En favorit i repris - vandring runt Årstaviken söndag morgon. På lite håll ser en del gulröda lövverk mer ut som tvättsvampar tycker jag. Några nybyggda hus sticker upp ovan Årsta skog. Skumt. Det finns element som gärna läte en flod av jättehus mala ner skogen och koloniträdgårdarna. Eftersom det inte går att göra i en stöt kan man misstänka korvsnuttstekniken. Tar man en liten bit är den ju så liten att det inte gör något, och samma är det med nästa bit etc etc - tills det inte finns något kvar!
En vindil - plötsligt flyger löven runt som snöflingor vid båtklubben vid Hammarby gård.
Vid Årstabäcken har blöta löv fastnat lite här och där. Någon timme tidigare hade det regnat rätt friskt i Stockholm.
Jag noterade det här lönnlövet med ganska originella färger. Mest beige, några blåaktiga fält, men inte de eldfärger man väntar sig av lönnblad om hösten.
Nu är båtfolkets käraste ägodelar upplagda för ett halvårs vintervila. Men det finns säkert folk som pysslar om sina båtar under en eller annan presenning. Och alltmer avlövade träd speglar sig i det svarta vattnet i Årstabäcken.
Jag ser redan fram mot våren när trastar och gärdsmygar skall ge hals här i ravinen, och vattnet forsa förbi den gamla kvarnruinen.
Och som sist något helt annat - en inblick i den före detta vin&spritfabriken som nu rivs. Jag arkiverar den här bilden under såväl "rivning" som "arkitektur", för när man kommit fram till det här stadiet får man se hur det såg ut på insidan också. En del av en vägg, och något golv också tror jag, har försvunnit sedan jag senast gick förbi. Jag känner en viss fascination för industrier, vilket kanske beror av att jag var ute en hel del i fabrikslokaler under förra årtusendet.
2 kommentarer:
Som vanligt och jag är inte förvånad så levererar du underbara bilder från stockholm :-)
Jag måste ha varit Kanadick i mitt tidigare liv så som jag älskar lönnlöv, noterar med lite föundran över "albinolövet" jag har inte så vitte jag vet sett någon sådan tidigare. Men vacker var den för det.
Det slog mig att bakgrunden kanske är lösningen på lövets färg, nämligen ett svartmålat (eller om det till och med är tjära?) räcke till en liten träbro. Om man lägger ett ljusgult halvt genomskinligt objekt på en svart yta kanske den där effekten uppstår? Hade jag tänkt på det igår hade jag givetvis lyft på lövet för att se om det blev någon skillnad.
Jo, jag är glad så länge kameran håller, det är en av mina bättre köp fast den börjar bli sliten efter 2½ år och över 12000 bilder. Liten och bekväm att ha i fickan eller hängande runt handleden. Betydligt bekvämare än klumpen till systemkamera jag släpade runt ett tag på sjuttiotalet.
Skicka en kommentar