Ledaren gäller Asplunds gamla arkitektoniska juvel till stadsbibliotek vid Odengatan och Sveavägen, men skribenten exemplifierar bredare. Kritiken mot "badringen" i Riddarfjärden är ett exempel. Opinionen förra året försvarade
huvudstadens unika kvaliteter; den kombination av vatten och klassisk stadsbyggnad som gett Stockholm internationell ryktbarhet. Att parkera ett kommersiellt bygge mitt på stadens vattenspegel blev omöjligt.
Vad jag har sett på yimbys hemsida är många uppretade av att Svenska Dagbladet har skribenter som inte tycks acceptera deras syn på Stockholms utveckling. Jag antar att deras recension av DN:s ledare inte blir mer positiv. Det här skorrar nog illa i mångas öron:
Det är förmodligen redan för sent att rädda Stockholms stadshus från det väldiga hotell- och konferenskomplex som kommer att uppföras på Klarabergspostens tomt och därmed rycka sönder proportionerna mellan Stadshuset och dess omgivning.
Det borde stå klart att Stockholm inte bör delta i en jakt på att se likadan ut som ett antal andra städer, utan att det gäller att på ett intelligent sätt utnyttja platsens egenskaper. Då kan man sätta Stockholm på kartan. Mindervärdeskomplex, möjligen i kombination med strävan till omåttlig självhävdelse, är ingen bra intellektuell bakgrund när man skall planera och bygga en stad. Resultatet blir förmodligen mest skrikigt och löjeväckande. Det kanske finns några turister som tycker det är roligt att titta på ett Stockholm som krampaktigt försöker se ut som New York, men jag tvivlar på att de uppväger antalet resande som är mer intresserade av en ren och snygg halvstor europeisk stad med vacker och välbevarad profil.
8 kommentarer:
Jag tror du har missförstått lite vad YIMBY går ut på (det ska dock medges att vissa på YIMBY:s forum har missat vad NIMBY är).
YIMBY går inte ut på att bygga till varje pris. Vad gäller biblioteksannexen rådde det väldigt delade meningar på YIMBY:s forum. Alla verkade överens om en sak dock: nämligen att ska man riva någonting i stan så måste det ersättas med någonting mycket bättre ur urban synvinkel.
Det som är YIMBY:s huvudpunkt är motsatsen till "NIMBY", nämligen att små bakåtsträvande grupper inte ska få stoppa projekt som är bra för alla, miljö osv., med hänvisning att man blir lite störd av byggarbeten, får sin utsikt skymd osv. YIMBY vill att man bygger en stad för dess invånare och att man låter den växa så att fler invånare (de som vill: alltså ganska många) kan inkluderas i den skaran.
Någonting som de flesta verkar vara överens om på YIMBY:s forum är att staden ska vara sammanhängande. Urbana sår (typ söderleden) är något som ska undvikas. Klara Postterminal är ett exempel på ett kraftigt urbant sår. Att YIMBY har ställt sig så positiv till rivningen tolkar jag som att oavsett vad som ersätter så blir det nog mycket bättre. Även västra delen av Norra Bantorget var förr en relativt obesökt del av stan beroende på det blåsiga läget, samt att Torsgatan fungerade som en transportled istället för stadsgata. Att man byggt igen detta måste ur denna aspekt ses som väldigt positivt. Sedan kan gilla eller ogilla byggnaden som sådan (jag gillar den).
Något annat som som förespråkas är täthet, dels för att få ett urbant folkliv men också för att inte slösa på de grönområden som vi fortfarande har kvar längre ut i länet. Tätheten kan uppnås på olika sätt: t.ex. slutna kvarter, många våningar osv.
En inkluderande stad måste också vara öppen för olika slags människor och då olika slags arkitektur. Blandning förespråkas. Att så många på forumet vill ha skyskrapor tolkar jag som att bladningen ökar, då vi idag inte har några skyskrapor i Stockholm. Här måste man se det i samma kontext som klagomålen på "nyfunkis", pga dess dominans i dagens bygganda, som minskar blandningen. Att bygga spektakulärt (inte nödvändigtvis högt) ökar beblandningen.
DN:s ledarsida verkar resonera lite konstigt. De skriver att turister fascineras av Gamla Stan och inte av den betonbrutalism som man finner runt Sergels Torg. Är detta ett argument mot arkitektur som syns. Att turister ofta tilltalas av äldre arkitektur ligger i saken natur. Om vi inte bygger något idag, vad ska då turister om par sekel "slås av" för arkitektur om inget byggs idag?
Framtidens turister kommer förmodligen att notera samma gamla kåkar som dagens besökare gör. Hur mycket av det nybyggda kommer att bli turistattraktioner? Nu antar jag att det nybyggda främst är till för att göra staden bättre som mekanism för urbanism, inte att vara utställningsföremål, så det spelar mindre roll.
