Hårt inlägg om Plankan

Från ett av mina tidigare blogginlägg om Plankan

Bloggen Arbetsbok har ett hårt inlägg om kvarteret Plankan. Det handlar om gentrifiering, om mobbning och förakt mot de ofta äldre människor som bor där, om vad Alliansen gör med vår stad. Läs! Bland annat bör stadsförtätarna läsa, och fundera över vad det är för mänskligt pris de är villiga att betala och vad det är för intressen de egentligen tjänar. Är de själva villiga att bli utkörda ur Stockholm för att ge plats för en snorkig, över öronen skuldsatt "medelklass" - eller tillhör de själva den när människor i Plankan och annorstädes hånas och avfärdas som mindre vetande? Och man kan fundera på fördelningen mellan äkta engagemang för Stockholm och byggmästararrangerad "astroturf" i förtätarrörelsen!

Plankan - kampen fortsätter

Måndag morgon och november - ingen kul kombination tycker säkert många. Men i kvarteret Plankan fortsätter kampen. Fotografier från tidigare idag.

Plankan och moln

Fredag förmiddag, hörnet av Lundagatan och Varvsgatan - kampen om Plankans gård går vidare, tycks det. Och en märkligt färgad kvällshimmel över Långholmen torsdag kväll. Det lilla gyllene molnet till vänster rörde sig snabbt västerut. Klicka på bilderna för större format.

Plankan - kampen går vidare

Här är ett par bilder som jag tog vid Plankans anslagstavla på Varvsgatan. Klicka för större och läsbarare format. Det är klipp från lokal-gratisbladen med argument som man kan eller inte kan acceptera.

Hade inte Plankan byggts på det här sättet från början - om man exempelvis låtit Brännkyrkagatan varit kvar och byggt två smalare huslängor i stället för ett jättehus med en jättegård - hade diskussionen aldrig blivit aktuell.

Nu har man en stor och fin och sommartid grön innergård (se bilder från juni förra året), samtidigt som det finns andra parkområden i närheten. På några minuter är man i Högalidsparken, Skinnarviksparken, Tanto, området runt Kristinehovsgården och ytterligare några ställen med parkkvalitet. Det finns ju en parksträng längs Söder Mälarstrand som inte är särskilt mycket utnyttad exempelvis. Så ur den synpunkten är gården inne i Plankan inte helt omistlig.




Samtidigt kan man misstänka att det blir ett ganska stökigt boende ett tag framåt om man skall sätta upp nya konstruktioner inne på gården. Det lär inte passera ljudlöst.

Angående just K-märkning så undrar jag: är detta ett kulturellt omistligt inslag i Stockholms innerstad? Själv tycker jag att de nya husen bakom Stadshuset vid Klara sjö är mer kulturstörande än ingrepp i Plankan som knappast kommer att synas för flanören på omgivande gator. Nja, det är svårt att ge ett definitivt omdöme. Jag kan bara fundera och spekulera.

Nytt på Hornsbruksgatan?

Det hade väl varit något i en gratistidning om ett nytt byggprojekt på Hornsbruksgatan. Jag tänkte inte så mycket på det. Men på en anslagstavla utanför kvarteret Plankan fanns i söndags synpunkter på det hela. NEJ nämligen. Jag beslöt mig för att forska lite mer.




Hornsbruksgatan är inte en av de mest bemärkta gatorna i Stockholm. En gång i tiden var detta den västligaste änden av Brännkyrkagatan, men det var innan det stora huset i bakgrunden - kvarteret Plankan - byggdes och gatan klipptes av. Kvarteret med den jättestora innergården där man vill bygga en del vilket naturligtvis inte uppskattas av alla. Jag har skrivit några gånger tidigare på bloggen om Plankan och miljön i området. Här och här bland annat.

Det som ser ut som en ful bunker i förgrunden är huset som innehåller en av nedgångarna till tunnelbanan. Dessutom finns det kontorslokaler i huset, men dessa vet jag inget om. Tror att man hade en lokalpolisstation där ett tag, innan försöket med lokalpoliser föll ihop. SL har nog också haft kontor där. Men nu vet jag inte.




Snöbilden är också från i söndags, men den här tog jag i september. Det är det avstängda taket till tunnelbanebunkern, en outnyttjad resurs. Kanske råttorna som det finns en del av i parken trivs där? Man ser hur eftermiddagssolen lyser upp husfasaderna.



