Höststädning. Några gubbar i en skylift beskär träd på Långholmen. Det ser ändå häftigare ut när det är arborister på gång, folk som svingar sig omkring uppe bland grenarna utan tekniska hjälpmedel av den här sorten.
Från Västerbron ser man färgerna nere på Långholmen och bort mot Kungsholmen och Stadshuset. På tal om färger: på våren är grönskan varierad i många olika toner, för att mot sommaren bli tämligen slätstruket "grön". På hösten är vi tillbaka i färgvariationerna igen, men nu ännu mer uttalade. Kan det vara som med livet - vi föds som original, växer upp till kopior, men på slutet bryter individualismen åter igen hos en del av oss?
Långholmens nordöstra sida. (Det berömda fängelset ligger inte åt det här hållet.) Det är en upplevelse varje höst när färgerna flammar upp bland Långholmens träd. Snart faller bladen bort och man kan se vilken stor stenbumling holmen i själva verket är. Och i bakgrunden ligger Söder och dess höjder. Tittar man efter bakom träd och hus så är Stockholm ett jäkligt backigt och stenigt ställe!
Villa Rålambshov, nedanför Västerbrons fäste på Kungsholmssidan. Enligt Stockholms byggnader: "Den lilla träbyggnaden med förhöjt gavelformat mittparti ligger vackert i sluttningen mot Mälaren." Det håller jag med om. Arkitekt var CC Gjörwell, och som av en händelse ligger Gjörwellsgatan bara en bit härifrån.
Med en poetisk sväng kan man säga att den här knäckepilen på Norr Mälarstrand tittar under lugg ut mot Riddarfjärden.
Riktar man kameran rätt kan man få det att se riktigt idylliskt ut med Strand Café på Norr Mälarstrand. Om några månader kanske isen ligger härutanför och pimpelfiskarna står där med sina borrar och fiskar ... ja, vad får de, abborrar kanske? Jag vet faktiskt inte.
2 kommentarer:
Stockholm är en jättevacker stad som du med stor glädje förmedlar med dina höstbilder. Det är snart dags för mig att återvända dit. Det är några år sedan jag var i stan sist..
Passa på att besöka innan stan försvinner i ett trist vintermörker.
Skicka en kommentar