Hur man blir en grizzly

Hejsan allihop, jag heter Ursus Arktos och jobbar på Skansen. (Det går bra att kalla mig Nalle också.) I och för sig är jag en stor europeisk brunbjörn, men det vore ännu häftigare att vara en jättestor grizzly av den sort som finns på andra sidan Atlantiska pölen. Vad göra? Tror jag har funnit ett knep: jag ställer mig bakom det här stora gråa stenblocket och hänger huvudet över kanten, och så försöker jag så att säga smälta ihop med stenen. Då tror säkert närsynta människor som går förbi att det är en superjättestor grizzly som står där. Man kanske borde vråla lite hotfullt då och då också ...?

(Bild tagen 3 september 2007. En regnig dag, alla bilder fick ett disigt utseende.)

Jobbigt

Tja, det är väl så här det kan kännas om man heter Björn och jobbar på Skansen och inte riktigt känner för att släpa sig upp till en ny arbetsdag ... motigt ... usch ... kan man inte få krypa in i idet snart och bara sova ... ?

Släkthuset på Skansen

För två och ett halvt år sedan startade jag den här bloggen med några bilder av mitt "släkthus" i stadskvarteret på Skansen, det som tidigare stått på Bengt Ekehjelmsgatan på Söder.

Det ser sig tämligen likt ut idag. Jag utnyttjade mitt Konsum-kort och kilade in gratis på Skansen och beskådade huset när det var Konsumdagen. Synd att man inte kan gå in och få en närblick på hur släkten bodde. Eller om det kanske är lika bra att man slipper se hur de hade det - det var nog inte så kul. Här är i alla fall några bilder som jag tog idag:

Gammal kåk - ny blogg

Varför en bild av en gammal kåk som start för en ny blogg? Här är svaret:

Det här huset ingår i Skansens stadskvarter. I detta hus har min far och hans syskon och föräldrar samt farmors föräldrar och syskon (och en massa andra människor) bott när det stod på Bengt Ekehjelmsgatan på Söder. De kom dit i början på 1900-talet och fanns kvar tills huset flyttades till Skansen på 1930-talet. Anledningen till att det inte kunde stå kvar var att det stod i vägen för den nya Söderleden, men varför just det räddades vet jag faktiskt inte.

Samma hus, men sett från gatan. Den översta bilden är tagen inne på gården.

Sett från gatan ser det ut som ett stenhus, men stommen är av trä och bygget är från 1700-talet. Nu är huset i dåligt skick och man kan inte gå in i det, men för en del år sedan fanns en plåtslagarverkstad där. Det är intressant, för min far och farfar var plåtslagare.

Nå, varför ta upp det här då? -Dels för att kunna stoltsera med att "jag har ett släkthus på Skansen", men också som en inledning till den nya bloggen för Björn i Stockholm, kort uttryckt Björnholm! En underrubrik skulle kunna vara "tradition och revolution", för jag vill såväl se till de revolutionerande förändringarna i samtid och framtid som till den långa tradition av stad som finns här vid Mälarens utlopp i Saltsjön. Jag har skrivit om frågor av stockholmskaraktär i min blogg Björnbrum, men som ett experiment tänkte jag bryta ut dem och lägga i ett eget fack.

Denna trappa har nötts av mina släktingar!

Stadsbygge och miljö har blivit heta frågor, bland annat i samband med att olika grupper har brakat samman om hur marken i staden skall användas, hur högt det skall byggas, hur mycket folk som skall bo i stan, hur kommunikationerna skall hanteras. Bland motpolerna i debatten finns urbanisterna i yimby och bevararna i Samfundet Sankt Erik, Skönhetsrådet och Förbundet för Ekoparken. Det finns alla utsikter att alla dessa parter pratar förbi varandra utan att lyssna särskilt mycket, men det skall inte störa mig så mycket har jag tänkt mig. I den här bloggen lägger jag fram mina egna synpunkter (riv Slussen!) på Stockholm ur olika synpunkter