Café (från) 1790

Vad är det? tänkte jag tidigare idag på Varvsgatan. Café 1790? - Jaha, kaffeservering i Kristinehovs malmgård. Men är inte gården äldre? Nix, inte enligt hemsidan, och där vet man förhoppningsvis sin historia. 1790 var byggåret, och då var det snudd på bondlandet i den här trakten. Välputsade kopparkastruller verkar det vara där också.

Men hur var det 1790? Fanns det inte överflödsförordningar på den tiden som gjorde att ordningsmakten jagade kaffedrickare och andra slösare?



Det här skall vara en ritning på hur malmgården skulle ha sett ut om man byggt enligt ritningen. Men så här hög blev den inte, utan ett trevligt litet gårdskomplex som förgyller den här delen av Söder. Tur att den inte strök med i någon tidigare rivningsvåg.

Stockholmsklipp(or)

Ett par bilder klippta ur den grund - berggrund - som Stockholm vilar på. För Stockholm är ju byggt på klippor. Ibland döljs de under hus, man bara märker att det är backigt i Gamla stan, men på andra håll kan man studera klippbranterna som de verkligen ser ut. Som den tvära bergvägg som går på södra sidan av Mälaren längs hela Söder, för att ta ett av de mer tydliga exemplen.

Men den övre bilden kommer från Långholmen, en stenyta som inte verkar vara något särskilt bearbetad tror jag. Den nedre är från nya Årstabrons fäste på Söder, och där syns tydligt märken efter borrstålen.

Jag tycker klippor är vackra. Man kan klicka upp de här bilderna i större format och notera hur det klippgrå egentligen består av många olika färger. Man kan tänka bort klippan och bara se ett "abstrakt" konstverk som naturen själv har försett oss med.

Illalukt vid Årstabäcken

Jag gick förbi Årstabäcken i eftermiddags. Härligt väder, grönska, fågelsång ... men luktade det inte snudd på kloak på några ställen? Jag tror inte att det är några kloakutsläpp i den återuppståndna bäcken. Problemet kan nog ligga här:



Vattnet är stillastående, det är ingen genomströmning nu. På den här sidan kvarndammen är det en blank vattenyta, på andra sidan är det en lång sträcka som verkar snustorr tills man kommer ner till nivå med Årstaviken. Man kan misstänka att det ligger växtrester och dy och ruttnar i de pölar som nu bildar bäcken, och att den skumma lukten kommer av detta. För att råda bot finns bara en sak att göra: öppna en vattenkran så att det spolas rent längs hela bäckravinen.

Hakkors i Högalid

För några dagar sedan gick jag förbi den här flotta entrén på en obemärkt bakgata i Högalid. Det var inte första gången, men nu råkade jag tittade närmare på själva porten. Det var ju ett särskilt mönster där ...



... som syns bättre om man klickar upp bilden i större format. Till vänster ett mönster av rättvända, till höger samma mönster men av felvända hakkors. Övre axeln skall sticka ut åt vänster för att det skall bli rätt.

Undrar när det här kom till? - Jag konsulterar boken Stockholms byggnader och där står det att beslutet att bygga villor här togs 1912. De villor som sedan verkligen byggdes längs Skinnarviksringen verkar vara från 1920-talet. Dörren kanske är original från den tiden, liksom ...



... det här hakkorset som finns i portalen till Högalidskyrkan. Många tyckte väl helt enkelt att det var en gammal trevlig solsymbol och symbol för god tur. Som synes är korsets armar rättvända även här. Det var de dumma nazisterna som spegelvände hakkorset - vilket innebar att det blev en symbol för olycka i stället.

Ser lite antikt ut

Jag var ute och knallade på en av Mälaröarna för några dagar sedan. Eftersom jag läst en del såväl om antiken som om arkitektur på sista tiden hajade jag till när det här ordinära bostadshuset kom i blickfältet.

