måndag 29 augusti 2011

Inte maraccas - kultplats?

Jag fick förslag att de mystiska företeelser som avbildas i föregående inlägg skulle kunna vara maraccas. Efter att ha uppsökt platsen i kväll, samt lyft och provskakat på en av dem, kan det i alla fall konstateras att inget ljud uppstod. Det verkar vara solida klot av trä med skaft, samt överdragna med något gummiartat material. Här och där har man skurit bort gummit och målat i stället.

Förr i tiden brukade arkeologer, när de stötte på en fornlämning som man inte begrep vad den betydde, säga att det var nog en "kultplats". Så varför inte den här ...?

Här står de små gudabilderna, avslöjade av den spanande fotografens blixt, i sanden under Västerbron

Namnet är okänt, men kan vi inte kalla detta "Den diskret spanande guden"?

Och oj, vad har vi här? (Ett misslyckat foto som ändå gör sig rätt bra i det här sammanhanget.) 

Ja, vi kan bara med undran och eventuell oro fråga: vad är det för mystisk kult som samlas och har sina riter under Västerbrons fäste på Långholmen? Kan den förtorkade haren vi såg igår ha offrats till någon blodtörstig guddom? - Än finns bara frågor, inga svar ...

2 kommentarer:

Bengt O. sa...

"Fruktbarhetssymbol" är väl annars den vanligaste förklaringen när arkeologer inte fattar någonting. Vad man nu skall med en sådan.

I Wien har man en berömd liten lerfigur kallad "Venus från Willendorf." Den är många många tusen år gammal och de mest fantasifulla teorier om dess ursprung och syfte har formulerats av olika vetenskapsmän. Den troligaste förklaringen är väl dock att någon urinnevånare tyckte det var kul att göra en skulptur av en tjock tjej. Men då blir det ju inget spännande.

Kanske någon uttröttad husvagnscampare bara tyckte det var kul att måla dessa ansikten när han inte hade någonting annat att göra?

Björn Nilsson sa...

Jag får säga som forskarna brukar säga (när de söker anslag): "Mer forskning behövs!"