onsdag 4 november 2009

Kampen går vidare ...


... mot resursslösarna och nedskräparna!

Jo, det stämmer att posten sprider gummisnoddar omkring sig. Det är stora och fina snoddar, så hittar jag någon i trappan snor jag den raskt. Kan vara bra att ha, tänker jag!

Intressant företeelse det där med skrivna lappar om än det ena, än det andra. Jag har tidigare dokumenterat några här på bloggen (och då kanske gjort en kulturhistorisk gärning?). Se hit och hit.

Undrar om detta på något sätt kan jämföras med de berömda kinesiska väggtidningarna, de som jag tror kallas "anslag med stora tecken" på kinesiska. De var ju också ett sätt för folkdjupet att meddela sig med omvärlden. Men jag tror att de ofta hade tyngre problem att behandla än vad som kommer upp på lapparna i företagens pentryn: "Diska din kopp. Din mamma jobbar inte här". Eller tvättstugornas evighetstema om ludd som inte plockas bort ur något filter.

tisdag 3 november 2009

Mycket hänger samman

Undrar om man skulle kunna utröna något allmänt samband mellan den här rubriken ...:



... och de här löpsedlarna? Det händer saker i Sverige, tänk om det inte är av en slump och tänk om de hänger samman! Vilka människor, vilka intressen är det som räknas eller inte räknas? Och vilken rubrik eller löpsedel kommer härnäst, kanske en med texten "Nu vill Alliansen och oppositionen stjäla från änkorna och de faderlösa också, alltmedan Ohly står och hurrar!"


måndag 2 november 2009

Vid Årstabäcken

Vid Årstabäcken står träd i kors och låter hemliga tecken spegla sig som en tuschteckning i det stilla vattnet. Blåsigt har det varit idag måndag, men nere i bäckravinen var det lugnare.

November, årets förmodligen tråkigaste månad, har börjat. Man kan inte göra mycket åt det tyvärr. Det är bara bita ihop och tänka positivt.

Här är en positiv tanke: om bara sex månader kommer grönskan att vara tät igen, trastar och lövsångare kommer att låta sig höras. Kanske en gärdsmyg kommer att drilla från ruinen av den gamla vattenkvarnen ... Suck, ja, det är bara att hålla ut ...

söndag 1 november 2009

Buffelhjord på en prärie?


Är det en buffelhjord på en fjärran prärie? - Nej, det är inte ens några gnuer på en fjärran savann. Det är skotska höglandskor som bedriver landskapsvård vid Säbysjön i Jakobsberg. Jag såg dem där i grådiset i morse.



Närbild på en juniormedlem av flocken. Riktigt lurviga och påpälsade, de räds inte om det skulle slå till och bli kallt!



Ännu står ekarna kvar med rödbruna löv i massor. Men kommer det en vinterstorm blir det städat bland grenarna.

En kall och snöig vinterdag minns jag att det var fullt med "papegojor" i träden här. Nu var det inte papegojor, däremot tallbitar som flugit ner från norra Norrland, och tallbitarna ser ut som papegojor. Hanarna är lysande röda och honorna lysande gröna, och de har kraftiga frökrossarnäbbar.




En bit av det gamla odlings- och beteslandskapet som finns kvar här. En promenad runt Säbysjön kan jag rekommendera alla årstider.




Eftersom inga hästjejer läser den här bloggen kan jag lugnt säga att kusarna ser lite korkade ut, som den här som stod och glodde på mig under lugg.



Vad är detta? Måste kolla på kartorna - det fanns ju en del torp runt Säbysjön som nu är borta. Kan det här vara en gammal torpgrund?

lördag 31 oktober 2009

Alla helgons dag - ljus utomhus


I eftermiddags åkte jag ut till Skogskyrkogården. För att undvika den enorma folkträngseln som brukar vara vid Skogskyrkogårdens tunnelbana klev jag av en station tidigare, vid Sandsborg, och gick den sista biten.

