Det var ingen god idé att köpa ut sin lägenhet från allmännyttan tycker Lasse, och det kan man hålla med om. Fast man kan vässa till argumentet och säga, "ingen god idé att köpa för lånade pengar". För har man lånat till bostadsköpet så är det egentligen långivaren som äger den, så fort det blir problem för låntagaren att betala.
Men en aspekt av bostadssituationen är hemlösheten. Via en blogg som jag inte sett förut, den är uppenbarligen baserat några hundra meter härifrån vid Hornstull, kommer jag till en arkitekt Victor Marx som hittat på något för hemlösa. En liten våning under Liljeholmsbron, modulbyggd och enligt papper överlåten till en hemlös.
Här fick jag flera tankar: dels att förbudet mot att bygga under broar måste vara ganska luddigt. Här är en byggnad under en bro, och jag har tidigare lagt upp foton av större hus under broar på bloggen, under Liljeholms- och Skanstullsbron. Det smala formatet påminner dessutom om ett japanskt hus som jag läst om och sett bilder av, byggd på trettio kvadratmeters tomt och flera våningar högt.
Dock: tittar man här på Marx-bloggen ser man att en livlig konversation mellan arkitekt och myndigheter utbrutit.
Jag tycker fortfarande att containerbyggande kunde vara ett sätt att kortsiktigt angripa en del av bostadsbristen. På lång sikt bör bostadsrättsträsket dikas ut och hela situationen rättas till genom storskaliga byggen av hyresrätter med sådana priser att dagens spekulationsbubbla aldrig får en chans att återkomma.
1 kommentar:
I över 100 år har vi tillåtit en Socialtjänst, kyrkor, ideella och ekonomiska föreningar och dessutom olika aktiebolag bygga upp hela sin grund på att hjälpa hemlösa. Men då hjälpen inte bygger på vad en hemlös människas primära behov består av, blir konsekvensen att detta bara skapar en massa arbetstillfällen åt redan etablerade personer på hemlösa människors bekostnad. För att dessa "hjälpande" system ska kunna expandera behövs även ett växande underlag, vilket också det ständigt ökande i antal hemlösa i Sverige påvisar. Detta trots olika försök att dölja detta genom att hela tiden omdefinera vad en hemlöshet egentligen betyder.
Denna mycket uppenbara ickefungerande hjälp omsätter i vårt land bara i skattemedel ca 11 miljarder, vilket är en siffra Lunds Universitet sammanställt utifrån att varje hemlös kostar runt 600 000 om året.
Det är anmärkningsvärt att varje hemlös kan kosta samhället så mycket, utan att bli hjälpt med det primära behovet, ett tryggt hem?
Eller kanske är det just därför kostnaden är så hög?
Ännu mer häpnadsväckande blir om vi ser det från en annan infallsvinkel. Den vinklingen som gör att varje hemlös vi har i vårt land är så mycket värd för alla ”hjälparna” att människor och organisationer som jobbar med att hjälpa hemlösa fördelar 600 000 mellan sig för att hålla dessa människor kvar i hemlöshet!
Är det då inte dags för ett nytt och mänskligt agerande i denna fråga?
Då menar jag inte att den idag avlönade ”hjälpande” personalen ska ges möjlighet att känna sig ännu mer självgoda i sitt jobb än de redan gör idag. Nej, med mänskligt menar jag att våra hemlösa människor ska ges en ärlig chans till möjligheten till ett värdigt liv med ett fungerande privatliv i ett tryggt hem.
Vi kanske till och med skulle kunna göra en unik studie här i Sverige, där människor som idag på nåder lever i något av alla lukrativa villkorade boenden “testades” att klara av ett eget integrerat hem. Denna “test” bör då för trovärdighetens skull genomföras med samma stöd och den “hjälp” människor får idag för att klara av att bo som uteliggare, på härbärgen eller i något av otaliga benämningar på de befintliga vinstdrivande ”boendeformerna”. Det skulle inte vara svårt att finna personer som under många år smittats av ett sjukt och omänskligt samhälle som fortsätter smittas av en “Reinfeldtdeffekt” fortsätter sprida den smittan i vårt land som i folkmun kallas hemlöshet.
I vårt välfärdssamhälle har vi råd med respekten för individen. Vi har råd att respektera den enskilda individens förutsättningar, behov och önskningar om ett autonomt liv. Spelar ingen roll om du är där du är pga. olycka i livet, arbetslöshet, dyslexi, psykos, psykopati, skilsmässa, olycksfall i arbetet eller vilken anledning man kan tänkas hitta på. Respekten för individens behov och förutsättningar har vi i vårt välfärdssamhälle, med grundläggande solidariska värderingar om individens rätt, råd med!
Sluta prata om hemlöshet som om det vore en psykiatrisk diagnos – det är en diagnos på samhället – inte på individen.
Rolf Nilsson
Ordf. Föreningen Stockholms hemlösa
Skicka en kommentar