Ödeläggandet av Tanto

Jag såg i någon av gratistidningarna att invånare i Drakenbergsområdet klagat över busliv på Tantos stora gräsmatta. Det undrar jag inte på, och det är frågan om sådana här stora fina områden i Stockholm kan överleva om det inte blir hårdare åtgärder mot de inte särskilt solidariska personer som är ute efter att förstöra dem. Jag har haft ämnet uppe tidigare.



När jag gick förbi där i eftermiddags var det några dj-a punkare som höll på och bröt grenar från ett träd - en trevlig och vårdande insats för stadens förskönande får man säga!


Här ett ett av ett par ställen där gräset var uppbränt för att några pundhuvuden grillat eller möjligen tänt eld direkt på marken. Nu närmar vi oss tiden där folk skall dra ut engångsgrillar och elda upp köttbitar så det luktar fan i stadens parker. Dumt. Man kan ordna till mat hemma och ta ut och förtära, och sedan ta med sig allt överblivet hem igen. Det klarade folk av förr, varför klarar inte pukkona av det idag?


Från Konfliktportalen.se: tusenpekpinnar skriver Det roliga med bloggar…, Krastavac skriver Arbetarklassen supercalifragilisticexpialidocious, jesper skriver Ett marxistiskt perspektiv på den ekonomiska krisen, Kristoffer Ejnermark skriver Enskilda kufar inte representativa för bloggosfären, H Palm skriver Bo I. Cavefors: Expressen, Ternström och den urartade konsten., Björn Nilsson skriver En ny frihet i EU - smittspridning?