Om vi kan enas om att alla inte kan bo på Manhattan kan vi nog enas om att alla inte kan bo i Stockholms innerstad heller. Utrymmet är inte obegränsat och man kan inte bygga hur tätt som helst. Den blandade stad som yimby frågar fanns i viss mån tidigare bland annat på Söder, men nu är det "marknadskrafter" som rensar bort det gamla söderfolket till förmån för individer som jag inte vet om jag har lust att vara integrerad med.
Just där nämner du det viktiga. De byggnader som "slår" dagens turister med häpnad var inte från början byggda för detta ändamål. Samma sak bör även gälla för dagens byggnader. Om det sedan duger för morgondagens turister är kanske inte så viktigt (till skillnad från vad DN tycker).
Ofta när jag besöker nya städer är det inte i första hand för att titta på fina byggnader eller parker, utan för att uppleva olika kulturer. Jag undrar hur det är med dagens turister i Stockholm. Det verkar som att Gamla Stan är intressant ur den aspekten men inte så värst mycket mer. Om turister vill uppleva Stockholmare en vardagskväll så har de mest att välja på välbärgade innerstadsbor (kanske inte så representativt för den Stockholmska kulturen)
Vi kan enas om att alla kan bo på Manhattan (någon måste ju bo i Stockholm också :-)).
Det samma gäller Stockholm. Det är ju ganska troligt att inte alla vill bo i Stockholm. Men... Att endast 15% av storstadsregionens befolkning bor i innerstaden är ju lite märkligt. Finns det någon annan jämförbar stad i Europa med så låg befolkningsandel i de centrala delarna (Värre exempel hittar man i t.ex USA). Detta är ju också väldans konstigt med tanke på vilken efterfrågan det är på innerstadslägenheter. Denna snedfördelning i efterfrågan och tillgång driver ju upp priser så att vanliga inkomsttagare numera inte har möjlighet att bosätta sig där (att få en hyresrätt är ju helt uteslutet av samma anledning). Jag påstår inte att alla i Stockholms län ska bo i innerstaden, med det vore rimligt att en mycket större andel än idag fick möjlighet att bosätta sig där. Med innerstad menar jag nuvarande innerstad + de nya områden som inkorporeras (Norra Station + Hjorthagen osv.). Ytan är som du skriver begränsad (men kan ju utökas) och visst finns det en övre gräns för hur tät med folk man kan klämma ihop innan det blir för mycket (jag har varit i Hong Kong och där har man nått en enligt mig övre gräns i vissa fall). Dock tror jag att man ändå kan mer än fördubbla innerstadens folkmängd om man t.ex lät den expandera över Tomteboda (idag ett spårområde + motorvägsöken) mot Solna + de utökningar som är föreslagna (jag tror Alternativ Stad också har något sådant på sin förslagslista). Att göra något sådant skulle inte avfolka förorterna. Tack vare den stora inflyttningen vi har (jag har sett beräkningar på 20 000 inv per år. men de två senaste åren har invånarantalet ökat med 30 000 per år).
Vad gäller den stora inflyttningen så har vi ett jättestort ansvar inför våra kommande generationer: Ska vi bygga fast oss i en Amerikansk stadsmodell med sprawl och bilberoende eller ska vi bygga något miljömässigt hållbart som bygger på cykelavstånd och välutbyggd kollektivtrafik. Ska vi lyckas med detta måste vi låta innerstadens andel öka drastiskt medan förortsandelen inte ökar.
Suck. Sänk till 10% då och in med mer arbetsplatser centralt (som några KTH-forskare förespråkade förra året), och bygg och förtäta i småhuskommunerna. In med 10.000 hiphopare och breakdansare i nya hyreskvarter i Danderyd. Där finns det en massa platt mark att bygga på. Och tala om för alla töntar att det inte är hippt att bo i innerstan längre, det är bara överklass-wannabes som försöker ta sig in. Jag råkar bo här för att jag är född här. Vi är faktiskt några som tillhör den kategorin. Samtidigt finns det ett jäkla massa Sverige utanför Stockholms innerstad.
DN:s ledare är något av det sämsta jag sett på länge. Problemet är inte att man kritiserar stadsbibliotekets tillbyggnad, det har jag även själv gjort. Problemet är att man kritiserar principen att det byggs. Tanken i ledaren går igenom tydligt. Staden är färdig helt enkelt. Inget nytt göre sig besvär.
Diskussionen om att sätta Stockholm på kartan är olycklig. Ur två aspekter. Dels därför att DN uppenbarligen tror att internationellt sett ytterst ordinära och lågmälda skapelser som Clarion Sign eller den nya hotell- och kongressanläggningen skulle sätta Stockholm på kartan. Dels därför att nybyggen i innerstaden inte handlar om att sätta staden på kartan, utan att återgå till en normalitet. Att väcka staden ur dess rigor mortis. Låt oss blanda upp den trista betongbrutalism och nyfunkis som idag dominerar stora delar av staden med lite nytt nu.