Innan vi går vidare i handlingen: här är ett klipp från tidskriften Arkitekturs senaste ledare:




Den som vill ha mer synpunkter på det här går in på Sveriges Arkitekters hemsida och beställer boken Hållbar stadsutveckling av Erling Ullstad. Gratis!


För att få mer information om projektet på Hornsbruksgatan kan man gå in på Stadsplanekontorets sida och ladda ner de dokument som hittills är släppta i ärendet. Men innan man ens har plockat upp dem ser man vad som är fel: felet är inte att förvandla "bunkern" till något för ögat angenämare, det är inte att få fram några bostäder till, utan det här:

Planinnehåll

Bostäder 50 st varav
50 st bostadsrätter
Butiker 500 kvm

Skall det vara bostadsrätter kan det lika gärna få vara. Det är inte så att "det finns plats för alla". Bostadsrätterna fungerar som gökungen i boet, de tränger ut hyresrätterna och gör staden alltmer segregerad och gentrifierad. Ännu fler människor antas binda upp pengar som de har (och ännu mer pengar som de inte har) för att få "rätt" att sitta i en lägenhet i en förening där de helst inte vill vara aktiva samtidigt som de svettas inför utsikterna att räntan går upp, de förlorar jobbet, blir långvarigt sjuka etc etc. Är det något att stå efter? - Det här är inritat till år 2012 i planen, och till dess kan mycket hända.


Tjänsteutlåtandet sammanfattar:

Wasted Space AB och Veidekke Bostad AB har inkommit med ett förslag om att bygga om befintlig byggnad med tunnelbaneuppgång och teknikutrymmen i Högalidsparken till hotell, samt ersätta Högalidsparkens bergskärning längs Hornsbruksgatan med bostadshus med publika verksamheter i bottenvåningarna. Syftet är att aktivera Hornsbruksgatan och öka samspelet och tillgängligheten mellan Hornsbruksgatan och Högalidsparken.

Wasted Space AB? Vad är det för jäkla namn? Titta igen på klippet från Arkitektur ovan och fundera. Här kommer några bilder som saxats från stadsplanepappren:



Det blir en smal historia längs gatan eftersom utrymmet inte tillåter så mycket mer om man inte vill härja uppe i parken. Undrar om det skall till nya omgångar av sprängningar och vad kyrkan och omgivande fastigheter tål av det.




Sett i den här vinkeln blir bygget inte så rasande stort. Man kan faktiskt fundera på om inte resurserna då kanske borde läggas någonstans där man för samma insats skulle kunna få större mängder av bostadsyta?



Här ser man dock att om man går nere på Hornsbruksgatan och vill kolla in tiden på kyrkklockan så kommer det inte längre att gå. Är inte detta skäl nog att protestera? Skämt (?) åsido: sträckan mellan Varvsgatan och Borgargatan är inte så kul. Det vore bra om det otäcka minnesmärket efter den ihjälslagne fotbollsligisten försvann, bland annat.

Hur som helst, tid finns, och det här vore ett utmärkt tillfälle för lokala "barfotaarkitekter" att beväpna sig med gratisprogram från nätet, datorer och kreativa uppslag, och ge sina egna tankar om hur området runt Högalidsparken kan utvecklas och göras trevligare. Kanske finns några lokala yimbysar som har uppslag? Yimby handlar ju inte bara om att bygga högt, även om den vulgäruppfattningen finns. Här gäller det att vara smart snarare än hög. En utmaning kanske, men det finns nog folk som klarar av det också.

Plankan och dess park

Jag har skrivit om kvarteret Plankan tidigare, bland annat här och här och här. Den jättelika byggnad som en gång i tiden klippte av Brännkyrkagatan och som nu ockuperar utrymmet mellan Varvs-, Lunda-, Kristinehovs- och Hornsgatan. Mitt i det hela finns något som kallas Plankanparken - jag vet faktiskt inte om det är ett officiellt namn. I alla fall är det en stor innergård med en hel del träd och buskar och gräs. Eventuellt skall det byggas till härinne, fler bostäder och andra lokaler, och naturligtvis är många boende upprörda. Stadsförtätningsentusiasterna är upprörda för att folk är upprörda. Så då är frågan vems intressen som smäller högst? - Exploatörernas, kanske.

Jag tog mig en sväng över den stora gården idag för att kolla läget så här i början av sommaren. Det är uppenbart att riktar man kameran åt rätt håll är det en grönskande skön park på den stora innergården så här års. Är den värd att spara eller inte?

Jag tror att det där röda är rundhagtorn, en trädgårdsvariant från 1800-talet som kallas Paul's scarlet. Vackert är det!

