Idag är det grått, lite småkulet och dimmigt - tacka vet jag igår när solen sken, himlen var härligt ljusblå och jag gjorde en sväng ut till Ågesta för att se om det kommit några vårfåglar. Det hade det. Första sädesärlan hälsade välkommen med ett livligt tjippande.
Ågesta gård, på bilden ovan, speglar sig i en vik av Ågestasjön. Det ser ju nästan romantiskt ut men som varande en något skeptisk person undrar jag hur trevligt det är under de kallare årstiderna. Inte bara sjön ligger där och kyler ner. Markerna runtomkring består till stor del av tung lera, och den fungerar väl som en blöt och kall svamp under delar av året. Sedan torkar den ju när det blir värmebölja, och då är det mer som betong. Stenhårt. Fast igår var det ett mellanläge: leran var fortfarande frusen, men med ett tinat ytskikt. Och det var såphalt upptäckte jag ungefär samtidigt som jag gjorde en redig vurpa!
Här är en suddig bild, men vad väntar ni av en liten fickkamera? Det intressanta är inte att tre fåglar drar förbi i en plog, utan att plogen är blandad. Jag vet inte hur vanligt det är. Jag har aldrig sett det förut (vilket dock inte betyder så mycket). Det kanske i alla fall syns att det är tre stora och en mindre fågel. De stora är sångsvanor, den mindre är en gås (grågås gissar jag) som här samverkar i en aerodynamiskt intressant konstellation.