För vad har man gjort utanför dörren? Det är något som skulle kunna vara entrén till ett klassiskt grekiskt tempel. Stilmässigt är det något förvirrat: överdelen skulle kanske kunna tillhöra en byggnad i den joniska stilen, men kapitälen på de falska pelarna ser inte joniska ut. Kanske toscanska eller doriska. Månne de som byggde inte funderade så mycket på det, utan bara ville ha något som såg klassiskt ut i största allmänhet. Och inramade av persiska syréner och vanliga vita bondsyréner och friskt gröna träd ser det ju trevligt ut även om proportionerna mellan entré och fönster ger ett lite konstigt intryck.

1968, 1969 - slut med studenten

En lastbil med skrålande skrumpleveraspiranter drar förbi på Hornsgatan. Fy faaaan va ni e dåliga. Någon annan bil hade en intelligent banderoll med text i stil med "I dag student, i morgon fyllecell". Det här kallades "mogenhetsexamen" förr.

Jag tog studenten 1968. Det var sista året för studentexamen, dock med ett litet undantag: kvarsittarna från 68 kunde eventuellt slingra sig igenom året därpå om de ansträngde sig. Men sedan var det slut med studentexamen i Sverige. Fast folk envisas. Hur är det numera, hur mycket måste man anstränga sig för att inte klara sig fram till studenten (som inte är någon studentexamen)? Finns det kvarsittare numera, sådana som inte släpps igenom för att de inte har tillräckliga kunskaper?

För några år sedan tittade jag på statistik för tjänstemän. Det visade sig att studentbetyg inte hade någon märkbar betydelse för lönen. En studentexamen verkar vara något som man helt enkelt antas "ha". Akademiska examina lönade sig bättre, men jag såg en klar tendens att från 1990-talet och fram till början av 2000-talet så har den s k utbildningspremien sjunkit. Det är klart: med massutbildning av akademiker kommer priset även för den sortens jobb att falla. Men exempelvis telefonister utan studentbetyg tjänade då bättre än sådana som hade betyg. Att bli en bra telefonist eller receptionist är ingenting man lär sig i skolan, antar jag.

Alltså: nyttan med ett studentbetyg idag är tvivelaktig. Betyget visar att man orkat hålla sig kvar i skolan tills man är arton, men inte så mycket mer. Om en ungdom inte har studentbetyg är det ju lätt för personalavdelningarna att sortera bort denne som en skum figur, men i övrigt är det förmodligen ofta andra egenskaper man tittar på när det gäller att anställa folk.

Och med en väldigt stor ungdomsarbetslöshet är det frågan om det finns något jobb alls för den som inte har kontakter. Till skillnad mot läget för 60-70 år sedan när man lämnade skolan i betydligt lägre klasser än studentklass men hade jobb strax därpå lik förbaskat. Ung och full och taskiga framtidsutsikter - välkommen till verkligheten!

Skandal var det visst, ja

Ledaren i Arkitektur nr 4 förfäras över att

... här blottläggs ytterligare ett exempel på ett av tidens allt vanligare särdrag: den politiska inkompetensen. Den lekstuga för okunniga wannabies som stadsbyggandet sedan ett par år förvandlats till ( »utan höghus blir Stockholm Europas Gävle«) har spritt sig vidare och har nu uppenbarligen nått något så allvarligt som sjukvården. Här gäller det inte bara att se upp för dårarna. Det gäller att stoppa dem.

Det handlar om den egendomliga upphandlingen (om ordet "upphandling" stämmer) av nya Karolinska sjukhuset i Solna. Skandal tycker ledarskribenten. Men hur "får man stopp på dårarna" när en ganska stor del av det politiska och ekonomiska etablissemanget just är "dårar"? Spelar det någon större roll om det är röd, grön eller någon annan färg på den styrande alliansen om hela gänget skall ägna sig åt att "sätta Stockholm på kartan"?