Tja, för att citera Elisabet Hermodsson: Vad gör vi med sommaren, kamrater?


Från Konfliktportalen.se: cappuccinosocialist skriver Späckat schema, Björn Nilsson skriver Lagerarbetare i kamp - även på nätet, Anders_S skriver Upphovsrätt - varken samhällsfara eller nödvändighet, Jinge skriver Mycket snack och liten verkstad?, acidtrunk skriver 20 års minnet av det kommunistiska upproret

Plankan på tapeten igen

Det stora kvarteret Plankan har jag fotograferat och skrivit om tidigare (här och här). Nu är byggplanerna på tapeten igen enligt en stor artikel i DN. Den verkar inte finnas på nätet. Men Stadsbyggnadskontoret sammanfattar planerna som följer:

Planförslaget innebär att en cirkulär huskropp placeras i det stora gårdsrummet och en ny offentlig plats bildas i dess mitt. Det allmänna gångstråket som leder genom kvarteret liksom lokaler i byggnadens bottenvåning förstärker den offentliga karaktären medan de kvarvarande gårdsrummen får en privat trädgårdskaraktär.

Det nya huset skall innehålla 120 bostäder varav 78 skall hyresrätter och 42 studentlägenheter. Det där med hyresrätter låter positivt med tanke på hur bostadsläget ser ut i staden. Samtidigt ser det lite lustigt ut med ett runt hus på en fyrkantig gård och en gård inne i det runda huset. Men det kanske fungerar. - Här är en skiss som hämtats från Stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande. Där finns fler bilder hur man tänkt sig det hela.

Intressant nog kan man ge sig på garaget under huset också:

Kvarteret har en överkapacitet i garaget vilket ger en mycket god parkeringssituation i det aktuella projektet och direkt anslutning mellan garage och trapphus kan ordnas. Viss yta i garaget kommer också att tas i anspråk för bostadskomplement. Svenska Bostäder har idag problem att hyra ut parkerings- och lokalutrymmen i källarvåningarna

Hur skall man se opinionen mot nybyggnad? Det är ju klart att drar man igång ett storbygge på en innergård, även om den är så här stor (115 x 75 meter), kommer de kringboende att utsättas för kraftiga störningar. Men är det störningarna som är det viktiga när folk runtomkring protesterar? Kan det inte vara så att en del boende vill omvandla sina hyresrätter till borätter, och att man misstänker att eventuella "klipp" urholkas om den jättestora innergården försvinner? Det luktar snöda egenintresset här.

Om det här är en nimby-opinion som bygger på girighet snarare än omsorg om stadsmiljön nobbar jag den rakt av och ansluter mig till yimby-ståndpunkten och säger: bygg. Jag vet inte om just ett runt hus är det rätta, men helt fel är det inte heller.

Vertikalt jordbruk - något för Stockholm?

(Klicka på bilden så kommer du vidare till ursprungssidan.)

Jag läste just en artikel i New York Times om "vertikalt jordbruk". Det är ett sätt att få in odling av viss mat i storstäderna, nära konsumenterna. Undrar om det kan vara en idé även i Stockholm (fast i anspråkslösare former än jätteskyskrapor à la Manhattan).

Ta exempelvis kvarteret Plankan som jag skrev om i föregående inlägg - hur skulle det vara med ett slags växthus i några våningar inne på gården? Har ingen aning om hur det skulle fungera, och jag antar att problemet med växthusodling bland annat handlar om energitillförsel för ljus och värme, men det kanske finns någon som har löst detta redan? Solceller?

En del nedtrampade och hopplösa små snuttar av gräsmatta runt om i innerstan kanske kunde användas som odlingsplatser i stället. Folk som inte vill ha en massa nya tvåbenta grannar kanske hellre godtar ätbara grannar som håller sig på sin plats tills man plockar upp dem ur jorden?

Plankan

Kvarteret Plankan (mellan Varvs-, Kristinehovs-, Lunda- och Hornsgatorna) har kommit i blickfånget i och med planerna att förtäta och bygga på den stora gården. Yimby har intresserat sig för ärendet också, med åtföljande debatt.

Bilden ovan och nedan är i själva verket panoramor - datorn har fått sätta ihop flera bilder jag tagit på fri hand inne på Plankans gård. Klicka på dem för större format. Det är en stor gård som inte ryms på en bild bara! Övre bilden är tagen från ungefär mitt på gården, den nedre från nordvästra hörnet. Som man ser det här är det ganska stort och grönt.