Föregående inlägg på bloggen, från Högalidskyrkan, kunde ge en stämning av frid. Här var det nästan mer av "liv och kiv". Lukten av varm korv hängde över stora infarten till begravningsplatsen, försäljare kantade gatan och folk ilade fram och åter. Jag undrar om de skugglika figurerna till vänster som råkade fastna på bilden är gastar från Sandsborgs begravningsplats som knallat över Sockenvägen för att hälsa på kompisar som har lyckan att vara begravna i Världsarvet. Jodå, vår store arkitekt Asplund har utformat Skogskyrkogården, och den är ett Världsarv enligt UNESCO! Det kan vi vara stolta över.



Mörkret sänkte sig. Ur mörket framträdde ljusen - enstaka sådana ...



... eller en hel vintergata av ljuspunkter. "Stjärnorna har ramlat ner på jorden" hörde jag ett barn ropa.

Jo, det var allt mindre fridfullt därute på Skogskyrkogården, men man kan ju gå dit andra dagar när det är lugnare. Och även denna kväll kunde man glida in en stund mellan träden, de höga tallarna, och meditera en stund vid anblicken av de många ljusen.

Alla helgons dag - ljus inomhus


Urnlundens nedre del, Högalidskyrkan, vid halvelvatiden i förmiddags. En dag för stillhet och eftertanke.

fredag 30 oktober 2009

Vad händer om staden sliter sig?

Det byggs in mer och mer "intelligens" i den miljö som omger oss, ofta utan att vi tänker på det. Automatkassor i butikerna, automatspärrar i kollektivtrafiken, talande papperskorgar, dörrar som öppnas utan att vi behöver röra dem, rulltrappor och rullband, penningautomater, kodlås, belysning som tänds när någon rör sig i närheten etc etc. Vi tänker inte så mycket på det, eller på de intressen som driver fram all denna automatisering med inslag av "tänkande". Men vad händer om den slår bakut (eller programmeras om av illvilliga krafter)?

en utställning i New York om "den tänkande staden" har det här problemet lyfts fram. Där finns tre märkliga föremål: en bänk som kastar iväg den som sitter för länge på den, en papperskorg som kastar tillbaka skräp som den inte vill ha, en elektrisk skylt som ger mer eller mindre korrekta uppmaningar till folk att göra något. Man kan ta det här som exempel på teknik som löper amok, som inte gör som vi vill utan börjar följa egna nycker. En varning alltså.

I samband med hajpen omkring "millenniebuggen" fanns det farhågor om att sådant skulle börja hända i stor skala. Datorer antogs kunna få knas om de plötsligt inte fattade att de var inne i ett nytt årtusende. Som vi minns blev det inget med det. Men det säger inte att datorstyrda faciliteter i vår omgivning inte av andra orsaker kan börja uppträda på sätt som vi inte förväntar oss. Eller att programmen utnyttjas på ett i början inte avsett sätt. Tänk om den där bänken förverkligas så att man ställer upp den i ett köpcentrum och lägger till lite funktioner så att den noterar om personen som sitter på den luktar sprit - då har man ett sätt att bli av med A-lagare som annars ockuperar bänkarna! Eller om den kan fås att kasta bort pensionärer som sitter där och skräpar i stället för att konsumera!

Men vi kan ju tänka oss att alla trafiksignaler i stan blir som tokiga och trafiken bryter samman, eller att automatkassorna drar slumpmässiga belopp när folk betalar med kort. Det skulle bli besvärligt, om man säger så ... I värsta fall skulle man kunna säga att "nu har staden slitit sig" och är utom vår kontroll. En patrull ryckte ut för att rädda situationen, men när den klev in i hissen så blev hisskontrollen tokig och ekipaget åkte bara upp och ned utan att stanna, ända tills någon datorn någonstans bestämde sig för att stänga av elförsörjningen till Stockholm ...