Ej vid Ruinens brant

I ett tidigare inlägg fotograferade jag utsidan av Ruins förlag i hörnet av Heleneborgsgatan och Varvsgatan. Här är ett par bilder från insidan, när jag tittade in och fick en pratstund i eftermiddags. Väsentliga kunskaper: Ruin har inget med den kända akademikersläkten Ruin att göra (själv har jag träffat Hans R., filosofiprofessor på Södertörn). Vad Ruin skall betyda verkar däremot vara okänt. Man skulle kunna tänka sig att det hade något att göra med de ekonomiska villkoren i förlagsbranschen, men tydligen klarar man sig rätt hyfsat. Samt med en anställd och mycket ideellt arbete.




Förlaget klarar sig till och med utan att behöva hänga på den annars bedövande deckarvågen (är den inte uttjatad snart för övrigt?). Det finns en del som läser kvalitetslitteratur, exempelvis Tillväxtens sista dagar som jag skrev en recension av här.

Må Phan ta den som talar illa om god litteratur!

Kulturgatan?

Det finns många intetsägande gator i Stockholm, men bland dessa kanske ändå Heleneborgsgatan är någorlunda framträdande. Under årens lopp händer ett och annat där, som att butiker startar eller försvinner, att det börjar komma restauranger - och på senare år också kulturella inslag. Varför? För att det ännu är lite billigare med små lokaler än närmare centrum? För att Söder anses "kulturellt"? Mer kreativitet med lite ruffighet kanske? - Jag har ingen aning, men det är intressant.

Bakom smidda galler och en dörr som ser risig ut håller en kulturtidskrift med förlag hus - Aiolos. Den är alltså uppkallad efter vindarnas gud hos grekerna (alldeles som den synnerligen obetydliga Eolsgatan i närheten). Kanske Aiolos skall visa åt vilket håll vinden blåser? Det läser man givetvis om på deras hemsida. Där framgår det att orsaken att starta en tidskrift var missnöje med hur vissa kultursynpunkter behandlas - en rätt vanlig orsak alltså. Man skriver: Humanvetenskap är något annat än naturvetenskap - konst något annat än rationalitet - människan något annat än hennes maskiner. Och det är ju svårt att säga emot. Det verkar som Aiolos vill höja den kontinentala filosofins fana mot den anglosaxiska positivismen, och det är ju inget att protestera mot heller.

*

Vid hörnet Varvsgatan/Heleneborgsgatan finns en lokal som varit allt möjligt - även lumpbod har jag för mig - under årens lopp. Där huserar nu Ruin, ett bokförlag som gett ut böcker som jag sett omtalas även i förnäma Dagens Nyheter. Utgivningen är spännande och mångsidig. Vad sägs om Gunnar Ekelöf i kurdisk översättning, eller (kanske lite lättare att läsa) en ny bok om tillväxtens sista dagar på svenska av en svensk, Gramsci, Säfve etc. etc.


Vem vet hur mycket kultur som bedrivs inne i husen längs gatan? Folk som skriver, målar, fotograferar, musicerar ...? Kanske finns det någon här som vet allt om spårvagnar. Fram till 1967 gick det ju två spårvagnslinjer här på gatan. Jag vet i alla fall att två "månadens poet" hos det lilla bokförlaget Alida i Uppsala har bott vid den här gatan. Och vid ett tillfälle har jag faktist sett en känd författare komma joggande längs gatan!

Om man tänker sig staden som en kvantdator, en dator som förmår tänka många tankar samtidigt och kanske även ge svar på vissa frågor, skulle de här två institutionerna kunna vara noder i denna dator.