Den här krabaten - försedd med skrattmåsens ständigt förvånade min - har inga bekymmer av den sorten som jag nämner i bloggposten. Boendet är gratis för måsen, den boende fixar inredningen själv, det är allt. Fotograferad vid Rålambshovsviken tidigare idag.
"Gentrifiering" är ett nytt ord att lära sig. Praktiskt innebär det att vissa bostadsområden töms på vanligt folk och i stället fylls av rika knösar. Det händer exempelvis i eftertraktade stadskärnor. Hyresrätter ersätts av bostadsrätter och priserna rakar i höjden. Ganska få har råd med det. Övriga människor trycks ut i förorter långt bort, om det ens går att hitta bostäder där. Hur det är i San Francisco och annorstädes kan man läsa här.
Jag stötte på ett nöjsamt exempel nyligen på vad som händer när man låter de rika knösarna ta över en kommuns hela bostadsbestånd. Vaxholm har väldigt svårt att få in knegare utifrån för att göra de jobb som knösarna inte vill göra - knegarna har ju inte råd med de våldsamma bostadspriser som nu råder i kommunen! Så hur löser man det i en kommun där ledningen för död och pina inte vill ha något med hyresrätter att göra? - Det verkar inte som man har någon lösning inom nuvarande ideologiska ramar, så då kanske ingenting blir gjort!
Vaxholm må vara ett udda exempel men tendensen finns ju också i Stockholm. Här finns en del saker att göra för att se till att innerstaden inte blir ett reservat för de rika, förslagsvis:
- Öka mängden tillgängliga hyreslägenheter (centralt och i ytterområdena, inklusive Bromma flygfält)
- Se till att hyrorna är låga
- Stoppa nya ombildningar till bostadsrätter tills man funnit ett bra sätt att eliminera spekulation i boendet
- Finn en metod för att tvinga knös-kommunerna omkring Stockholm att bygga hyreslägenheter
Fotograferat vid Kungsholmstorg idag. Är detta månne lösningen: en flotta av småhus parkerade på Riddarfjärden? Ett småhus är det i alla fall, och med gentrifiering kan man misstänka att trycket att bygga stadsvillor (inte av den här typen, utan flottare kåkar) kommer att öka. Och inte kommer vanligt folk att ha råd att bo där inte, det kräver att politiken görs om rejält. Som varande rätt ofin av mig tycker jag att man gott kan införa en bannlysning av nybyggda småhus inom ett antal kilometer från Stockholms centrum. (Centrum är Gustav Adolfs torg och statyn mitt därpå, för den som undrar.)
2 kommentarer:
Bristen på hyresrätter är problematisk. Principiellt ser jag inget fel i att låta hyresgäster köpa sina lägenheter, men då skall försäljningen ske på marknadsmässig nivå (vilket inte sker idag) samt att de pengar kommunen får in naturligtvis skall användas för att bygga nya hyresrätter! Annars handlar det ju bara om att få in pengar för pengarnas skull. En tillfällig fix för budgeten.
Dessutom bör det alltid finnas en viss mängd hyresrätter kvar i ett område/stadsdel, liksom det bör finnas en viss mängd bostadsrätter i varje område/stadsdel.
Man bör tänkta efter väldigt noga innan man säljer mer i innerstaden, det är redan ont om hyresrätter och den balans mellan bostads- och hyresrätter som behövs för att skapa fungerande och levande områden börjar att haverera.
Själv skulle jag gärna se att det kom in i planbestämmelserna någonting om blandning för nya stadsdelar som byggs (bostadsområden tycker jag vi kan sluta bygga nu. Det var ett misstag, låt oss sluta med det o bygga stadsdelar istället). Ett exempel skulle kunna vara att minst 40% av beståndet måste vara antingen hyres- eller bostadsrätt.
Sedan bör det naturligtvis finnas en fördelning mellan kommersiella ytor och bostadsytor så att en viss procent av ytan alltid är det ena eller det andra där också. Som sagt, stadsdelar, inte bostads- eller kontorsområden.
Jag är tämligen neutral mellan hyres- och borätt, däremot är spekulationen och skuldsättningen vansinnig och bör likvideras på något lämpligt sätt. Det är som gjort för att göda mäklare och banker och folk som försöker skapa skumma föreningar för att köpa loss hus.
På sätt och vis känns det ändå tvivelaktigt att människor som har betalt hyra under många tiotals år i samma hus skall betala fullt spekulantpris om de köper loss sin lägenhet. Man har ju faktiskt bidragit till såväl boende som förvaltning och borde ha en premie för det, till skillnad från någon som nyss kom in från gatan. Å andra sidan kan det ju vara bra att vara dyr för att undvika att folk drar på sig affärer som de egentligen inte klarar av. Fick man bort spekulationsmomentet kanske det gick att fixa överlåtelser som inte har konstiga bieffekter.
Jag vet inte hur HSB fungerar, men kooperativt och förhoppningsvis inte särskilt spekulativt. Det där med eget boende var ju något som kom fram också med arbetarrörelsen och folkhemmet (samma som egnahemsrörelsen). Det går med andra ord inte att enkelt klämma in på en höger-vänsterskala.
Vill man ha den där blandade staden är det förmodligen bra med en del tumregler vad som skall finnas i husen i olika områden. Stadsdelar låter bra, då pekar vi ut att här skall det vara lite av varje. Delar av Norrmalm är väl med den definitionen inte så mycket till stadsdel utan snarare kontors-, nöjes- och affärsområde,
Skicka en kommentar