Bland några kanadagäss vid Fiskartorpssjön fanns den här gynnaren i förmiddags. Notera att den har mer vitt på huvudet än vad en kanadagås normalt har. Jag undrar om det är en korsning mellan kanadagås och vitkindad gås? Båda arterna finns ju i riklig mängd på Djurgården, speciellt de vitkindade.
Av någon anledning inger just de stora ekarna en vördnadsbjudande känsla. Är det kombinationen av ålder och storlek kanske? Samt att gamla ekar kan falla i bitar men ändå leva vidare år efter år? Vad det än är så ger oss Quercus robur en stämning av något högtidligt (eller jag får den stämningen i alla fall). I bakgrunden sticker en av byggnaderna vid universitetet upp.
När jag tagit bilden av ekarna råkade jag titta ner på marken och fick syn på ännu en tidig vårblomma som ännu inte hunnit slå ut ordentligt. Svalörtens gula blommor är på väg fram. Det var kalla vindar idag också, men vi hoppas på varmare tider!
Från Konfliktportalen.se: jesper skriver Kapitalet på en dag i Lund, salkavalka skriver UTFLYKT I KANON 3, Björn Nilsson skriver Under all kritik, kamratwot skriver Hur landet ligger, Baskien Information skriver Massarrestering i Frankrike och Spanien av ETA medlemmar / Senaste veckan:, herman skriver Det finns inget utanförskap
2 kommentarer:
Det enda som är vackert med Djurgårn är dess natur :-)
Suck - dessa fotbollsgalningar!
Skicka en kommentar