En motsträvig hälsena gör mina promenader ganska korta, men även en kort promenad i omgivningen visar att det händer något. Vinterjackan börjar kännas ganska varm, luften är lite annorlunda, himlen verkar rentvättad ...
 |
| Den blå himlen och de lätta vita molnen bakom Högalidskyrkans dubbeltorn, bergsklackarna som tittar fram allt mer i backen bakom den gamla grindstugan på Varvsgatan medan snön grånar och drar sig tillbaka - vad är detta, om inte vår på Söder! |
 |
| I en backe kan man studera geologi i litet format - en miniversion av istidens älvar bryter fram ur en miniversion av istidens jöklar. Den sveper inga jätteblock med sig den här strömmen, men gruskorn kan den flytta på och rada upp som det faller sig. |
 |
| Som en nunatak som reser sig högt och snöfritt över den grönländska inlandsisen står stenen. Fast jag tror (hoppas) att ingen är ute i den grönländska isvärlden och klottrar på klipporna. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar