Det är något skumt med "smygkontorisering". Dels har vi ju det skumma att ytor i bostadshus som är tänkta att användas just som bostäder förvandlas till kontor och därmed förvärrar bostadsbristen i Stockholm. Men sedan finns ju det konstiga att om någon nämner "smygkontorisering" så besvaras detta med en närmast gravlik tystnad.
Finns det någon instans som är ansvarig för att ingripa vid misstänkta fall av omvandlingar av bostäder till kontor? Eller är alla som har något att säga till om så insyltade i det här på något sätt att ingen med makt vill ingripa? Eller är de som kontoriserar bostäder ovanligt inflytelserika på egen hand så att ingen vill utmana dem - är det advokatbyråer med vidhängande gapiga advokater som ingen orkar kämpa mot?
Det var faktiskt en person som nämnde det här i en debatt hos Yimby. Ingen hakade på, så jag försökte följa upp med en kommentar och föreslog att Yimby kanske kunde agera. Man skulle ju kunna blåsa på för att få bort en massa kontor och återställa mängder av försvunna lägenheter. Men det blev tyst om det ... .
Det första steget vore ju att få fram siffror om hur stort problemet är. Är det en struntsumma kan vi glömma ärendet. Men är det låt oss säga ytor som kunde härbärgera tiotusen människor börjar det bli mer intressant. Då kunde man börja rensa bland kontoren och lyfta över dem till andra lokaler. Förtätning i staden skulle ju kunna innebära att kontor smälldes upp på en del ytor som inte är så lämpliga för bostäder. Jag gick Drakenbergsgatan i kväll och tänkte, att om man tar bort parkeringen i mitten av gatan kunde man ledigt få upp en lång och låg byggnad där som inte stör utsikten för någon ... .
2 kommentarer:
Det var länge sen jag hörde någon tala om smygkontorisering som ett problem. Det är klart att det normalt krävs byggnadslov för ändrad användning om man vill kontorisera en bostad. På 1960- och 1970-talet ansågs detta vara ett stort problem och det kanske det var också. Botemedlet blev zonplaner som angav vilka delar av malmarna som borde prioriteras för bostadsanvändning, medan cityområdet kontoriserades helt, i den mån det inte redan var rivet. Men idag sker normalt förändringar i motsatt riktning. Tidigare kontoriserade lägenhetr blir åter bostäder, kontor, affärslokaler och industrilokaler som aldrig har varit bostäder byggs om till bostäder, liksom vindar och alla möjliga andra utrymmen. Det motsvara ett nettotillskott på cirka 1000 lägenheter per år. Drivkraften är de höga bostadspriserna, som gör det mer lönsamt att sälja bostadsrätter än kontorslokaler. Så problemet finns nog inte egentligen, eller är i alla fall inte särskilt stort.
Tack för upplysningarna. Det skulle dock vara intressant att se riktiga siffror i alla fall. Och att det är bostadsspekulation som gör att tillbakabildning sker gör ju historien mindre aptitlig. Visserligen behövs det fler bostäder, men det är inte fler bostadsrätter som Stockholm behöver.
Skicka en kommentar