Fotosafari: Bergianska - Japanska dammen - Värtan

Jag tänkte idag erbjuda bilder från en fotosafari till en av mina favoritplatser, nämligen Norra Djurgården. Där ligger bland annat Bergianska trädgården, en plats som man normalt söker sig till under blomstersäsongen. Men även vintertid kan en botanisk trädgård ha sin charm. Fåglar finns det där, fast inte så mycket som om fem-sex månader förstås. När jag tittade upp kom en sparvhöksliknande fågel förbi - det kanske till och med var en sparvhök!

Vad är det däruppe i trädet? Mistlar ser det ut som. Mistelns nordgräns går vid Mälarens norra strand och vid Asköviken utanför Västerås kan man se träd fulla av dessa märkliga växter. Hos gallerna var det en helig växt, kanske för att den är grön året runt och således lämplig som symbol för långt liv. Men minns att guden Balder togs av daga med hjälp av en mistelpil!

Edward Anderssons växthus, en ganska ny byggnad för värmekrävande växter i Bergianska.

Om man spanar in genom de immiga rutorna skymtar en tropisk grönska av härligt slag.

Bellman sjöng om Brunnsvikens vågor, men i morse hade isen lagt sig och det var inte vågat längre. Långt borta mot den blekrosa vinterhimlen sticker Wennergren centers huskoloss upp.

Här finns skylten, men var finns växten?

Ja, det är ju inte tid för vackra blommor nu (utom isblommor kanske) men jag lånade den här bilden av solvändan från Den virtuella floran.

Japanska dammen i sommardräkt kan du se på här. Så här ser den ut i fruset vintertillstånd.

Den här bänken finns på sommarbilden som jag hänvisar till ovan. Där har jag suttit ett flertal gånger och lyssnat till vattnets porl och njutit av blommorna och stenarna.

En japansk spång med inlagt "snedsteg". Tanken är väl att om man är jagad av demoner springer man över bron, men demonerna är så dumma att de inte ser den där böjen utan fortsätter rakt fram och ramlar i vattnet. Det verkar korkat av demonen.

Men se på symmetrin mellan spången av grova bräder, stenblocket till vänster ute i vattnet och den lilla samlingen block på hitre sidan - japanerna kan det där med trädgårdar som är en fröjd för ögat! Och är det ögonfröjd blir det själafröjd också!

En gång stod jag där på bron och tittade på salamandrar i det gröna vattnet.

Med lämplig vinkling mot verkligheten skapar man "abstrakt konst" av ny is som brutit sig runt en sten vid strandkanten av Värtan och dessutom dragit ett vitt band längs stranden. Nästa bild är variation på det temat.

Ett konstigt mönster - är det en båt som hunnit röra om lite i vattnet just när det höll på att frysa till?

Längre neråt Värtan hade inte isen kunnat få fäste, men stenblocken på stranden var pudrade av tjock frost. - Och så var det så dags att hoppa på bussen och åka hem!

Skogskyrkogården

Jag var ute i förmiddags på Skogskyrkogården för att plocka upp ett utbrunnet ljus. Det var lugnare nu på morgonen (mycket lugnare) än på julaftonen. Då kändes det som att gå längs en tungt trafikerad gata när jag gick in genom stora entrén. Nu var det nästan tomt, och de flesta gravlyktorna hade slocknat.

På tal om entrén: den här grekiskinspirerade portalen som bara leder fram till en mur av grova stenar ser märklig ut.

Den öppna ytan innanför entrén gör ett mäktigt intryck, med sluttningen som långsamt höjer sig mot skogsranden och korset. Tänk om någon kommer på att bibeln är felöversatt och att Jesus blev hängd, skulle man då ersätta korset med en galge? Frasen "det heliga korset" är så inkörd att man knappast tänker på innehållet, men "den heliga galgen" eller "den heliga stupstocken" skulle kanske få en och annan att tänka till.

Den lågt hängande vintersolen gav ett dunkelt sken mellan träden på den del av kyrkogården som nära nog är skog.

Skogskyrkogården är så fin att den finns på UNESCO:s världsarvslista. Men jag undrar om toaletterna platsar där, även om de kan räknas som antika.

