Det var snålblåst i morse. Hade tänkt sätta mig på en bänk med morgontidningen, men de första bänkarna låg mitt i blåsten så jag fortsatte längs Söder Mälarstrand ned mot Slussen. Där har jag gått hur många gånger som helst, men det finns nästan alltid något nytt att se ändå. Sedan gick jag upp på Hornsgatspuckeln och Bastugatan. Naturligtvis var kameran med. Vi lever i det digitala bildbajsandets tidsålder.
I boken
Stockholms byggnader av Andersson och Bedoire står följande om Mariahissen:
Den ståtliga tegelbyggnaden, med livfullt komponerad huvudfasad mot vattnet med spetsbågiga muröppningar, gavlar, tinnar och ett nu återuppfört torn, tillkom efter en bortsprängning av Mariaberget för en 28 meter hög hiss.
Huset är från 1885.
Här är den "ståtliga tegelbyggnaden" på Mariahissen. Murare och mursmäckor hade nog mycket att göra för att få upp den här muren.
En byggnadsdetalj, ett pelarkapitäl, från Mariahissen.
De nya byggnaderna nedåt Slussen smälter bra in i den äldre bebyggelsen. Jag har för mig att det skall ha funnits ett bad ungefär där det ljusockra huset till vänster står. Själva badet var rivet för länge sedan, kvar fanns en parkeringsplats, men man kunde se resterna av en kakelvägg.
En sak som gör Slussenområdet dystert är att det på flera ställen trycks ned av broar. Tung och otrevlig betong. Man blir inte glad här, i alla fall inte av utsikten.
Fönstret till Ivar Lo-Johanssonmuséet på Bastugatan 21. Det finns ett sällskap som hyllar den gamle författarens minne också. Jag vet att jag såg honom åtminstone en gång, en äldre herre i svart basker nere vid Slussen. Har väl läst två-tre av hans böcker. 
Över gatan från muséet finns Ivar Lo-parken. Bland annat finns det här trädet som torde tillhandahålla en rolig grotta för lekande barn!
Och i parken finns också författarens egna ganska buttra nuna skulpterad. En självmedveten herre tycks det.
Från Ivar Lo-parken har man en stor utsikt ner mot Stockholms centrum. Ett antal byggkranar reser sig, snart kommer nya hus att resa sig i stället.
Den här bilden kan användas som underlag till funderingar över "höga hus" och vad de gör med stadsbilden. I bildens mitt ligger Klara kyrka. Det var ungefär i det området som Stockholm började växa fram en gång i tiden. Utan höghusen vid Sergels torg (de "fem trumpetstötarna") hade kyrkan varit mycket mer dominerande.
