onsdag 24 november 2010

Den klassiska frågan ...


... skulle väl vara: Skulle Ni kunna tänka er att köpa en begagnad bil av denna person?

Själv vill jag inte köpa vare sig ny eller begagnad bil av någon. Men jag noterar att personen i fråga, förra borgarrådet K. Alvendal, nu har polisanmälts för hanteringen av Boultbee-affären. Tjänstefel och trolöshet mot huvudman handlar det om.

Man kan väl misstänka att Alvendal kommer att kunna slingra sig undan detta utan efterräkningar av rättslig natur, men jag undrar i vilken utsträckning Alliansens väljare i Stockholm uppskattar sättet på vilket försäljningen av centrumanläggningarna sköttes. Skulle de acceptera det för egen del? Skulle de nöja sig med hänvisningar om vad Boultbee skrev i ett offentligt prospekt, samt med muntliga föredragningar av avtalet? Samt att vissa delar av avtalet är muntligt? - Jag skulle tro att de flesta, när det gäller affärer av den här digniteten, vill se vad som står i de papper som skall skrivas under - inklusive det finstilta på baksidan.

Det vore skönt om Alvendal fick betala för den här historien (och den arrogans hon visat mot kritiker ökar bara den känslan) men som sagt, jag undrar om hon inte kommer att klara sig. Men hoppas kan man ju alltid ... . Det verkar som många ledande inom Alliansen helt enkelt föraktar offentlig - gemensam - egendom, och tycker att den kan avvecklas hur som helst, bara den försvinner. Skulle man inte kunna kalla sådana människor för samhällsfiender? De som går i Thatchers fotspår anser ju att det inte finns något samhälle, bara individer. Vad händer med ett samhälle, som staden Stockholm, när sådana personer hamnar i ledningen?

*
PS. En utsocknes bloggkollega, Teckentydaren som håller till i Malmö, har lagt upp en del läsvärt material om Boultbee. DS.

Inga kommentarer: