Visar inlägg med etikett Kristinehovsgatan. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Kristinehovsgatan. Visa alla inlägg

fredag 23 september 2011

(Svart)råtta?



Den här bilden (inte i proffsklass, det medger jag) tog jag torsdag förmiddag på Kristinehovsgatan. Det som först fångade uppmärksamheten var en skata som verkade jaga något, och snart såg jag att den var framme och trakasserade en råttliknande varelse. Jag tänkte att denna väl inte hade så stor chans mot skatan, men plötsligt vände sig råttan i upprätt läge - och fågeln backade direkt! Att få ett bett av en råtta med förmodligen rätt dålig tandhygien är nog inte så kul.

Först i efterhand kom jag på att rådisen ju var svart. Det finns ju rätt mycket råttor i trakterna, men de jag sett har alltid varit bruna eller gulbruna. Kunde det vara en svartråtta? Jag tittade i Däggdjur av Bjärvall och Ullström men blev inte riktigt klar över saken. Egentligen borde det inte finnas svartråttor här men 1980 syntes någon till i Stockholm och de kan tydligen dyka upp lite varstans utanför sitt egentliga område söderut. För att krångla till det finns det bruna och svarta varianter både av svart- och brunråttor! Som varande icke däggdjursspecialist kan jag bara ställa mig frågande och utan möjlighet att ge ett definitivt svar.


lördag 13 november 2010

Skogskyrkogården, samt höns på Söder

Jag var ute på Skogskyrkogården i morse. Nästan inget folk alls där. Gick förbi den här märkliga graven där ett stackars kvinnfolk som inte är klätt för årstiden dessutom är upphissat i en ställning som måste vara synnerligen obekväm!

I dagsljus tycker jag faktiskt att de centrala anläggningarna på Skogskyrkogården har lite drag av "förfallen bunker" över sig.

Och så ser det ut i den här vinkeln också. Det är bättre i mörker och konstbelysning eller i fint solsken, men i morse var det både grått och rått.

"Från mörkret stiga vi mot ljuset" skulle man kunna kalla den här skulpturgruppen. Ser ut som något av Carl Milles tycker jag.

Dock håller jag naturens egna små konstverk högst!

Hemma igen på Söder gick jag Kristinehovsgatan och hörde tuppar gala! Där var det flera höns och tuppar som pickade på en gräsmatta och på en gång med asfalt och grus. Människorna i husen runtomkring borde ha upptäckt att det var förmiddag och dags att kliva upp, nu är tupparna gol.

Notera att det är två fåglar på den här bilden, men hönan som är närmst syns knappt för att hon smälter in så fint i bakgrunden. Det syns lite bättre om man klickar upp bilden i stort format. Idag finns det ju inte så mycket djur av den här sorten i stan, men tänk på gamla tider när getter gick och betade på de grästäckta hustaken, eller gick omkring på kyrkogårdarna och åt (ungefär som rådjuren gör idag). Fast så illa som i Odensvi socken i Västmanland var det förhoppningsvis inte - där hade man i mitten av 1700-talet besvär med svin som gick in på kyrkogården och kalasade på liken. Inte så snyggt, om man säger så!

måndag 14 juli 2008

Plankan

Kvarteret Plankan (mellan Varvs-, Kristinehovs-, Lunda- och Hornsgatorna) har kommit i blickfånget i och med planerna att förtäta och bygga på den stora gården. Yimby har intresserat sig för ärendet också, med åtföljande debatt.



Bilden ovan och nedan är i själva verket panoramor - datorn har fått sätta ihop flera bilder jag tagit på fri hand inne på Plankans gård. Klicka på dem för större format. Det är en stor gård som inte ryms på en bild bara! Övre bilden är tagen från ungefär mitt på gården, den nedre från nordvästra hörnet. Som man ser det här är det ganska stort och grönt.



Jag gick en sväng över gården i morse, satte mig på en bänk (ganska obekväm), läste en stund och försökte insupa lite atmosfär. Trafikbruset från gatorna runtomkring var märkbart fast kanske lite dämpat. Gråsparvar tjippade i buskarna och gråtrutar skrek så det ekade mellan fasaderna. Inte mycket folk var ute och rörde på sig, lekplatserna var nästan tomma. Det fanns något som såg ut som en torr plaskbassäng i ett hörn. Det har varit upp och ned med mängden barn i Stockholm, nu har den väl ökat ett tag, och jag antar att för föräldrar som vill släppa ut sina barn men helst inte ha dem springande på gatan är den stora gården i kvarteret bra. Just en dag mitt i sommaren är nog inte den bästa för att bedöma hur mycket liv det egentligen är här.

Jag har funderat på flera saker i samband med Plankanförslaget, exempelvis hur det är med "tyst byggande". För tänker man börja bygga på traditionellt sätt kommer det att bli ett sjuhelsickes liv på gården. Det kan nog göra att en del boende känner sig rejält knäckta. Det ger uttrycket "Bullerbyn" en ny mening som en del personer inte tänkt sig.

(En liten sidoanmärkning: jag undrar i vilken grad folk som tycker att det kan väsnas ohämmat i storstaden i själva verket är landsortsfigurer som kommer från glesbygder där folk låter motorerna vråla på högsta volym för att någon överhuvud taget skall märka att de finns till? Ju tätare bebyggelse och ju mer folk, desto mer hänsyn krävs.)

Åter till Plankan och nybyggnader på ställen som redan är ganska täta. Jag funderade del på förslaget om ett runt hus med ett hål i, och det är jag tveksam till. Hellre kompakt i så fall. Men om man byggde en fyrkantig tornliknande historia som var vriden i förhållande till de befintliga husen så att det knappast blir någon insyn åt något håll? Har försökt rita in det på ett satellitfoto nedan. Det nya huset står på tvärs.


Ett annat alternativ kunde vara att täppa igen större delen av den stora infarten (det behövs väl en viss öppning för att kunna ta in fordon i alla fall) från Kristinehovsgatan och bygga en lång smal länga som följer Brännkyrkagatans gamla sträckning nästan fram till Varvsgatan.



Ytterligare ett alternativ är väl att inte reta upp folk som bor där genom att man inte ritar in några nybyggnader alls.

Men det var det där med tystare byggande. Hur skulle det vara med ett experimentbygge i trä, alltså en kåk som i stort sett kan spikas ihop? Ett miljövänligt och diskret bygge. Någonstans (minns inte var) har jag läst att man kan få till ganska stora byggnader i trä med modern teknik. Eller om det är gammal teknik som utvecklats. Kanske nybyggen av den typen vore lättare att acceptera för omgivningen? Det skulle ju samtidigt innebära att begreppet "stenstaden" måste modifieras en del.