Visar inlägg med etikett Rålambshovsparken. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Rålambshovsparken. Visa alla inlägg

tisdag 31 maj 2011

Rödblommig hästkastanj och roliga blad

Den här skönheten fotograferade jag på måndagskvällen. Den står i  Rålambshovsparken i Stockholm, väster om Västerbron vid vägen mot Thorildsplans tunnelbanestation, och jag tror att det kan röra sig om rödblommig hästkastanj. Rätta mig om jag har fel. Klicka upp bilden i större format så syns de röda blomstrutarna bättre.

De här bladen har inget med ovanstående att göra, jag bara tyckte att de såg roliga ut så jag tog en bild.

söndag 19 december 2010

Stad under inflytande av NAO - Norður-Atlantshafssveiflan

Från Västerbron ser man den snödisiga stadens ljus som en bård längs vattnet

Sittplatser med inbyggt ljus i Rålambshovsparken har förvandlats till snölyktor

"Säv, säv, susa" i en grinig vind som verkade komma från öster.

I den här vinkeln kan Mälardrottning fortfarande resa sig stolt. I tidskriften Arkitektur finns några röster om det som inte syns på den här bilden - Waterfront - citerade. Kan plockas upp som PDF-fil här.

Söder Mälarstrands skutor ser ut över snögloppet, det var enstaka flingor först men nu framåt eftermiddagen tilltar snöandet.

Vad är då NAO? - Jo, det är Norður-Atlantshafssveiflan som jag klämde in i rubriken för att det är så roligt med isländska trots att jag inte begriper så mycket av det. "sveiflan" skulle på kärnsvensk svengelska då betyda 'oscillation". NAO: North Atlantic Oscillation, 'den nordatlantiska oscillationen', en tänkbar förklaring till att iskall luft vräker ner över västra Europa och östra Nordamerika. Jag brukar varna för Wikipedia (det är i bästa fall en andrahandskälla, och kan påverkas av skumma krafter) men lite upplysningar om NAO går att plocka därifrån. På engelska sidan står det rätt mycket, inte så mycket på den svenska, men mer igen på isländska wiki-sidan. Det kanske inte är så konstigt, en av de mätstationer där man tagit fram data ligger i trakten av Reykjavik. Jaja, det är väl OK med vinterväder nu ett tag, men förhoppningsvis sker det en oscillations-sveiflan tillbaka till ljummare vindar framåt månadsskiftet februari-mars eller så. Vinter ända in i april, som förra året, verkar lite väl segt att behöva uppleva två år i rad.

tisdag 25 maj 2010

Får man tälta i Rålambshovsparken?


Rubricerad fråga kommer sig av detta anslag som jag såg i porten till Frälsis på Sankt Göransgatan (före detta Kungsholmsgatan) i eftermiddags. Kallt och regnigt väder var det också. Är sommaren redan över? - Nå, för att återgå till frågan, är det tillåtet för naturliga eller övernaturliga väsen att bara slå upp ett tält i en park? Kan jag tälta i Rålis om jag känner för det? (Det gör jag inte.)




Kallt väder idag som sagt. Men ändå får den här tösen stå i bara mässingen (fast hon är väl av brons) och huttra på Stadshusets terass mot Riddarfjärden. Vad är det hon tittar på?



Jag är inte säker, men kanske det är en blomma som är på väg att slå ut. Det kan väl vara lämpligt i dessa tider när såväl hägg som några syréner blommar. Fin i håret är hon i alla fall.



Den här figuren i närheten av lilla bronsfröken är däremot inte så prydlig. Men hans jobb är att sticka fram ur en stenplatta på marken och spruta vatten. Det kanske man kan bli lite glosögd av i längden.




Blomstertid ja - att några blommor fått fäste invid järnvägsspåret på Riddarholmen ger ett visst hopp om att livet går vidare.

torsdag 5 mars 2009

Vårväder i Stockholm


Det plaskade lite utanför fönstret i morse. Jag trodde det var regn, men det var inte snödroppar i rabatterna utan snö som droppade ner. På eftermiddagen slog vädret om och solen lyste så vackert som den bara kan göra under den tidiga våren. Vad här vi här ovan? Ett träd vid strandkanten? - Inte riktigt, detta är träd och hus som speglar sig i vattensamlingarna på Rålambshovsparkens stora gräsmatta. En riktig vårsyn! Om några månader bör det vara fullt med picknickande solbadare här. (Den riktiga strandkanten ligger utanför bildkanten till höger!)



För några veckor sedan fotograferade jag några detaljer av Riddarholmskyrkans nordsida. Så här såg det ut idag på sydsidan, med spiror som sträcker sig mot den härligt blå himlen (vi kan väl bortse från en tidvis rätt snål och kall vårblåst!). Sedd i just den här vinkeln verkar kyrkan inte så tung och dyster. Jag tittade efter tornfalkarna som brukar bo i tornet men såg inte någon.

måndag 23 februari 2009

Stockholm i vinterdräkt

Så har till slut det kommit någorlunda med snö i Stockholm, så att det nästan ser ut "som en gammal hederlig vinter som man minns från förr"! Under söndagskvällen kom det mycket snö vilket torde glädja alla som har sin utkomst av snöröjning.

Även artistiskt lagda personer gladdes naturligtvis, som den eller de som knåpade ihop den här snögubben på Riddarfjärdens is. Det var tung kramsnö som kom och jag antar att den var alldeles utmärkt som byggmaterial.











Vinterbild ute i skogen? - Nix, bakom ryggen på fotografen (mig alltså) dånar trafiken fram på Västerbron. Men för tillfället ser det ut som en fin vinterskog på Långholmen.



Som mystiska tecken ser det ut därnere på isen. En igenfrusen ränna?



Den översnöade lekparken i Rålambshovsparken.



Ett bild- och färgmässigt kaos som på något sätt tilltalar mig. Arbetsplatsen för Citybanan vid Söder Mälarstrand, den brutna isen, husen på Mariaberget som speglar sig i vattnet. Och längst till höger en del av den klippbrant som gör att Stockholm här och där är så in i norden jobbigt med backar upp och backar ned.

söndag 24 februari 2008

Fint i Rålambshovsparken


I föregående inlägg var jag negativ men nu skall en positivare ton anslås. Jag blev inspirerad av en liten artikel i Dagens Nyheter i morse och gick över till Rålambshovsparken för att fotografera konsten där. Mest med digitalkamera, men också lite lågupplöst med telefonen.

I första hand var det Elli Hembergs skulptur Fjärilen jag ville titta på, men eftersom jag ändå var där var det lika bra att knäppa de övriga skulpturerna i närområdet också. De är alla en del av min stockholmhistoria. Skulptrisen Elli Hemberg levde nittiåtta år och var på toppen i åttioårsåldern - ett ideal att ta efter!


"En klassiker!" har någon klottrat. Jag gillar inte klotter, men det kanske stämmer även om många nog har sagt att "inte ser det här ut som en fjäril inte". Första gången jag såg klotter mot israeliska övergrepp var nog för övrigt just på Fjärilen. Någon hade skrivit Israel men ersatt s-et med ett hakkors.

Hur får man vitmålad betong att gå ihop med en lätt liten fjäril? - Det är en fråga, och en annan är vilken respekt man visar för konstverket genom att ställa en soptunna bredvid?

Här är nästa post på listan, Domarringen som fanns redan när jag var liten. Sju små figurer i sten, lagom för barn att sitta på. Brukskonst alltså. Egon Möller-Nielsen hette skulptören.



Varje figur är ett djur, men det kan vara lite svårt att gissa vad det är ibland. Det här ger mig visionen av en hund med anknäbb!

Den här lille krabaten påminner rätt mycket om de vilda kaniner som numera invaderar även Rålambshovsparken:


Monument över yxman. På sockeln till den här märklige yxmannen, monumental och mystisk, fanns förutom vanliga upplysningar ett tips om att man gå in på den här länken för att hitta mer offentlig konst runtom i Stockholm. Konstnären är Eric Grate som jag stött på tidigare i den här bloggen, och en liten kopia av hans yx-gubbe finns på Djurgården vid Blockhusudden.


Yxmannens huvud speglas i den röda marmorn:

Fult i Rålambshovsparken


Rålambshovsparken är en av de trevligare parkerna men det finns rejäla skönhetsfläckar. Tvärs över den stora gräsmattan, mellan Smedsuddsvägen och Västerbron, går det här fula exemplet på förstörelse i staden. Ibland undrar jag hur folk ser ut i skallen som envisas med att fortsätta trampa fram på ett ställe som redan har förvandlats till en leråker. Det här är inte den enda gräsplätt i Stockholm som förstörs på det här sättet. Vad är det för folk som gör det? Bonntjyvar som nyss kommit in från någon leråker i landsbygden? Pajasar som är så drogade så de inte ser var de går?



De här betongföreteelserna i parken antar jag är till som grillplatser, för att försöka få folk att sluta att bränna hål på gräsmattan med sitt (ofta illaluktande) grillande. Förr i tiden kunde folk ta med sig en matkorg med termosar, kallskuret och annat gott, och ha picknick på gräsmattan utan att förpesta luften - går inte det längre?