söndag 8 februari 2009

Nattbilder

Det där med nattbilder är en lite konstig genre. Mörkt är det, så att man egentligen inte skall kunna fotografera, ungefär så här ... :



... men fotograferar gör man i alla fall, och försöker ta vara på det ljus som finns. Som ovan där en ensam lampa lyser på en isig gräsmatta i Skinnarviksparken. Ikväll var det nästan fullmåne, och rör man sig i stadens ljus är det ju ändå inte så mörkt.



En del av bussterminalen vid Slussen syns därnere, det som jag brukar kalla "Stockholms dystraste plats". Exponeringstiden är lång, det enda som syns av bilarna som drar fram är strecken av fram- och bakljusen. Kan man hoppas på att en ombyggnad av Slussenområdet gör att denna vämjeliga plats ersätts av något trevligare?



Kornhamnstorg, och därborta sticker Tyska kyrkans torn upp.



Neonljus och is verkar vara en bra kombination för att skapa konstiga färgeffekter. Notera den dunkelt vinröda färgzonen på isen.

Söndagsförmiddag med dis och dimma


Det regnade, det var disigt, just så glåmigt som på bilden var det för några timmar sedan på Söder. Snön regnar bort, kvar finns en del otrevlig is (hoppas inte eländet fryser till i natt!). Men en talgoxe drar till med ett kraftfullt ti tu flera gånger, och ute från Riddarfjärden hörs gråtrutars vilda skratt. Är det inte lite känning av vår i luften, trots att vi bara är i början av vintermånaden?



Disigt väder har dock ur fotograferingssynpunkt den fördelen att fotografen inte behöver bekymra sig så mycket om hårda kontraster mellan ljus och skugga. Det är bara att ta sina bilder. En pråm speglar fören i det blanka vattnet. Det var helt vindstilla.




Man ser över från Söder till Kungsholmen, men så mycket mer är det inte. Är det inte faktiskt en ganska fridfull stämning när dimman sänker sig och trafiken är nästan obefintlig, som denna söndagsmorgon!




Det har varit till och från med is i Mälaren. Nog mest från, kan vi säga. Men ibland har det varit tillräckligt med is för att dra med en vassrugge.




Isen är trasig i Pålsundskanalen - en och annan spegling av strandens träd syns bland flaken.

torsdag 5 februari 2009

En grålila vinternatt ...


Jo, nog kan man drabbas av poetisk inspiration och falla i begrundan inför det grålila ljuset som vilar över Stockholm kvällar och nätter som denna. Lite snö hade fallit under föregående natt, nu i kväll var himlen full av moln, och det är väl kombinationen av moln, snö och gatljus som skapar den här ganska återhållna färgsymfonin.


Utsikt västerut på Söder Mälarstrand. Bakom pråmen höjer sig en mörk profil: Långholmen. En gång var det vad jag vet bara kala klippor där. Så var det nog när Engelbrekts och Gustav vasas upprorshärar kamperade på holmen. Sedan kom fängelset och nyplanteringarna dit. Har för mig att August Strindberg skriver om det i någon novell.

Längre bort lyser Dagens Nyheters stora hus i Marieberg. Vad pågår där nu? Man samlar förbrilt material till morgondagens tidning naturligtvis, och säkert sitter redaktionens värsta pundhuvuden och plitar på morgondagens ledarstick. Och ute i landet sitter hundra blodtörstiga bloggare och väntar på att få kasta sig över och slita sönder ledarskribenternas egendomligheter.



Hm, har jag inte sett det här motivet tidigare på den här bloggen ... i januari eller så?



I Pålsundskanalen bryts det grålila av lampor som skapar karamellfärger (eller är det någon sorts konjakscrème eller dylikt man kan jämföra med?) i vattnet bland isflaken.

S:t Erik höjer rösten om Slussen

Ja, dessa fridsamma vänner av Stockholm i Samfundet S:t Erik skriker inte, men i dessa tider när det helt enkelt snart MÅSTE göras något åt den alltmer sönderfallande och ständigt lika deprimerande Slussen framför de vissa bestämda synpunkter:



Samfundet S:t Erik får härmed mycket allvarligt vädja till stadens beslutfattare att - innan slutligt ställningstagande till Slussenområdets framtid tas - seriöst och i samråd med landstinget och SL ta del av den utredning om dragning av tunnelbanan i tunnel som redovisas i förslaget ”Ny syn på Slussen”, samt noggrant granska däri framförda argument och ekonomiska beräkningar och utreda konsekvenserna för staden och landstinget av detta förslag.


Ett förändrat läge för tunnelbanan skulle radikalt förbättra – och förenkla - förutsättningarna för att kunna uppnå en gestaltningsmässigt högklassig utformning av ett av Stockholms mest utsatta och känsliga stadslandskap. Önskvärdheten av en placering av tunnelbanan under Söderström har framhållits ända sedan tunnelbanans förbindelselänk tillkom och man då av praktiska/ekonomiska skäl behöll läget som byggts för järnvägen 1871. Dess påtagligt negativa konsekvenser för det i övrigt så värdefulla stadslandskapet här är uppenbara.


Om man inte nu tar tillfället i akt i samband med den mycket omfattande ombyggnaden av området kommer det att bli omöjligt att genomföra en ”nedgrävning” inom överblickbar framtid om ens någonsin. Bl a skulle det, om arbetet genomförs i efterhand, medföra orimliga komplikationer och kostnader att tränga igenom den omfattande pålningen på platsen.


Jag vet verkligen inte vad som är rätt och fel, men jag gillade den där "nya synen" som har beskrivits tidigare på bloggen. På annat håll har jag kallat Slussen för "Stockholms dystraste plats" och det står jag för.

onsdag 4 februari 2009

På snedden - bilder att bli sned av

Enda anledningen till att jag ställde den här bilden på högkant är att jag ville kolla hur det ser ut i bloggen när man gör det - eller om det över huvud taget fungerade. Och det verkar det göra.

Det som syns mitt på bilden är en av arbetsplatserna för Citytunneln, på Söder Mälarstrand. Bilden är tagen från gångbron invid järnvägen och det var en grå och tråkig dag i slutet av januari. Här använde jag fickkameran, men nedanstående bilder, som också gör att man kan känna sig sned, tog jag med mobilen. Mobilen har bara femtedelen av kamerans pixlar och är därmed alldeles utmärkt att få fram fram suddiga och dystra bilder!





Dj-a klotter och förstörelse!



Riktigt gladväder, eller hur?

Körsbär i glass?


Vad är det för röda prickar i det vita och grå, är det körsbär i glass månne?

För att få hela bilden klar för sig måste man se hela bilden, nämligen nedan. En rad bojar infrusna i isen vid en av Årstavikens båtklubbars bryggor.


En båt ligger i. Antagligen måste det finnas någon mojäng som gör att vattnet just vid båten inte fryser till, annars kan ju isen ställa till ordentliga skador så småningom. Och vad händer om det skulle bli en kraftfull islossning, med massor av tung is som driver förbi och nöter på skrovet?

måndag 2 februari 2009

Skön dam bakom galler


Vad har denna sköna dam gjort för ont eftersom hon måste sitta bakom galler? Fast å andra sidan verkar hon inte vara lämpligt klädd för nollgraderstemperaturen därute på gatan.

Som man kanske kan ana av bilden nedan speglar sig ljusen från Kungsholmen inte bara i Riddarfjärdens vatten, utan också i Riddarfjärdens is. Det är ju februari nu, vintermånaden, och Månen och Venus lyser vitt och kallt från den svarta himlen. Men jag tycker fåglarna låter lite piggare för var dag ändå, så det kommer bättre tider!