Trettiotals- eller fyrtiotalsstandard - K-märkt kanske?

Ett element över en dörr verkar ganska okonventionellt.

Konst? Konstigt?

Den kanske har suttit här länge, men jag såg den först idag: en söndergången gummistövel som klistrats (?) upp på en glasruta som tillhör nedgången från Sergels torg och Klarabergsgatan till tunnelbanehallen. Stöveln gapar som en fisk eller en ödla. Ödlegrönt? Ödlegult?

Är detta konst månne? Kanske en "installation"? - En installation kan ju betyda att man med mer eller mindre eftertanke drar ihop diverse skräp och kallar det för - en installation. Några konstfärdigt utplacerade klippblock i en japansk trädgård kan få samma verkan. Då är det trädgårdskonst.

Kan den här stöveln symbolisera de byggnadsarbetare som byggde ställningar, lade ut armeringsjärn, gjöt cement och lade plattor när nedgången kom till för några år sedan? De har kämpat på i jobbet, och en och annan stövel har strukit med under kampens gång! "Konsten finns i betraktarens öga" kan man säga. I det här fotot syns visserligen inte några ögon, men däremot betraktarens fötter och ben speglas i glaset. Då kanske det blir mer av interaktiv konst, när betraktaren inte bara ser konstverket utan också sig själv på en gång??

Stickeriprydd hopperska

Klotter har jag angripit till och från i denna blogg. Men det finns ju annat. Så här såg det ut i Högalidsparken på julaftons förmiddag. Någon hade piffat upp skulpturen med flickan som hoppar rep på gräsmattan nära korsningen Högalidsgatan-Varvsgatan. I och för sig tycker jag att metallfärgen och garnfärgerna inte riktigt går ihop, men till skillnad från när sprejburksmarodörerna är framme är ju det här något som går att ta bort utan större besvär. God fortsättning på helgerna, mina kära läsare!

Bilder från mobilen

Jag använder inte mobilkameran till att ta bilder så ofta. Kvaliten blir inte så god. Så det är när annat än rätt färgåtergivning och skärpa i detaljerna är viktigt som mobilen fungerar. Som i de här två exemplen:

Södersjukhuset, jag tror det var tidigt i november. Suddigheten och de grådaskiga färgnyanserna går bra ihop med den allmänt deppiga situationen i väntrummet på ett sjukhus. Bilderna går att klicka upp till större format, men jag tror inte att det blir lättare för den sakens skull att identifiera personerna på bilden.

I förmiddags, nära Slussen, under Centralbron. En stadsplanemässig (mar)dröm? Studera de alternativa förslagen till att ändra Slussen och fundera på om det inte går att få bort det här gråtrista eländet!

Ej vid Ruinens brant

I ett tidigare inlägg fotograferade jag utsidan av Ruins förlag i hörnet av Heleneborgsgatan och Varvsgatan. Här är ett par bilder från insidan, när jag tittade in och fick en pratstund i eftermiddags. Väsentliga kunskaper: Ruin har inget med den kända akademikersläkten Ruin att göra (själv har jag träffat Hans R., filosofiprofessor på Södertörn). Vad Ruin skall betyda verkar däremot vara okänt. Man skulle kunna tänka sig att det hade något att göra med de ekonomiska villkoren i förlagsbranschen, men tydligen klarar man sig rätt hyfsat. Samt med en anställd och mycket ideellt arbete.




Förlaget klarar sig till och med utan att behöva hänga på den annars bedövande deckarvågen (är den inte uttjatad snart för övrigt?). Det finns en del som läser kvalitetslitteratur, exempelvis Tillväxtens sista dagar som jag skrev en recension av här.

Må Phan ta den som talar illa om god litteratur!

Träden väck vid Hornstull

Jag skrev om träden vid Hornstull och protesten mot deras borttagande för några dagar sedan. Då såg det ut så här:



Idag på förmiddagen var utsikten på samma ställe som följer:



Nu är det denna lätt ödemarksartade utsikt kvar. Träden är borta men reklampelaren står ännu kvar. Dock har man bytt reklamen före Tele2 (ett märke för fårskallar, av bilden att döma) till ett par slarvigt klädda herrar och en donna som inte verkar veta om hon tar på eller av klänningen.