Jag gick en sväng över gården i morse, satte mig på en bänk (ganska obekväm), läste en stund och försökte insupa lite atmosfär. Trafikbruset från gatorna runtomkring var märkbart fast kanske lite dämpat. Gråsparvar tjippade i buskarna och gråtrutar skrek så det ekade mellan fasaderna. Inte mycket folk var ute och rörde på sig, lekplatserna var nästan tomma. Det fanns något som såg ut som en torr plaskbassäng i ett hörn. Det har varit upp och ned med mängden barn i Stockholm, nu har den väl ökat ett tag, och jag antar att för föräldrar som vill släppa ut sina barn men helst inte ha dem springande på gatan är den stora gården i kvarteret bra. Just en dag mitt i sommaren är nog inte den bästa för att bedöma hur mycket liv det egentligen är här.

Jag har funderat på flera saker i samband med Plankanförslaget, exempelvis hur det är med "tyst byggande". För tänker man börja bygga på traditionellt sätt kommer det att bli ett sjuhelsickes liv på gården. Det kan nog göra att en del boende känner sig rejält knäckta. Det ger uttrycket "Bullerbyn" en ny mening som en del personer inte tänkt sig.

(En liten sidoanmärkning: jag undrar i vilken grad folk som tycker att det kan väsnas ohämmat i storstaden i själva verket är landsortsfigurer som kommer från glesbygder där folk låter motorerna vråla på högsta volym för att någon överhuvud taget skall märka att de finns till? Ju tätare bebyggelse och ju mer folk, desto mer hänsyn krävs.)

Åter till Plankan och nybyggnader på ställen som redan är ganska täta. Jag funderade del på förslaget om ett runt hus med ett hål i, och det är jag tveksam till. Hellre kompakt i så fall. Men om man byggde en fyrkantig tornliknande historia som var vriden i förhållande till de befintliga husen så att det knappast blir någon insyn åt något håll? Har försökt rita in det på ett satellitfoto nedan. Det nya huset står på tvärs.


Ett annat alternativ kunde vara att täppa igen större delen av den stora infarten (det behövs väl en viss öppning för att kunna ta in fordon i alla fall) från Kristinehovsgatan och bygga en lång smal länga som följer Brännkyrkagatans gamla sträckning nästan fram till Varvsgatan.



Ytterligare ett alternativ är väl att inte reta upp folk som bor där genom att man inte ritar in några nybyggnader alls.

Men det var det där med tystare byggande. Hur skulle det vara med ett experimentbygge i trä, alltså en kåk som i stort sett kan spikas ihop? Ett miljövänligt och diskret bygge. Någonstans (minns inte var) har jag läst att man kan få till ganska stora byggnader i trä med modern teknik. Eller om det är gammal teknik som utvecklats. Kanske nybyggen av den typen vore lättare att acceptera för omgivningen? Det skulle ju samtidigt innebära att begreppet "stenstaden" måste modifieras en del.

Plankanparken ???

Jag kan inte påstå att jag känner till allt i Högalid och på Söder - däremot är jag skamligt okunnig om rätt mycket även min närliggande stadsmiljö. Men när jag fick syn på det här anslaget i en port på Hornsbruksgatan blev jag med rätta undrande. Plankanparken? Vad är det?

Kvarteret Plankan känner jag till: Det stora hus som byggdes på sextiotalet och som klippte av Brännkyrkagatan. Jag har skrivit om det tidigare på den här bloggen. Men en park?

Som geografisk adress fanns den inte när jag kollade på Eniros karta och google gav bara en träff på sökordet "plankanparken". Det var ett trevligt kåseri från 2004 på stadens sajt. Och där får man intrycket att det är den rymliga innergården på Plankan som avses. Tänker man smälla upp två nya hus därinne, eller har jag fattat det hela fel på något sätt? Och tänker månne yimby rycka ut och försöka tala lokala nimbys till rätta?

När jag tagit bilden fortsatte promenaden längs Årstavikens strand. Det var ljummet i luften och just vid solnedgången sjöng koltrastarna ljudligt en stund. Vår i luften!

Fotosafari i närmiljön

Här kommer ett antal bilder som bland annat är inspirerade av en av kommentarerna till den här yimby-bloggposten om Hornsgatans dåliga luft. En skribent funderade på om man kunde avlasta Hornsgatan genom att använda Brännkyrkagatan mera, och hade funderingar på att koppla ihop Brännkyrka- och Hornsbruksgatorna. Fram till 1960-talet var det faktiskt samma gata, men Brännkyrkagatan klipptes av när nedanstående hus (kvarteret Plankan) byggdes. Den västliga sträckningen av gatan ned till Långholmsgatan fick då det nya namnet Hornbruksgatan.

