Fågelmiddag - sparvhök äter björktrast

En sparvhök, en orädd liten gynnare, satt och kalasade på en björktrast bland några buskar på Heleneborgsgatan. Speciellt tack till Tommy som ringde på min dörr och talade om vad som var på gång! Här är några bilder från evenemanget:

XXXhök på Årstabron

Så här var utsikten från Årstabron i morse. Isen låg över Årstaviken mellan Söder och Marievik och det var väl ungefär fem grader kallt. Soligt och fint var det.



Om man vände blicken åt andra hållet var det brons nedkladdade snötäckta betong och räls, och därbortom Årsta skogs grå disiga sluttning, man kunde se.



Till och från hördes ett skrik ki-ki-ki-ki-ki som jag kände igen som duvhök eller sparvhök. Man brukar höra det från Årsta holmar ibland. Nu tyckte jag skriket hördes ganska högt, och så såg jag med ens fågeln sittande på järnvägens kontaktledning. Jag tror att det är en duvhök, men jag kan inte svära på't, och med min lilla fickkamera får man inte bättre närbilder än så här.

Inte så långt härifrån har det startats en "fågelbar", och den kanske inte bara fixar mat åt hungriga vinterfåglar utan fixar också några välgödda småfåglar åt höken?

Tro det eller ej, men det här är det femhundrade inlägget på den här bloggen!

Sedd över axeln ...

... blev jag av den här präktiga ringduvan i Skinnarbacken i förmiddags. Om nu duvor kan sägas ha axlar förstås.

Någon ring finns det inte på ringduvan, däremot vita fläckar på båda sidor om halsen. Det är samma sak med ringtrasten (man kan stöta på den i fjällen vid Torne träsk ibland) som har vita fläckar men verkligen ingen ring runt halsen. Dock var det någon någon gång som tyckte att det påminde om en ring uppenbarligen.

Undrar hur mycket mat det är på en sådan där tjockis förresten? Ringduvorna brukar se rätt välgödda ut. Ett bra skrovmål om man är duvhök exempelvis. Men så här långt inne i stan är det nog mindre risk för duvorna vad det gäller duvhökar. Här i trakten på Söder finns sparvhökar, men jag vet inte om de är starka nog att klippa en fet duva. Ringduvorna har flyttat in i stan först under förra århundradet vad jag vet. Det kanske är ett sätt att slippa undan terrorn från duvhöken? Jag har hört tystnaden i skogen när en duvhök drar fram mellan träden!

Från Konfliktportalen.se: Björn Nilsson skriver Det hypnotiserade partiet?, kvinnopolitisktforum skriver 1a maj-tal: Vi vägrar betala er kris!, andread0ria skriver Arton tusen jesusfreaks, Marlene Olsson skriver Höger & vänster…är en fattig hungrig, är en rik mätt?, salkavalka skriver GÄVLEBESÖK OCH FÖRSTA MAJ I STOCKHOLM, slutstadium skriver Hitta rätt

Stockholm ... Hökholm?

Solen hade knappt hasat sig upp i morse när jag tog bilden från Tanto, över den nya blanka isen, mot Årsta holmar. En grinig vind fick mig att dra upp huvan på jackan. Därborta hördes ett vasst kacklande. Jag stannade och lyssnade - där kom det igen. Duvhök eller sparvhök? Svåra att skilja åt tycker jag, men jag gissar på sparvhök.

Igår skrev jag om "Örnholm", med tanke på örnarna som flyger häröver då och då. Men vad det gäller hökarna, sparvhök och duvhök, finns de som bofasta här. Jag har sett sparvhök på Hornsgatan i trakten av Bysis, en annan som jagades av kråkor fram och åter över Ringvägen vid Zinkensdamms idrottsplats, ytterligare en som kilade runt under buskarna i Södermalmsallén och jagade sparvar, sparvhökar som patrullerat över Skinnarviken ... . Sparvhökar är kända för att kunna åla sig in i täta häckar och knipa sparvar som försöker gömma sig där. Jag såg en som höll på med det också en gång.

Knyckt från Wikipedia - en sparvhök som har knipit en sparv

Mitt fågelintresse sparkades delvis igång av en sparvhök och en stackars sparv för många år sedan. Jag kom gående på Hantverkargatan utanför Stadshuset och såg något som jag trodde var en duva jönsa omkring med en gråsparv. Men "duvan" högg sparven i klorna och flög över gatan, och jag förstod att här hade jag missuppfattat något!

Duvhökar finns också i trakterna, dock lite längre från innerstaden. På norra och södra Djurgården har jag sett dem, och ute vid Ågesta. Duvhöken är en stor och stark rackare och den skrämmer upp de andra fåglarna rejält när den är i närheten. Det blir tyst. Jag hade nog inte sett fågeln vid Ågesta om det inte hade varit så att den livliga skrattmåskolonin ute i sjön plötsligt tystnat och jag började titta efter orsaken - och där kom duvhöken i tung och bestämd flykt! Samma sak hände vid Rosendals stallar på Djurgården när en duvhök drog förbi - det blev knäpp tyst i den brusande vårskogen.

Djurgårdsbilder - del VIII

Vad är det här då? Ett snår som bara ser skräpigt ut, eller ...? Bilden är några år gammal, men snåret finns kvar i västligaste änden av Isbladskärret. Jag gick förbi där i fredags för att kolla läget i naturen. Några småfåglar vimsade omkring inne i kaoset av grenar. Jag riktade kikaren ditåt och skymtade något ljust därinne. Efter någon sekund såg jag vad det var, bröstet på en hök. Antingen duv- eller sparvhök. Det är svårt att se skillnad på dem, men jag gissar på sparvhöken eftersom småfåglar vågade sig fram för att gräla. Jag har sett sparvhök jaga över Isbladskärret tidigare. Efter några sekunder lyfte höken och drog iväg in i skogen.

Nu är det inte mycket vatten i Isbladskärret. Restaurering pågår och det behövs om inte allt skall växa igen. Jag har för mig att man tänker släppa ut de perfekta naturvårdarna för att beta ner vegetationen: skotsk höglandsboskap.

Jag hoppas verkligen att inga parkifierare tillåts att ge sig på och "snygga upp" sådan här små pärlor. Det gäller också den sanka äng norr om Manila där ett märkligt ljud fick mig att stanna till. Det knorrade och purrade och pluppade som från en diskret liten verkstad. Snart nog upptäckte jag ursprunget - en pöl full med grodor (åkergrodor tror jag) i fullt vårbestyr. Groddjuren lever farligt i dagens värld, så det är väl bara att önska de här lycka till och hålla tummarna för alla små grodyngel.

Några tidiga humlor virrade omkring, jag hittade mina första vitsippor i närheten av Rosendals stallar, och ... ja, det kändes så trevligt som det skall kännas en vårdag på Djurgården.