En sväng förbi Östermalmstorg

Jag hade ett ärende bortåt Gärdet i förmiddags, och på återvägen gick jag via Östermalm och tog mig en titt på Östermalmstorg. Det var ett tag sedan sist. I ena änden av torget håller man på att smälla upp en ny glittrig fasad. Men Åhléns, är det inte för proletärt för den här stadsdelen?



Jag gjorde en sväng genom den gamla saluhallen också. I en saluhall skall det se trivsamt gyttrigt ut, och det gjorde det här. Samtidigt stultade det runt östermalmsmänniskor med det där besvärat besvärade ansiktsuttrycket som man kan förvänta sig att uppkomlingar anlägger när de flyttar till de fina kvarteren och skall försöka verka fina själva.



Det hängde svenska flaggor här och där. Men notera uppe till höger, där är det en annan duk med andra färger ...



... just det, det är Samelandets flagga! Skulle inte förvåna mig om det säljs renkött i den här boden! Åh, nu börjar jag längta efter härliga fjällvindar, blå himlar och tillika sjöar, och berg i många färger inklusive snövitt!

Nya vårtecken - vårfåglarne sjunga

Ännu så länge är det enda gröna vid Årstabäcken en del grön mossa på stenar och rötter. Snöfläckar ligger kvar och det mesta är grått. Men vänta bara, snart kommer träden att grönska, och koltrastarna kommer att sjunga halva natten. Kanske en gärdsmyg kommer att låta höra sig från ruinen av det gamla kvarnhuset också.

Jag kan rapportera årets första bofink som sjöng i Skinnarbacken tidigare i eftermiddags. Fast den drog sin strof så illa att jag först undrade vad det var, innan den visade upp sig. Jag säger bara det: vill den där bofinken drilla ut sina kontaktannonser så får den allt träna mera!

En stund senare var det en annan sång på ungefär samma ställe som lät som en rödhake som inte sjungit upp sig ordentligt den heller. Fast den fågeln tystnade ganska snart och ville inte visa sig.

Senare i eftermiddags sjöng dock mer vältränade bofinkar vid Årstabäcken. Det är ungefär normalt: omkring första april brukar man höra de första bofinkarna i Högalidsparken, exempelvis.

Döderhult, Rumpekulla ...

... och ställen med liknande namn vill kanske en del av lokalbefolkningen inte kännas vid. Döderhult bytte namn till Oskarshamn för att låta lite snyggare. En del orter på landsbygden får dålig klang utan att det är fel på namnet, som det där stället utanför Örnsköldsvik där en lokalt hyllad våldtäktsyngling (man är väl att ta i) på bara någon dag degraderades till riksbuse när storstadsmedia fick syn på honom. De som är från den byn lär väl i fortsättningen säga att de är från Ö-vik.

Skeptisk som jag är tror jag att det finns många ställen "därute" som är läskiga om man är "fel" på något sätt. Eller för att ta det från en annan synvinkel: det finns en massa ställen som särskilt ungdomar, och ännu mer särskilt unga flickor, vill flytta ifrån så fort det går. Det finns inget som säger att buset är på en lägre nivå för att det inträffar på en mindre ort. Buslivet i Rödeby, skulle det ha tolererats om det skett i en storstad? Eller i Värmland där busgäng på en ort brände ner ett hus där det bodde invandrare som lyckats, till skillnad från de lokala Löpar-Nissetyperna.

Nå, vad leder detta till? Kanske till prognoserna att motsvarigheten till ett helt Göteborg är på väg i riktning mot Stockholm under de kommande årtiondena, och att det är en anstormning som man kan undra kan klaras av. I alla fall lär det kräva att det sopas rent med NIMBY-typer i de kommuner i regionen som vägrar att bygga billiga hyreslägenheter i stor skala. Läs: moderatkommunerna. Flyktingarna från landsbygdens by-helveten skall känna sig välkomna och uppskattade i rikets huvudstad, även om inte alla kan bo just i innerstaden! Vi i urbefolkningen skall ju ha plats också!

Sista inlägget

Ja, man blir inte gladare av att älta olyckor och konstigheter. Så det här blir nog sista inlägget om eländet som dränker Stadshuset. Kan ju älta Slussen ett tag i stället ... .

Alltså, förhoppningsvis sista inlägget om det här stället ...


... som ligger i Sverige men av någon anledning inte har ett svenskt namn. "Strandhuset" låter väl inte häftigt nog. Här är för övrigt en bild som jag tog i fredags, liksom de flesta andra bilderna i den här postningen, när jag står och kikar in genom "Strandhusets" fönster.



Vad döljer sig för skumrask inne i dunklet? En stund innan jag tog bilden hade jag gjort ett av mina alltmer sällsynta besök nere i centralaste Stockholm. Gick förbi Kulturhuset och upptäckte en stor fin modell över staden, med planerade och pågående byggen markerade. Det blir inte perfekta bilder med min lilla fickkamera, men antag att något i stil med bilden nedan hade skickats ut innan "Strandhuset" byggdes.



Eller så här, med lite markeringar, så att ingen kunde undgå att jämföra omgivningens inverkan på Stadshuset? Det har antyder att bra modeller bör plockas fram på ett tidigt stadium av byggprojekt, för de säger klarare än glättade arkitektritningar hur resultatet kommer att bli, Men jag antar att de politisk-ekonomiska intressena som driver på här inte är intresserade av estetiska aspekter.

***

En stor husmassa och tråkig trafikramper trycker ner Stadshuset till format av en liten röd stuga






Ja, här slutar jag. Notera bara hur inte bara Stadshuset utan även Klara kyrka krymper under anstormningen av nya stora huskroppar. Bilden tog jag från Pålsundskanalens mynning i Riddarfjärden i morse.

Nytt vårtecken - vårlök!

Den här bilden har jag inte tagit själv, den kommer från Den virtuella floran på nätet. Toppen att det finns sådana möjligheter ... möjligheter nämligen att få tag på en bra bild av det vårtecken jag såg för en timme sedan här på Söder. Ett riktigt VÅRtecken. Det är nämligen Gagea lutea som på svenska heter vårlök. Självaste Linné gav det vetenskapliga namnet Gagea lutea.

Som framgår av svenska namnet finns det en lök under jorden, och enligt gamla rön går det att göra ett illasmakande mjöl om man torkar och mal löken. Men det är som sagt bara om man är rätt illa ute vad det gäller mat.

Nu råkar det finnas flera olika sorters vårlökar, men de är gula och ser ungefär likadana ut om man ser dem på håll, så vi säger helt enkelt att det är VÅRLÖK och så skålar vi för VÅREN!

Geometri på is

De här bilderna tog jag från Västerbron i eftermiddags. Jag tänkte att här får man en uppvisning i geometri: trekanter och fyrkanter och femkanter i långa rader. Kvadrater och romber. Bitar av cirklar, en iskant som kanske skulle kunna omvandlas till en matematisk kurva.

Här glider vintern ut på Riddarfjärden för vidare befordran Saltsjön, och jag kan inte säga att jag är så ledsen för det.

Wolodarski om Waterfront

Som en komplettering till föregående inlägg kan hänvisas till Lars Epsteins blogg, där arkitekten Wolodarski får bekräfta att den där Waterfront-blaffan inte är världens mest lyckade.

Vi har inte hållit måttet. Vi förklarade inte hur det skulle komma att se ut. Det är inte politikernas fel. Vi arkitekter skulle ha förklarat för dem hur Waterfront Building skulle komma att se ut”.

Så svarade Aleksander Wolodarski, planarkitekt på stadsbyggnadskontoret på min fråga: ”Är Waterfront rätt byggnad på rätt plats och med rätt proportioner?” Hans svar kan således sammanfattas i ett enda ord ”Nej.

Lite skeptisk som jag är undrar jag om detta är HELA sanningen. Fanns det inte folk som i förväg larmade om vad som var på gång, att man var i färd med att slå ner en rejäl påle i Stockholms innerstads känsligaste kött? Skeptisk, som sagt, och jag misstänker fortfarande att det i hög grad handlar om politiker som vill leka affär, om exploateringsintressen som har riktiga affärer - och sedan en klack av mindre klartänkta förtätningsentusiaster som har svårt att se flera steg framåt. Kan man hoppas att det blir en nyktrare stadsplanering framåt?