Lite mer blomstershow

Det är bäst att ta vara på sommarens blommor innan de ersätts av vinterns isblommor. Här är några fler, som fortsättning på den samling jag förevisade igår. Klicka på bilderna för större format!

En blomma med det märkliga namnet hampdån växte nere vid Pålsundskanalen. Undrar om den inte närapå räknas som ogräs?

Men tittar man närmare på en blomma möter en lustig syn. Jag tycker det här ser ut som en stackars ledsen gubbe med blå näsa och hängande huvud. Stora vita ögonbryn har han, och på huvudet en vit fårskinnsmössa med hängande öronlappar. Ett varsel om kommande vinter? Eller är det verkligen ett får, som drabbats av sjukdomen "blåtunga"?

En präktig röd blomma i en rabatt vid Lundagatan. Undrar om det är violkungsljus, samma som jag eventuellt spanande in på håll vid Årstaviken igår?

Den här bilden är några dagar gammal, så kardborrarna har nog hunnit utveckla sig en bit till. Kanske inte en skönhetsupplevelse, men jag tycker de ser utomjordiska ut på något sätt.

Och till sist en av stenstadens härdiga gatuproletärer - gatkamomill. Just den här växte på Högalidsgatan, men det är en härdig rackare som växer bara det finns den minsta möjlighet att slå rot.

Stockholms vanligaste växt

Det är ju lätt att se Stockholm som en trist stenöken. I själva verket finns det mycket grönt överallt, och så här års även en massa fina blommor. Här är några fotografier från de senaste dagarna. Klicka på bilderna så blir de större!

Jag vet inte vad det här är, kanske en hyacintsläkting? Det står några i en rabatt i Münchensbacken.

Nere vid Årstaviken träffade jag på de här resliga växterna med stora röda blommor. Undrar om det kan vara rymlingar från koloniträdgårdarna i närheten? När jag kollar i en flora hittar jag en växt med liknande utseende: violkungsljus. Den sägs vara förvildad trädgårdsväxt, så det kanske stämmer.

Den här bloggen är ju ingen vän av att trampa ner saker och ting, men här växer på gatorna trampörten, och den mår tydligen bra av lite lagom tramp då och då. Kanske inte någon skönhet, men en gammal känd medlem av stadens gröna garde när den skickar ut sina stjälkar över gatstenarna!

Jag utlovade Stockholms vanligaste ört i rubriken, och har jag inte gjort bort mig så finns den här på bilden: vitgröe. Ett ganska oansenligt gräs som blommar från tidig vår till sen höst och som man kanske inte lägger märke till direkt. Man ser det inte för det finns nästan överallt, exempelvis den här tuvan på Lignagatan.

Vass skall växa på blöta stränder. Hur det kommer sig att den här bladvassen år efter år kommer igen på Högalidsgatan är för mig en gåta.

Och till sist en bild från Årstabäcken denna eftermiddag. Vatten, växter och himmel blandas ihop till ett härligt kaos och en atonal symfonisk hyllning till dagens härliga sommarväder!

Nyfiken nos

Får jag presentera: en av de vanligare innevånarna i Stockholm, med andra ord en brunråtta!

Man ser dem rätt ofta i planteringar på Söder. Kanske mer än tidigare till och med. Det finns väl mycket mat och husrum för råttor här, och förmodligen hjälps de av att folk slänger en massa ätbar skit på marken. Det finns ju en hel del lösspringande katter, men jag vet inte hur mycket de betyder för att hålla råttbeståndet nere.

Den här nyfikna gynnaren kikade ut ur en skreva i en mur med stora stenar och breda fina springor för råttor att utnyttja. Jag var så upptagen att försöka få en bild på den att jag missade en av hans/hennes välgödda kompisar som kom skuttande och dök in i ett hålrum alldeles bredvid.


Från Konfliktportalen.se: Anders_S skriver Film retar upp bananbolag, Björn Nilsson skriver El’gygytgyn – stort hål ger lång historia, Jinge skriver Jag har fått fläskläpp, Tuss skriver Den digitala apokalypsens början

Vid regnbågens fot

(Så här såg det ut på tisdagskvällen på Söder i Stockholm. Jag hade tänkt lägga ut en rykande färsk rapport strax därefter, men då fick Blogspot fnatt, levererade en obegriplig felkod och raderade nästan hela inlägget så när som ett par rader. Skumt. Är det överbelastning på kvällarna som gör att sådana saker händer?)

På tisdagen var det åska och dunder och ösregn. Men så lugnade det ner sig, och i stället spändes en vacker regnbåge över staden. Vid regnbågens fot skall man hitta en tunna guld, är det inte så? Och kolla, den där regnbågen måste ju landa ungefär där jag bor, nu gäller det att sno på innan någon annan hinner före!