Plankan är kvarteret som omsluts av Varvs-, Lunda-, Kristinehovs- och Hornsgatorna. Innan det kom till hade det apotek som nu ligger vid Hornstull sina lokaler i ett litet trähus här. Jag tror det finns en målning av det inne på apoteket vid Hornstull.



Ovanstående bild visar varför det inte är helt lätt att återuppliva gatan. Bron, som alltså går över Varvsgatan från Högalidsparken och in på Plankans innergård, ligger nästan fem meter över gatan. Det här är ju ett område som är ganska kuperat. "Söders höjder" är inget tomt uttryck! Nedanstående bild visar övre delen av trappan från Varvsgatan till innergården.


Nu är vi uppe på innergården där det inte finns någon märkbar nivåskillnad. Vill man komma igenom här med fordonstransporter ner till Varvsgatan måste man hacka sig ner en bit och skapa ett dike. Undrar om de omkringboende är så helsålda på den idén?


Den är bilden är tagen från Brännkyrkagatans slut. Man ser in på Plankans gård - och kan fundera på om det är mödan lönt att försöka göra något här! Lite skvaller förresten. På andra sidan huset finns Plankangaraget, och jag har för mig att en känd figur i Stockholms undre värld (hette han inte Skiffer?) hade ägarintressen i garaget.



Och nu ett mellanspel innan vi kommer fram till det andra besvärliga stället på Brännkyrkagatan. Nedanstående hus ligger vid Ansgariegatan med front och sydsida mot Brännkyrkagatan. Konstigt nog har jag aldrig tittat efter vad det är för verksamhet i denna malmgård med kullerstensgård, men idag gjorde jag det. Det var arkitekterna, SAR! Huset är från 1771 och kallas Wirwachska malmgården. Wirwach själv var apotekare. "Manbyggnaden har två utskjutande flyglar som omger en gård med vårdträd och är förenade med en mur med inkörsport" står det i boken Stockholms Byggnader av Henrik O Andersson och Fredric Bedoire.


Undrar om det sitter folk här och funderar på supermoderna hus i Stockholm? Eller sitter man och drömmer vid vårdträdet på kullerstensgården?




Nedan: Wirwachska malmgården sedd från en liten gångväg på baksidan.

Här är den andra besvärliga punkten jag redan förvarnat om. Brännkyrkagatan förvandlas till en gångväg strax före Ansgariegatan om man kommer från öster. Vill man återinföra motortrafik måste man nog peta lite på den förmodligen kulturhistoriskt värdefulla gräsmattan.



Men på bilden nedan öppnar sig Brännkyrkagatan, och det är bara att blåsa på i riktning mot Slussen - genom kvarter som är rätt så levande, för övrigt!





Det var en dimmig dag idag, Tantolundens små hus försvann nästan i diset. En fetlagd promenadlimpa till hund försökte jaga en hare mellan träden, men hunden blev distanserad på nolltid.


På andra sidan nya järnvägsbron var en flitig hackspett sysselsatt i sin hackspett-smedja.


Och nu några bilder från de nya områdena söder om Liljeholmen. Här är Vingårdsgatan, och jag vet inte om den ser så kul ut. Jag antar att husen är för glest byggda och det är för lite aktiviteter i bottenvåningarna för att det skall möta yimby-standard. Samtidigt måste man ju tänka på att vid en super-översvämning finns det risk att stora delar av det här området dränks.


Nedan: Från hörnet av Vingårds- och Sjöviksgatorna. Det finns ett hus till höger som inte syns på den här bilden. Man har med andra ord en bred gata där stora feta bilar kan mötas. Det är nästan avenyer man bygger här, och det verkar lite väl tilltaget.



Till slut är vi tillbaka på Söder och tar en titt under Liljeholmsbron. I några tidigare inlägg har jag filosoferat över möjligheter att bygga under broar och vad som kunde tala emot det. Men som synes här så finns det verksamheter under bron, och de måste väl brandskyddet vara medvetet om? En gång låg det en brädgård där, och det måste väl ha varit brandfarligt!


En liten udda fundering. Varför inte låna erfarenheter från japanerna (nämnt av mig i förbigående här) om att bygga väldigt snålt vad det gäller utrymme och göra något mellan de två bropelarna som är närmast här? Något snyggare än några ditslängda shoppingvagnar? Det kanske finns någon galning som kunde bo i en flervånings supersmal stadsvilla här?