Försäljningen i landets köpcentrum minskade med 2,4 procent första kvartalet i år, jämfört med samma period i fjol. Det är betydligt sämre än för detaljhandeln i stort, där försäljningen var närmast oförändrad.
Det förvånar mig inte. Gallerior är inte så rasande kul. Samma butikskedjor överallt i stort sett, och glittrig yta på mindre glittrigt innehåll. Ändå är det svårt att få hejd på något som man skulle kunna kalla för dårarnas marknad:
Samtidigt som marknadsläget nu ser allt annat än ljust ut planeras många nya köpcentrum och en omfattande utbyggnad av de befintliga. Enligt Centrumutveckling finns det planer på ytterligare 5 miljoner kvadratmeter köpcentrumyta fram till 2020, vilket är nära på en fördubbling från i dag.
Vem åtar sig att tala om hur Sveriges och världens ekonomi ser ut år 2020? Bland de saker som man ändå kan peka på är att världens ändliga resurser inte har blivit mindre ändliga till dess. Och det kan hända att det börjar bli stopp på överkonsumtionen i de gamla rika industriländerna när industrialisering och levnadsstandard ökar i den gamla Tredje världen. Samt att fler och fler människor värdesätter att leva snarare än att konsumera.
Ombyggnader av städerna till tätare och mindre resursslukande enheter kan också slå mot köpcentrum som kräver en bilburen kundkrets. Men den typen av framtidstänkande verkar inte bita på galleria-gänget. Kanske de är offer för det som kallas "stigberoende", att de inte är mentalt beredda på att ändra planer och gå i en annan riktning?
Verkligheten kanske kommer och tar dem i kragen.
Från Konfliktportalen.se: Anders_S skriver Stormningen av Irans ambassad orsakar diplomatisk aktivitet, Björn Nilsson skriver Lästips om Nepal, Jinge skriver Jackson dog av överdos, Krastavac skriver Industrisemester
5 kommentarer:
Med andra ord så kommer verkligheten att ta samtliga medborgare mer än i kragen om vi ska slopa köpförmågan där denna än så länge ej utbytta kapitalism knappast kommer att bli godkänd mot värdesättningen av att bara leva i en västeländsk invand värld som kommer att gå ner på knä vilket knappast kan kallas för att enbart leva.Misär borde vara ett mer passande ord.
Tobbe
Jag förstår inte vad du menar.
Låtom oss så hoppas ...angående dina avslutande två stycken. Galleriornas handelsyta utspridd längs gatulinjen dessuom, skulle göra underverk för möjligheten att bygga tät riktig stad!
De två sakerna stad och galleria är oförenliga. Det är synsättet som borde vara självklart rådande, och utgångspunkten när det skall planeras och byggas stad...
Syftet med skattesänkningar m.m. är att öka konsumtionsutrymmet, men det förutsätter dels att folk köper svenskproducerat (annars är det ju inget vunnet för svenska bilarbetares del om man väljer att köpa en tjeckisk bil) dels att det råder underkonsumtion (vilket det gör inom de grupper som knappt har råd med mat för dagen, knappast i den övre inkomstdecilen. Förutsätter f.ö. även att det som ska produceras verkligen är sånt folk vill ha) för att det skall ha någon positiv effekt på svensk produktion. Eftersom tullskydd m.m. är uteslutna, kanske rent av omöjliga att gå tillbaka till, så är det som i nuläget skulle kunna skapa jobb åt svensk arbetskraft satsning på järnvägar, bredbandsutbyggnad, renovering av miljonprogramsområden och dess infrastruktur från samma tid m.m. Där får man nu se till att kollektivavtal kan hållas så att man inte dumpar lönerna genom att ta in annan arbetskraft.
Min hypotes är att den politiska förskjutningen mot att satsa på konsumtionsinriktade åtgärder istället för produktionsdito som investeringsfonder och AK-vägar hänger samman med att skattesystemet lagts om mot konsumtionsskatter (med bilskatter, moms m.m. spelar det ingen roll om jag köper en tjeckisk eller svensk bil, staten får in lika mycket pengar ändå oavsett var bilen producerats) från progressiva skatter. Det finns även en klassaspekt av det hela: Alla betalar exakt lika mycket i konsumtionsskatter, varför ett sådant system bestraffar den med små inkomster och leder till att endast di rige får råd att supa sig fulla och köra omkring som idioter på vägarna (eller den med en tillräcklig plånbok iaf). Just att staten får in så mycket pengar genom konsumtion visar sig i att det är politikerna egalt om den inhemska industrin går omkull så länge folk på ett eller annat sätt fortsätter konsumera.
Utvecklingen påminner närmast om det som Lenin kallade för skapandet av en "rentierstat", och det vet vi ju hur sådana länder ser ut och fungerar. Saudiarabien och kanske även USA är exempel.
Ja, du har rätt Anders, smetar man ut galleriorna längs gatorna blir det ju en butiksgata av trevligt snitt. Måste skriva något positivt om yimbys bra syn på trafikfrågor och nästan allt annat där man har bra uppslag, men det kanske får vänta tills värmen har lagt sig och tankeverksamheten funkar lite bättre.
Det som Anonym tar upp är strukturerna som gör att vi får dessa försäljningsmaskiner som galleriorna utgör. Det är ju så att man kan öka försäljning genom att koncentrera utbud på ett mindre område, där det blir lätt att springa "i butik, ur butik" och dra på sig grejor som man kanske inte har så stor nytta av. Naturligtvis kan man tänka sig samma på gator med många butiker vägg i vägg, men någon liten skillnad kan finnas. Det kanske finns anledningen att filosofera över skillnaden mellan konsumenternas konsumtionsbehov och galleriafolkets vinstbehov?
Den där aspekten med att ta offentliga inkomster från konsumtion i stället för produktion, och att det kan ha betydelse för hur regeringen nu agerar, har jag inte tänkt på. Intressant! Klassaspekten är viktig, det håller jag med om, och det är nog den som gör att systemet blir instabilt. I längden kan det inte hålla att gynna minoriteter på majoritetens bekostnad.
Betydelse av investeringar, och att det är en väldig skillnad i var investeringarna hamnar, har jag däremot skrivit om själv tidigare.
USA är ju skuldsatt över öronen men samtdigt beväpnat till tänderna, så jag undrar om inte "plundrarstat" är bättre än "rentiärstat" just i deras fall. Men en del stenrika oljestater kan nog leva på räntan ett tag till.
Skicka en kommentar