Stockholm hankar sig fram på reavinster från framför allt ombildningar av hyresrätter till bostadsrätter. Men att fylla på likviditeten genom årliga försäljningar av tillgångar är inte långsiktigt hållbart. Politikerna i Stockholm sköter inte den vardagliga ekonomin på ett godtagbart sätt
Detta enligt några som kallar sig Svensk Kommunrating " ... ett företag, som specialiserat sig på öppna finansiella värderingar av svenska kommuner". Deras hemsida finns här, och där kan man också hitta den upprörda brevväxlingen mellan kommunratarna och Stockholms ledare. Vad man säger ovan är i princip att kommunen hjälpligt klarar av finanserna genom att sälja familjesilvret (och till skumma priser ibland, kan man tillägga), och att det inte fungerar i all evighet. Nej, det är klart. Men det finns väl politiska tankar bakom det också.
I sitt upprörda svar hävdar kommunen att man minsann fått bästa betyg av kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor. Fast jag undrar om detta är ett riktigt bra försvar. Om jag inte är fel underrättad hade institut av den typen väldigt svårt att uppfatta den usla kreditvärdighet på många håll som fanns med när den senaste ekonomiska krisen bröt ut. De tyckte att finansinstituten med sina egendomliga "värdepapper" i USA var bra, att Irland och Island hade goda affärer, etc. De var mer ideologiska än ekonomiska. Men så länge ingen bankar ner dem i skoskaften lär de vara kvar med sin tvivelaktiga kompetens. Methink Standard's performance is Poor.
Nå, det är valår, men kommunen vågade inte anklaga sina kritiker för att vara agenter för oppositionen. Det kan ge kritiken större tyngd om den lutar sig mer mot ekonomiska data än mot partipolitik. Däremot försöker man hota med rättsliga åtgärder, vilket verkar som en säker metod för att göra den egna situationen ännu mer trängd. Att stämma meningsmotståndare och kritiker är sällan bra, i alla fall inte om man redan har bra argument att ta fram.
Och att köra ekonomier i botten, är inte det en nyliberal paradgren...?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar