Några små förslag

Jag ser nyheten idag att regeringen tänker dölja arbetslösheten genom att sparka in tusentals människor som "praktikanter" på statliga verk och myndigheter. Även om de inte har något att göra där.

Littorin är även medveten om risken för att praktikanterna inte får meningsfulla arbetsuppgifter. Men, anser han, aktivitet är i sig bättre än passivitet, "att bara sitta hemma och vänta på att ersättningen ska komma".

- Även om arbetsuppgiften kanske inte är absolut 100 perfekt, så är det ändå bättre att ha ett ställe att gå till, att känna att man har andra som är där, att man inte bara lämnas ensam och bara väntar på pengar.

Att vara femte hjulet under vagnen är jobbigt, hur skall det då inte vara att bli sjätte, sjunde, åttonde ... som får sitta i ett hörn utan att inte ha något att göra. Jag har en misstanke om att i en sådan situatione skulle nog de flesta hellre välja att hålla sig borta. Jag undrar om det ens är ekonomiskt försvarbart att folk skall dra iväg till arbetsplatser där de tar plats men inte har något att göra? Fast ekonomi kanske inte är regeringens starkaste gren, i alla fall inte när man räknar totala kostnader och intäkter för olika påhitt.

Men varför bara klaga? Här är ett förslag,

I förrgår skulle jag lägga en lapp på brevlådan. Förut fanns det en låda inom en minuts promenadavstånd, det var två-tre minuter till den näst närmaste, inom fem minuters gångväg fanns nog åtminstone två eller tre lådor, etc. Stan var full av lådor. I går fick jag gå ganska långt innan jag kom fram till första lådan (OK, jag gick väl åt "fel" håll, men i alla fall ...).

Då slog mig tanken, att även om mängden papperspost minskar, och det inte är så mycket i lådorna numera, skulle de ändå kunnat vara kvar i ett tätt nät. Och mellan dessa lådor skulle några energiska personer i lugn takt kunna promenera, länsa innehållet och bära det till närmsta sorteringsställe. Inte ens dra runt med bil alltså, utan möjligen ha en vagn av "dramaten"-typ att dra på. Kunde man tänka sig ett tiotal distrikt bara på Söder, med folk som faktiskt gör ett samhällsnyttigt jobb?

Något liknande kunde tänkas vid återvinningsstationerna. De borde ha permanent eller nästan permanent bevakning för att inte förfalla och förslummas. Ytterligare några samhällsnyttiga arbeten alltså.

Och naturligtvis måste kaoset inom de offentliga kommunikationerna avslutas genom rejäl uppröjning, inte bara av hopgeggade tågväxlar, utan av hela organisationerna. En organisation med politiskt ansvar och långtidsplanering, inte några "leka-butik"-nissar med "vinstansvar". Det kommer att kräva folk det också som finns tillängliga redan innan nästa panik bryter ut.