Marknaden är således bara en del av det blandekonomiska system socialdemokratin förordar. Marknaden kan bara möta sådana behov och önskemål som kan uttryckas i tillräckligt stark efterfrågan. Sådana nyttigheter som utgör sociala rättigheter, det vill säga nyttigheter som ska tillkomma alla oberoende av inkomst, måste undandras marknadens fördelningsprinciper och fördelas efter andra principer. … Dit hör bostadssektorn i den utsträckning som krävs för att säkerställa allas rätt till en god bostad.
…
Bostadspolitiken är en oundgänglig del av den generella välfärden, och utgör det fjärde benet i välfärdspolitiken utöver vård, skola och omsorg. En bostad är en social rättighet, och det är därför ett samhälleligt ansvar att trygga bostadsförsörjningen. Starka allmännyttiga och kooperativa företag är nödvändiga för att motverka segregation och för att hålla nere boendekostnaderna. De boendes inflytande över sin bostad och sitt bostadsområde ska öka.
Jaha, varsågod, sätt igång!
3 kommentarer:
Bostadsbyggandet i Stockholm har helt klart problem. Det byggs idag i huvudsak tråkiga bostadsområden riktade till människor med en inkomst över medel i Stockholm (den övre medelklassen kan man säga, även om jag själv ogillar klassbegreppet).
Höginkomsttagare bor i det knappa utbudet i innerstaden eller i villaförorter.
Låginkomsttagare tvingas ut i förorter, ett resultat av socialdemokraternas snabba och felaktiga byggande under miljonprogrammet. Dock, byggandet var inte fel i sig, bostadsbristen var då ännu större än den är idag, men det är såhär i efterhand bara att konstatera att sättet områdena uppfördes på var allt annat än lyckade. Hade man istället expanderat staden hade vi haft avsevärt mindre integrations- och utanförskapsproblem än vi har idag.
Vi måste hitta sätt att få till så att det börjar byggas mer blandat. Både bostads- och hyresrätter. Både "lyxbyggen" och enklare bostäder. Kanske kan man i stadsplanerna sätta regler om om blandning på något sätt? Max 75% bostadsrätter eller 75% hyresrätter skulle till exempel vara något att testa i nya områden. Liksom en regel om max 75% bostäder eller max 75% kontor i nya områden.
Marknadshyror i nyproduktion är något jag personligen gärna skulle se. Man kan börja med att testa det på några ställen för att se hur det faller ut. Däremot ogillar jag planerna på att kraftigt höja hyrorna på attraktiva lägen i existerande bostäder. De kommer tvinga människor från sina hem.
Miljonprogrammet tillhör den tid när stat, arbete och kapital valsade fram hand i hand. Jag antar att dagens ungdom har svårt att förställa sig hur det var då. Alla skulle vara med och bli nöjda - och det blev helsickes dyrt. Byggmaterial till överpriser exempelvis, och byggbolag som blev stenrika.
Bostadsrätteriet som det ser ut idag skulle jag vilja göra rent hus med. En lekstuga för folk vars klassmässiga tillhörighet vi kan analysera med hjälp av sociologen Eric Ohlin Wright, för övrigt. Jag har fortfarande en känsla av att första steget för att få någon liten balans på bostadsmarknaden är att se till att massbygga hyreslägenheter och därmed få ner spekulationstrycket. Sedan kan anständiga föreningar få komma in.
Jag bor själv i bostadsrätt och jag gillar det. Jag vill själv ha möjligheten att forma min lägenhet, jag sitter med i styrelsen och är med i den process som styr hur fastigheten utvecklas. Men det är ju så att andra bor hellre i en hyresrätt. För en del är det dessutom det enda alternativet.
Sedan så börjar prislägena på bostadsrätter idag närma sig rent absurda nivåer.
Skicka en kommentar