Visar inlägg med etikett trana. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett trana. Visa alla inlägg

fredag 29 april 2011

Morgontur till Tyresta by

Med fickkamera med liten zoom blir en trana några tiotal meter bort inte så mycket bättre än så här.  Den ensamma tranan traskade runt och pickade i marken då och då och verkade vilja ha sällskap. Kanske den ensamma tranan jag såg vid Ågesta igår skulle kunna bli kompis?

Här följer fler bilder från min morgontur till Tyresta by på Södertörn, i Haninge, och de blir bättre om man klickar upp dem till större format!

Tyresta by, med anor från vikingatiden. På den tiden smällde man inte upp husen på bästa åkermarken utan på ställen med sämre jord, och vägarna fick följa terrängens konturer i stället för att bryta igenom och sönder den.


Här har vi styvmorsvioler i lite olika färgvarianter

"Är väl inte detta svensk vår och försommar" vill säkert en och annan utbrista. Men kanske då får svaret att det lika gärna kunde vara norsk, finsk, estnisk eller rysk vår och försommar. Väsentligast är dock att det är en härlig tid där riksgränserna inte spelar någon roll!

"En svala gör ingen sommar" - men jag såg två eller tre ladusvalor idag, så då kanske ...

Dessa tussilago har ännu inte passerat bästföre-datum

Små oansenliga vita blommor - jag tror det är backskärvfrö som brukar vara tidiga

torsdag 17 april 2008

En morgontur till Fysingen



Därborta står ett fågeltorn och drömmer,
och tänker:
"därborta står en vandrare och tänker,
att därborta..."

Just det, och i detta fall ett fågeltorn vid Fysingen i Norrsunda socken. Härifrån kommer en del av min släkt. När Johan Jansson Söderlund (farmors farfar) föddes där 1824 hade det låtit absurt att räkna det här till Stockholm annat än i länshänseende. Om Söderlund någonsin var i Stockholm vet jag inte, men han fanns ett tag i Sollentuna. Senare flyttade han till Uppsala, blev mormon och emigrerade till Utah - där han tämligen snart dog. Några av hans systrar flyttade dock ner till Stockholm under mitten av 1800-talet.

En liten koll på nätet visar att delar av Fysingen samt mina anors leriga åkrar i Norrsunda idag tillhör Sigtuna kommun. Egentligen är ju Märsta med Arlanda den tunga delen i den kommunen, och den borde snarare heta just Märsta, men när gamla Märsta kommun slogs ihop med Sigtuna gamla stad var det det mest prestigetunga namnet som fick råda. Inte kan man låta ett namn med anor tillbaka till Olof Skötkonungs tid devalveras till förmån för en uppkomling!

Idag är man uppe i trakten med tåg från Stockholm ganska snabbt, man kliver av i Rosersberg och kan fotledes gå ner till Fysingen. Inte är det så fridfullt och lantligt heller. I själva verket är det nog ofta tystare på min gata hemma på Söder än däruppe. Dels är det ett rasande dån från E4:an som går några hundra meter väster om sjön, dels har vi flygplanen på väg in mot Arlanda. Man kunde se hur kön av plan rörde sig över himlen, ibland tre på rad.

Ingen morgonfrid alltså, och dessutom snålblåst från norr, men en del trevliga upplevelser i alla fall. Detta är ju den tid på året när man skall välkomna flyttfåglarna tillbaka. På ett fält gick en trana och skrotade, fiskgjusen kom glidande från skogen ut över sjön, några sävsparvar lät sig höras bland sävstråna och ett stort gäng bergfinkar på flytt väsnades storligen.