I mitten av 1800-talet kom en svår sjukdom till Europa från Asien. Jag har för mig att Marx någonstans skrev ungefär att koleran var tack för senast från de asiater som drabbades av den europeiska kolonialismen. Folk dog som flugor i de tättbefolkade och osunda städerna. Det här var ju före vattenledningsnäten och den kommunala gaturenhållningens tid. Bakterierna trivdes i smutsen.
Även Stockholm drabbades, och det som jag fotograferat här är ungefär var massbegravningsplatsen för koleraoffer fanns, nämligen en bit öster om Gullmarsplan. Nu är det som en härlig grönskande lund, men en gång i tiden måste det ha varit en hemsk plats. På en karta kallas området "ödekyrkogård". Nu är stämningen fridfull trots att trafiken dundrar på i närheten.
Det enda speciella med bilden nedan är att för en gångs skull får fotografen vara med. Vad är det för blomma? - Jag tror att det är en cikoria, en sådan som förr har använts för att göra kaffesurrogat. Undrar om inte fransoserna fortfarande håller på med cikoriakaffe? Den växer lite här och där i Stockholm, ganska ofta nära järnvägsspår tror jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar