Ljusspelet på Stadsmuseet

Det här är gamla nyheter, men bättre sent än aldrig. I söndags kväll var jag nere och tittade på ljus- och ljudspelet som uppfördes med Stadsmuseets fasad som bakgrund. En spännande upplevelse med färger och figurer som åkte hit och dit, växte fram ur fasaden, försvann, verkade rasa mot marken ... jag är glad att jag fick ändan ur vagnen och gick och tittade. Eftersom det var en rörlig föreställning ger stillbilder ett ganska blekt intryck, men bättre ett blekt intryck än inget intryck alls!

En sväng till Stadsmuseet och Slussen-utställningen

Jag gjorde en sväng ner till Stadsmuseet i eftermiddag för att se på utställningen om Slussen. Det börjar ju bli hög tid att få något gjort åt den sönderfallande cementklumpen mellan Stadsholmen och Åsön. Utan underhåll skulle den gamla slusskarusellen riva sig själv, och trafikläget på den här delen av Söder riskerar att övergå till trafikinfarkt.



Mycket folk var det som trängdes runtom de utställda arkitektmodellerna och de fina bilderna på väggen. Samtal och diskussioner kunde utspelas. Sådant är demokratiskt och bra.


En herre påpekade att det alltid är sommar på arkitektbilderna. "Så där ser det ut ungefär fyra månader om året". Själv sade jag att det bara fanns fina människor på bilderna, inte knarkare eller utslagna av den sort som vi vet ändå finns i Slussen-området.



Vad jag hörde var det många som gillade det här förslaget ovan, med de smäckra gångbroarna över det gamla slussdiket.



Det franska förslaget verkar vara det mest uppskattade. Själv vet jag som vanligt inte vad jag skall tycka, annat än att det är viktigt att vi får en lösning som gör att mer vatten än nu kan släppas igenom i händelse av översvämning i Mälaren.

Minskat inflytande, varför?

Stockholms stadsmuseum ska inte längre vara en viktig remissinstans när det gäller förändringar av Stockholms stadsbild. Museet ska inte heller göra inventeringar av kulturhistoriskt värdefulla miljöer. På så sätt ska staden kunna förändras i en snabbare takt. Det föreslår en ­ut­redning som hamnar på kommunstyrelsens bord i höst.

Detta skriver Svenska Dagbladet. Såväl Stadsmuseet som Skönhetsrådet vill utredaren ge mindre inflytande. I stället ökar Stadsbyggnadskontorets makt kraftigt.

Är detta en förbättring, eller kommer man att sätta bocken som trädgårdsmästare? Kommer Stadsbyggnadskontoret vara en starkare kraft än sina remissinstanser Stadsmuseet eller Skönhetsrådet för att hålla byggintressena (och de partier som står bakom byggintressena) stången? Å ena sidan finns det visst orsak ibland att snabba på olika saker, men just i brådskan finns det också risker att tvivelaktiga intressen kommer in och härjar utan kontroll. Man kan ju vända på saken och fråga om alla byggprojekt i staden som varit underkastade lång prövningstid alltid har varit så lyckade. Om det finns exempel på motsatsen kan man undra om de dåliga exemplen hade varit bättre med kortare handläggningstid?