En intressant detalj är att om man tittar till höger om trädet i bakgrunden ser man den rivning i Liljeholmen som jag brukar fotografera då och då. Klicka på bilden för större format! Här är för övrigt en dagsfärsk bild därifrån. Man skulle kunna tro att det är kvistar och liknande som packats, men det är prydliga paket av armeringsjärn!

Ett träd försvann - tack för det

Ett tillägg: jag såg fel (tyvärr) trädet finns kvar (tyvärr).



Man håller på att bygga ett garage under Högalidsparken och -kyrkan som syns däruppe på berget. Delar av parkens sluttning mot Hornsbruksgatan har förvandlats till byggarbetsplats. Lite vegetation har man fått riva bort, och det tycks som ett speciellt träd har försvunnit. Så här såg det ut i oktober 2007 på samma ställe:




Det är minnesmärket efter en fotbollsligist som blev ihjälslagen just där. Ett träd och en minnestavla. Jag har aldrig gillat det.

Jag gillar inte ligister som hittar på den ena eller andra löjliga ursäkten för att slåss. En del kanske säger "ja men det är väl bra att de slår ihjäl varandra", men de där figurerna har överfallit och misshandla andra också. Dessutom har jag en stark misstanke att om jag eller någon annan råkat gått förbi där och råkat bli ihjälslagen av någon stackare som sedan inför domstolen gråtande förklarar att han inte förstod att hårda sparkar med metallskodda kängor mot en skalle kan vara dödande ... ja, du förstår nog själv - inte fan hade det blivit något minnesmärke inte. Vem hade vridit sina händer och sagt om mig "men det var ju en människa i alla fall"?

Tillplattad julkrubba på oväntad plats

Som kanske märkts tidigare gillar jag inte klottrare, sådana figurer öser jag gärna galla över. Men i morse såg jag något betydligt trevligare i en tillfälligt uppsatt undergång nedanför Årstabron. Man håller på att jobba med bron och vill väl inte att saker skall ramla ner i skallen på folk nedanför så därför finns där nu en tunnelliknande historia med spånplatteväggar.

Klicka på bilderna så blir de lite större, för de här var trevliga! Någon har gjort en platt julkrubba! Vet inte vad materialet kallas, men det är sådana där små plastringar i olika färger som kan klistras fast på olika underlag för att skapa mönster eller figurer.

Så här såg hela kreationen ut med solen och ytterligare femton enheter.

Men man får gå närmare för att uppskatta de finare detaljerna. Jag kollade ett spanskt lexikon, och "los fulanos" kan betyda "herrarna". Är det månne så att "de tre vise männen" kallas för detta på spanska? Ser de inte lite smurfiga ut? Sist i raden en svart man med ett präktigt vitt skägg. Guld, rökelse och myrra för de med sig. (Påminner mig om en feministisk pik åt det här: först kom de tre vise männen men läget var ganska dåligt, men då kom de tre visa kvinnorna med blöjor, en barnsadel och något annat som jag inte minns men som säkert var bra att ha vid flykten till Egypten.)

Jajamensan, här har vi hela heliga familjen - och en ko med rosa mule.

Allehanda djur tillhör julkrubban. En sköldpadda tror jag aldrig jag har sett i detta sammanhang tidigare, men varför inte? Så är det en giraff, samt två varelser som möjligen råkat ramla ur ett förbipasserande rymdskepp och nu är både förvånade och upprörda.

Här har vi himmelsk bevakning i form av en ängel, två lamm (Guds lamm?) och en kamel med svarta fötter.

Fem idealister om Slussen

Slussen och en alternativ syn på vad man kan göra åt den eländiga gamla betongklumpen har jag skrivit om tidigare. Man behöver inte vara skallig fransk arkitekt för att ha idéer om det.

Notera den här länken: Fem idealister visar ny syn på Slussen. Redan på förstasidan får man en bild av hur trevligt det skulle vara om det mesta av broarna mellan Söder och Gamla stan kunde plockas bort. De fem idealisterna tycker att vi har en jättechans just nu att göra något bra av Slussen. Svårt att säga emot dem!

