Tog det här fotot på lördagskvällen, men affischen med The Spotnicks har jag sett tidigare i det där affärsfönstret. Det finns på Långholmsgatan, och hänger jag med rätt så är det innehavaren till skivaffären som driver Mickes blogg från skivbutiken.
Andra svenska artister var kända utrikes tidigare, men The Spotnicks kan ta åt sig äran av att ha varit den första svenska gitarrgruppen som slog igenom stort och internationellt i början av sextiotalet. Jag har några gamla LP med dem. Och ännu efter femtio år tror jag namnet lever kvar, åtminstone Bosse Winberg spelar väl än, mest inför så kallad mogen publik antar jag?
Deras problem var väl att de inte var tillräckligt unga och tvålfagra för att riktigt kunna hänga med när nästa unga våg bröt igenom med beatlespojkarna cirka 1964/1965. Spelskickligheten var det dock inget fel på (men sången kanske inte så jäkla bra alla gånger, Bob Lander sjungandes "Ol' man river" kan väl inte riktigt mäta sig med Paul Robesons version ...).
När man tänker efter ... det är först när man tänker efter långt senare som man inser hur mycket bra och intressant och finurligt som skapades under dessa gyllene folkhemsår, men som då passerade utan större ovationer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar