affischer som ovan är olagliga, men nu har man listat ut en plan där affischering av den här sorten kan bli laglig - mot betalning. "Profit, profiiiit, det ska alltid va' profit" för att citera en Ebba Grön-låt från forntiden.

Jag bara undrar: vad är det för fel på vackra rena metallgrå ytor, utan kladd och affischer?

Endast kontanter

Fotograferat i Gula gången, Slussen, för några dagar sedan. Det fick mig att minnas ett citat från Herr Doktor Karl Marx, Kommunistiska Manifestet:

Bourgeoisin har överallt, där den kommit till makten, förstört alla feodala, patriarkaliska och idylliska förhållanden. Den har obarmhärtigt slitit sönder de brokiga feodalband, som band samman människorna med deras naturliga ledare, och icke kvarlämnat några andra band än det nakna intresset, det känslolösa "kontant betalning".

Vintern går över i vår

Bilderna ovan är för omväxlings skull tagna i sepia. De påminner med andra ord om bruntonade foton från början av förra seklet. Men just den här brunaktiga murriga färgen passar väl bra till känslan av döende vinter och uppbrott. De är några dagar gamla, jag har inte kollat läget men det borde nästan vara isfritt på Årstaviken vid det här laget.

Och så börjar ringduvorna hoa från Söders hustak, utom just de här som i torsdags pickade nedanför en fågelmatning vid Münchensbacken. Notera receptet på duva som jag återgav här, det kan komma till pass senare i år!

Här fick jag syn på något gult i en rabatt i morse, är det månne krokus som är på väg upp? Utslagna krokus har jag sett sedan ett par dagar här i trakterna.

Det här är inget vårtecken direkt, möjligen ett tecken på hur det går att kränga "österländsk visdom" i medelklassgettona idag. Femtioelva sorters yoga för vilsna själar och tomma själsliv. Ta't som ett påhäng till det här tidigare inlägget.

Anslag och affischer

Ovanstående fotograferade jag under nya Årstabron idag (klicka för större format). Någon har funnit det lämpligt att påtala att inte bara vissa arbeten utan också vissa arbetare kan vara störande.

Nedan är en bild jag återfunnit vid genomgång av foton tagna i början av min karriär som digitalkamerainnehavare, närmare bestämt tidigt på hösten 2006. Det var en affisch på ett kopplingsskåp (på Hantverkargatan tror jag). Eller två snarare.

Den till vänster är en majskolv och är bara konstig i det avseendet att någon har gjort den och satt den där. Den till höger ser militant ut men jag begrep inte vad det var för språk eller alfabet (såg delvis men inte helt kyrilliskt ut). Om man tittar på stjärnan nere i högra hörnet kan en viss Osama bin Ladens nuna iakttas. Jag började misstänka att det var någon sorts skoj men frågade en som kan sådant bättre än jag - och fick svaret att det nog var någon sorts skoj.

Affischer & klotter

Affisch på Söder Mälarstrand, mot djurförsök

Och så andra affischer vid nedfarten från Långholmsgatan till Söder Mälarstrand. Här kan man göra flera reflexioner. Exempelvis: varför skall rika artister (jag antar att de åtminstone inte är utfattiga) behöva smälla upp affischer på Televerkets kopplingsskåp i Stockholm. Fleetwood Mac - det verkar mer än medelålders på något sätt dessutom. Är det inte lite pinsamt när gråhårsgubbar och -gummor skall hänga fast vid ungdomens idoler? Inse faktum: ungdomen har flytt, den går inte att liva upp igen, numera är det mest överproducerad smörja - så lyssna på Händel i stället. Det är ju Händeljubileum i år.

Tidigare har jag inte sörjt Wacko Jacko, och önskat livet ur Madonna och Bruce Springsteen. Vore det inte dags att den tradige Leonard Cohen lägger näsan i vädret också? Och de där mossiga Fleetwood-typerna ... hade de inte en gitarrist som tidigare spelat med John Mayall omkring 1970 förresten? Uråldern, alltså.

Gentemot Ray Davies är jag faktiskt mer förlåtande. Jag minns det häftiga ruffiga soundet 1964, the Kinks hette gruppen, och sedan visade det sig att Ray var en begåvad textförfattare som gav olika inblickar i det engelska livet. (Marilyn Manson, är det någon sorts äckelputte?)

Här är klotter på Liljeholmsbron, några meter från det här klottret.

Ett par affischer till

En flagnad affisch för den stora Palestinademonstrationen i januari i år, på ett kopplingsskåp i Flemingsberg.

Och nedan ett mer svårtytt budskap på ett annat ställe i Flempan, nära högskolan (som numera i internationella sammanhang kallar sig "university"). Det verkar vara någon som tycker att gatstenar (skall det föreställa en kantsten?) är ett bra politiskt argument.

Ett par affischer

Bilderna är klickbara för större format. Som den ovan, en anonym affisch på ett av televerkets kopplingsskåp i hörnet av Varvsgatan och Lundagatan. En protest med okänd avsändare, men adressen är klar: här kommer Övervakningssamhället smygande. IPRED står det på batongen. Staten (och kanske skivbolagen) ser dig!

Avsändaren för lappen nedan är också anonym, men det bör rimligen vara en muslim i Flemingsberg med sympatier för palestinierna. Affischen var klistrad på en i övrigt nedklottrad plåtdörr på vägen mellan sjukhuset och högskolan. Den kallar till den olyckliga demonstration som jag själv iakttog på avstånd och skrev om här.