Byggen och protester på Söder

Jag har i några tidigare inlägg (här & här bland annat) grälat på den trista plätten vid Liljeholmsbrons fäste på Södersidan. Nu verkar det bli fart på ärendet. Försökte gå in på Plankontorets hemsida för att se vad som är på gång, men den verkar inte fungera. Däremot kunde jag redan i morse vid busshållplatsen på Varvsgatan notera visst missnöje med de senaste byggplanerna på Söder:



Undrar om dan före dopparedagen är bästa tiden för en demonstration, och hur vettigt det är. Min synpunkt är den gamla kända och tjatiga: om vi skall ta hand om flera hundra tusen nya inflyttade i regionen kan man inte hålla på och småfjutta så mycket i den äldre innerstaden, det är bättre att riva en del av villaslummen i Danderyd och bygga i stor skala där. - Och (som väl yimby-arna väl skulle uttrycka det) göra stad av förorterna.

Nedhuggande av träd i stadsmiljö orsakar alltid dystra känslor. Minns almstriden! Här är ett av de träd vid Hornstull som tydligen blir brasved eller vad som nu händer när det avlivats.

Här har opinionen redan varit framme och givit sin synpunkt. En försiktig fråga i dessa kristider: har bygget finansieringen fixad? Jag vet alltså inte hur huset är tänkt att se ut, men jag känner ingen direkt motvilja mot att man smäller upp något där. Dock kan man ju undra över om läget invid den häftigt trafikerade Hornstull kommer att vara en supermagnet för inflyttare? Det är klart, finns inga andra alternativ så ...

Nedskräpning ger nedskräpning

I bloggen Vetenskapsnytt skriver Malin Sandström om ett problem som jag utan svårighet kan illustrera med stockholmsbilder ur eget förråd. Hon refererar fältexperiment ...

... som alla pekar i samma riktning: oordning och spår av regelbrott i en miljö får fler som vistas där att själva skräpa ner eller begå andra småbrott, som att stjäla pengar från en brevlåda.

Den snygga biten i försöken är att man använt samma miljö både med och utan oordning - klotter trots klotterförbud, utspridda övergivna kundvagnar, felparkerade cyklar, skräp kring en brevlåda, otillåtna fyrverkerier - för att direkt kunna jämföra hur stor skillnaden i ordningsamhet blev. Testen var vardagliga handlingar: slänger du en flyer, som sitter på ditt cykelstyre eller under din vindrutetorkare, på marken? Tar du en genväg genom avspärrat område? Snor du ett kuvert med en synlig sedel, om det hänger ut ur en brevlåda?

Läs mer om siffrorna som försöken gav på Vetenskapsnytt! Och här är några av mina bilder från de senaste åren:

Några hjältar har inte råd att hålla sig med egen pannå utan måste använda en informationsskylt vid Eriksdalslunden.

Vräk ut skräpet bara (någon annan plockar upp!). Liljeholmen bakom Stadsmissionen.

Kulturhus på Söder - varsågod, klottra och "förbättra" bara!

Ett ruskigt hål under Sankt Eriksbron - men det har piggats upp med lite färg!

Blir det jobbigt kan man väl bara ställa ifrån sig grejorna, exempelvis på bänkarna i Münchensbacken! De står väl där för att man skall ställa saker på dem va?

En trevlig och informell liten sophög i Solna, nära Råstasjön.

Den fula sönderfallande slusskarusellen är väl som gjord för att klottra i? Fult som fult, de kompletterar varandra och förstärker platsens ledsna karaktär.

Det är klart att någon kanske skulle vilja läsa den här informationen på Årstafältet, men varför har inte de duktiga små konstnärerna rätt att uttrycka sig också? Särskilt här förstås!

Vi blir väl glada av att se denna monumentalmålning vid Liljeholmsbron?

I konsten kallas det "installation" när man slänger ut diverse skrot på golvet i ett galleri. Skall vi inte se denna mängd av avfall på Tantos stora gräsmatta som en verklig "folkets installation"?

Slutsats: om vi låter Stockholm förvandlas till en soptipp och svinstia blir staden en soptipp och svinstia.