Visar inlägg med etikett Gullfjärden. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Gullfjärden. Visa alla inlägg

onsdag 3 februari 2010

Bilen bajsar ...


Nej, usch vilken äcklig rubrik! Möjligen skulle man kunna tänka sig att ett punkband för trettio år sedan eller så kallat sig "Bilen bajsar", det hade varit i sann punk-anda tror jag. Men jag skall inte upprepa det här, det lovar jag (nästan säkert i alla fall). Dock var det intrycket jag fick vid Kungsholms torg för ett par timmar sedan. Som under alla andra vintrar jag kan minnas kommer en ström av lastbilar ner till kajkanten, backar ut till kanten och vräker den sorgliga blandningen av snö, is, sand, salt och diverse andra föroreningar i Mälaren.



Och då ser utsikten mot Söder ut så här.




Eller vid närmare betraktande så här.




Bara strömmen kan driva den här sörjan runt bryggan lär den väl så småningom rinna ut i Saltsjön - och så är vi av med den!




När jag lämnat snödumpningen vid Kungsholmstorg bakom mig började det snöa. Riddarholmen syns men Söders höjder där bakom har försvunnit i snödiset. Men låt oss hålla fast vid föroreningstemat lite till. Den del av Riddarfjärden som ligger vid Riddarholmen kallades förr Gullfjärden. Det berodde av den gula färg som vattnet fick på grund av all skit som hamnade där. I gamla tider gjorde man så att stadens avfall kördes ut på isen när det var vinter. Smart, för när det blev vår smälte isen och orenligheterna försvann med vårfloden. Men vattnet fick en läskig gul färg. För två-trehundra år sedan var Stockholm i stort ett ganska läskigt ställe.

torsdag 24 april 2008

Jag ääääääälskar ....


Jag är ganska skeptisk mot figurer som hävdar att de ääääääääälskar Stockholm (eller Sundbyberg, Södertälje etc.) Det låter flåshurtigt. Jag misstänker att det snarast är folk som är ute för att kränga någon skit under älsklighetens täckmantel. Och när de är färdiga med det kanske det inte finns så mycket kvar att älska för en stockholmare.

Dock: titta på bilden ovan, tagen klockan halv sex i morse. Detta är vackert! Solen stiger bakom Storkyrkan och färgar hela horisonten, blandar sitt sken med Riddarfjärdens indigofärgade nattvatten. Det finns så mycket himmel och vatten som gör Stockholm till det staden (än så länge) är.

Man ser att solen gjort vattnet nästan gyllene på ett parti utanför Söder Mälarstrand. Det är nära det område av Riddarfjärden som kallas Gullfjärden (det finns en Gullfjärdsterrass nära Slussen också). Namnet låter pampigt men bakgrunden är det inte. Innan det blev ordning på renhållningen i Stockholm vräkte man ut så mycket skit (bokstavligt skit alltså) i vattnet att det fick en gyllene färg i närheten av Slussen. Men nu är det bättre ordning!