En dikt

En dikt som jag skrev för många år sedan. Attentaten mot Mälardrottningen har inte blivit mindre grova sedan dess. Tyvärr.

Bevara Stockholm!

Jag går i en ljummen decembernatt
längs Gråmunkebrödernas strand,
ser stadens ljus som en glittrande skatt -
hör sjöfågelskrik ibland.

Långt ner i djupet, under mina fötter
ligger en drake, girig och hård.
Den gnager och sliter i stadens rötter -
Nidhögg, din orm: bort från vår gård!

Det som ligger i fonden av denna sommarbild från i år, där kyrktornen sticker upp, är just "Gråmunkebrödernas strand". Riddarholmen alltså. Bilden är tagen vid Pålsundskanalens utlopp i Riddarfjärden, till vänster Mälarvarvet och till höger Söder Mälarstrand. Med den här bildvinkeln slipper man se Waterfront-blaffan bakom Stadshuset.

Sett mot Kungsholmen över Ulvsundasjön

I somras promenerade jag från Alvik och runt Ulvsundasjön. Det var 12 juli. Innan jag tog bilderna nedan hade jag dokumenterat litegrann av Tvärbanans utbyggnad mot norr, se här.

Det var nog ett år sedan jag gick runt Ulvsundasjön förra gången, och en del saker förändrar sig över tiden. Inte så konstigt i en stad där det händer saker hela tiden. Det som en gång var en industriell utkant av den gamla industriella stadsdelen Kungsholmen har nu bytt utseende helt och hållet.

Försök ta upp den här bilden till större format. Här kan man jämföra den nya bebyggelsen till vänster med den äldre till höger. Om man ignorerar de nya höghusen verkar det inte vara någon större skillnad sedd på håll!

Å ena sidan ser det kanske futuristiskt ut. Å andra sidan, finns det inte en tendens att futuristiska byggnader fort ser gamla och 'daterade' ut?

Är det fel på fina grå rena ytor?

Jag tog den här bilden för några månader sedan. Tänkte ha den till en kommentar om homofila/homofoba artister, där reggae-tomtar från Jamaica utmärkt sig i den senare varianten men till och från gör avbön. Särskilt när deras spelningar hotas i länder där man ser strängare på homofobi än på anfallskrig mot länder med brun befolkning. (Detta är menat som en ironisk spark mot USA och Canada med sina anfallskrig mot bland annat Afghanistan.) Minns jag rätt tillhörde den där Mavado avbönsgänget - eller han lovade väl åtminstone att hålla tungan i styr när han är utanför Jamaica.

Men det blev inget inlägg. Fast nu ser jag att bilden kan användas som illustration i alla fall: radion berättar om en listig plan av Stockholms kulturborgarråd. Affischer som ovan är olagliga, men nu har man listat ut en plan där affischering av den här sorten kan bli laglig - mot betalning. "Profit, profiiiit, det ska alltid va' profit" för att citera en Ebba Grön-låt från forntiden.

Jag bara undrar: vad är det för fel på vackra rena metallgrå ytor, utan kladd och affischer?

Någon har roat sig ...

... vid busshållplatsen på Varvsgatan invid Kristinehovsgården ... 

Knasbanderoll och bra dikt

Här inne arbetar vi för fullt med att förändra en tråkig industripark till ett trivsamt kvarter fullt av liv och rörelse. - Jaha...?

Banderollen fotograferade jag för någon dag sedan på Liljeholmskajen. Här skall nya stora bostadshus smällas upp på det område som tidigare bland annat haft cementfabrik och vinlager. Tråkig industripark, kanske med tråkiga knegare också, jagas bort härifrån. Nu skall det vara 'medelklass' (lite bättre betalda men överskuldsatta tomtar som gör sig breda i Stockholms innerstad och närområden) som tränger sig in och inte vill ha bråkiga fabriker med 'liv och rörelse' i närheten.

Hade man plockat bort en del industrier och byggt billiga hyresrätter vore det OK. Att fortsätta med byggandet som ytterligare blåser upp den privata skuldsättningen verkar huvudlöst, men möjligen kortsiktigt lönsamt för bankerna. Och då är det bättre att hyvla bort några villatomter i snobb-kommunerna runt Stockholm och massbygga hyresrätter där.

Med verbal elegans
och skarpsinniga formuleringar
beskriver den välskräddade dataingenjören
den framtida produktionsapparaten.
Han frammanar bilden av operatörer
i vita, hygieniska rockar.
Stenkrossar, järnverk, glasbruk,
allting blir dammfritt, folktomt.

Men ännu envisas folk med an lägga sig till
med stenlunga, diskbråck, astma,
magsår och svårförklarliga allergier.
Det finns till och med några
som fortfarande luktar svett.

Dikt av Stig Sjödin, järnverksarbetaren som blev poet.

Zombiewalk

Medan jag funderar på att hålla liv i den här bloggen kan jag ju lägga upp bilder på några vars liv kan ställas i fråga. Med fotokollega Molle var jag nere på Vasagatan i eftermiddags och tog bilder av förbivacklande zombies. Här är några foton:

Ingen krasch ... lite synd, va?

Stockholm är ju känd som ballongstaden, någon gång har jag räknat till elva eller tolv ballonger uppe samtidigt. Det verkar vara ett trevligt sätt att flyga, fast jag aldrig gjort det själv. Ofta hörs susandet från varmluftaggregaten när ballongerna drar förbi. Ikväll kom en stor ballong in från Riddarfjärden på låg höjd. Vi var flera som stod nere på gatan och undrade om det till och med var nödlandning på gång. Igår var det ju en som gick ned på fel ställe, och för ett par veckor sedan var det samma sak.

Den verkade faktiskt vara på väg ned i Skinnarviksringen! Raska steg uppför trapporna för att se hur det gick - men då hade ballongen återfått höjd. Aldrig får man vara riktigt (skade)glad!

Så här såg den ut. 'Skogen' i förgrunden är helt enkelt träd längs Skinnarbacken. Vänder man kameran åt rätt håll kan man ta bilder mitt i Stockholm så att det ser ut som de tagits ute i skogen! De där eldflammorna ser dramatiska ut!