Vid regnbågens fot är för övrigt en gammal spännande äventyrsroman av Harry Macfie, med handlingen förlagd någonstans långt borta i Canadas vildmarker. Nå, någon skatt fick jag inte tag på, men naturen presenterar ändå sina skatter. Så mognar nu exempelvis frukten på de gamla äppelträden vid Münchensbacken. Jag har sett folk plocka äpplen där men själv skulle jag nog inte vilja sätta tänderna i frukt som växer alldeles invid en stor trafikled. Jag är fullt nöjd med att se de vackra äppelblommorna varje vår.



Vackra blommor är också skatter som kan växa även på ställen som verkar ostädade. Vad är det här? Knölklockor kanske, jag är inte så bra på botanik. Någon sorts Campanula är det i alla fall.



Och här har vi närbild på en både botanisk och kulturhistorisk begivenhet. Man kan kalla den här högresta vackra blomman rallarros. Då minns man de män som kämpade i alla de väder för att bygga järnvägar kors och tvärs i vårt land. Där järnvägen drog fram kom även rallarrosen.

Men man kan också inta en bondeståndpunkt och säga mjölkört. Skälet till det var att korna antogs mjölka bättre om de åt denna växt. - Epilobium kan man också säga om man vill hålla sig till blomsterlatin.

C. F. Nymans Svenska växternas naturhistoria från 1867-1868 säger:

Med sin ståtliga resning, sina vackra blad och sin prunkande blomspira, är denna art utan motsägelse en bland våra praktväxter; också kallas den i Dalarna o.a. Himmelsgräs.

Men även andra användningar meddelas: Man kan göra mjöl av roten och få till ett ätbart bröd om man tillsätter vanligt mjöl, de späda skotten kan ätas som sparris på våren, frödunet kan blandas med tagel och användas för stoppning i madrasser och kuddar. Det fanns till och med idéer om att bruka mjölkörten som en slags bomull för att göra tråd. Dessutom:

Kamtschadaler och Ryssar lär begagna bladen till ett slags thé, och m med Flugsvamp och Mjölkört skola isynnerhet Kamtschadalerna bereda en rusdruck, liksom de också berättas äta de skalade stjälkarna.

Det låter som en häftig dryck. Någonting för att liva upp nästa party kanske?







Till slut en bild som bara är ett par timmar gammal. Tydligen slog gårdagens oväder till ganska hårt på sina ställen och knäckte en pil vid strandpromenaden mellan Tanto och Eriksdal. Det blev som att gå genom en lövtunnel där. Trevligt tyckte jag - superstressade cyklister blev säkert irriterade.


Från Konfliktportalen.se: Anders_S skriver Kinesiska staten trappar upp i Xinjiang, Bo Myre skriver Lyssna på Sommar med anarkisterna #1!, Björn Nilsson skriver Tänk på vilodagen …

Nedskräpning kostar

Det här fotot har jag lagt upp tidigare på bloggen, här. Det är taget i Tanto, och fler bilder från förstörelsen där finns bland annat här och här och här ... går det inte att få stopp på eländet!

Det är klart att det kostar att hålla rent i stan. Det skulle kosta att hålla rent även om folk inte slängde skit omkring sig hur som helst. Så hela den budget på över 200 miljoner som anslås för renhållning skulle inte kunna elimineras och exempelvis användas för 1947 förskoleplatser, men nog skulle den utgiftsposten kunna skäras ner ordentligt.

Problemet är brist. Inte brist på folk för att städa (det bör finnas gott om sådana att anställa numera) och egentligen inte brist på pengar heller. Bristen ligger i uppfostran och uppförande. En attityd att "jag slänger grejor som jag vill, det där får andra plocka upp!" Skulle ett system med häftiga böter à la Singapore kanske hjälpa?


Från Konfliktportalen.se: Björn Nilsson skriver Att jaga spöken eller ubåtar?, Jinge skriver Reinfeldt och Pseudodalen, Anders_S skriver Fazer / Dreijer – godis- och brödkungarna, Kristoffer Ejnermark skriver Den falska demokratin och åsiktsregistrering, planekonomen skriver Varför Hardqueer är ute och cyklar, salkavalka skriver MAKTENS MÄN OCH MOTSTÅNDETS KVINNOR I VISBY

Motorstopp

Motorstopp på Liljeholmsbron, fredag eftermiddag. Med den flaggan på bilen är det välförtjänt. Vad är det här för pajsare egentligen som hänger ut slaveriflaggan? Några lantisar som tror att de är balla, kanske till och med rebeller? Borde inte sådan här figurer rullas i tjära och fjäder och bäras på en stång ut ur stan?

Onödigt

Vrål av motorer över Årstaviken och Riddarfjärden. Där kommer några figurer dånande. Det är onödigt. Det må så vara att narcissistiska individer gillar att visa upp sig genom oväsen och våldsam framfart men jag är inte intresserad, frånsett att jag blir irriterad. Några dårar som bränner bensin och försöker visa upp sig, vad är det bra för? - Ingenting alls, det är onödigt! Vattenskotern är onödig i våra vatten. Den är bara en leksak för vuxna som inte är vuxna.