Yimby:s kommentar på debattinlägget hittar du här:
http://www.yimby.se/2008/04/bevarandefundamentalism-h_523.html
Stockholm bör byggas för dess invånare, inte för turister. Det är så staden har byggts förr. Frågan då blir, varför skall vi som invånare nöja oss med det som redan finns? Varför skall inte vi få kunna kräva och vara stolta över nya saker som byggs? Så fort något intressant planeras skriks det "skrytbygge". Varför? Vad är det för fel på att bygga något som får sticka ut, bryta av, vara intressant?
Det vitaliserar staden, det utvecklar den. Varför denna rädsla för allting nytt?
Nej. Alla kan inte bo i Stockholms innerstad. Anledningen till det är att alla inte vill. Men borde vi inte ge fler av de som vill bo i den möjlighet att göra det? Jag ser inte riktigt problemet där. Om det är efterfrågat är det väl bara att bygga? Det handlar ju inte om att riva det vi har, det handlar om att skapa nytt.
Det där med "överklass-wannabees" tycker jag låter lite provocerande och väldigt generaliserande. Personligen skulle jag vilja bo i innerstaden av den anledning att jag skulle vilja slippa vara så beroende av kollektivtrafik som jag är idag (ute i Rotebro-Uppl Väsby). Kommer man ut i länet så är den ett gissel. Jag förlorar drygt en timma per dag i restider jämfört med om jag bott i Vasastan (jag har bott där och jämfört). Att bo i förorten kräver en helt annan planering då man planerar att stämma träff osv. Att jag skulle vilja bo mer centralt idag har inget med prestige att göra. (det finns säkerligen sådana också men med mig faller ditt påstående). Tilläggas skall är att även jag är född i Stockholms innerstad. Jag har inget emot att folk utifrån bosätter sig där, tvärtom.
Om du vill slänga ut hyreskåkar i Danderyd så får man nog samma problem som inne i stan. Jag kan garantera dig att NIMBY-grupper kommer att ploppa här och var.
Det där med att sänka innerstadens befolkningsandel till 10% (från ca 295 000 till 195 000) tar jag inte riktigt seriöst. Ska vi tvinga 100 000 människor att flytta? Ska vi kontorisera de lokaler som blir tomma? Du förespråkar alltså en amerikansk stadsplanering. Det är väldigt förvånande om du menar allvar med detta (vilket jag iof inte tror att du gör ;)).
Tillbaka till frågan var man ska bygga: Det är alltså bättre att bygga villor på 10-20 kvkm grönområde än att exploatera de halvt övergivna randområden till NSP (alltså de som ligger utanför NSP), som inte är speciellt inbjudande till att passera. Det är alltså bättre att bygga hyreshus långt ut i länet på 15 kvkm grönyta än att exploatera de två som ligger i Norra Stationsområdet. Du får gärna utveckla vad som skulle göra detta så miljömässigt "hållbart" (alltså anglifiering av "sustainable")
Hur bra den "miljömedvetna" delen av USA egentligen är kan läsas här:
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=3282&a=760064
New York City, en tät och urban stad, där bara 25% av hushållen äger en bil (I stockholm är det nästan 50%) är naturligtvis långt miljövänligare.
Jag bor själv i innerstaden. Jag är uppväxt i Norrköping, bodde där både i innerstadsmiljö och i förortsmiljö (jodå, det finns miljonprogramsområden även där). När jag kom till Stockholm hade jag tur och fick tag i hyresrätt först på Lidingö och sedan i Solna. Inget kändes dock riktigt innerstad och när jag fick en ekonomi god nog köpte jag mig en lägenhet i innerstaden. Jag är en av de lyckligt lottade som har de ekonomiska medlen att göra det. Jag anser att det behöver byggas kraftigt mycket mer innerstad så att de som vill bo i innerstaden skall få göra det. Det vore önskvärt med minst en fördubbling, varför inte en tredubbling, av antalet invånare i innerstaden. Det gör vi naturligtvis inte endast genom att förtäta den som finns, utan också genom att kraftigt expandera den.
Jag har så vitt jag vet aldrig varit i Rotebro och vet inte hur det ser ut där. Kan ni inte expropiera ett antal onödiga villor och bygga rejält med hyreslägenheter så att det skapas underlag för en självgående enhet därute? Haninge som jag känner till åtminstone litegrann är ju inget idealsamhälle, men där har det kommit till så mycket folk och arbetsplatser de senaste 20-30 åren att man "är sig själv nog" i stor utsträckning. Folk har det mesta som behövs, och behöver man det lilla extra kan man ta tåget eller bussen in till Stockkholm på en halvtimma.
Ska vi sänka till 5% av vad det nu var i Stockholm ... eller vara så jäkla illeberala att vi kräver att en del onödiga kontorshus förvandlas till bostäder och att varenda jäkla smygkontorisering letas fram och elimineras, tillsammans med alla skumma övernattningslägenheter med låg nyttjandegrad? Jag utgår från att det finns en massa bostadsutrymme som antingen används till annat eller utnyttjas alltför lite. Men en sådan tuff kampanj kanske inte är något för yimby?
Skicka en kommentar