Ni vet hur det är med naturfotografernas bilder: de släpar ut flera meter långa teleobjektiv i terrängen och tar bilder så man nästan är inne i den förbiflygande örnens pupill. I verkligheten är ju örnskådandet oftas av mer anspråkslös natur. Se bilden ovan: till vänster i övre kanten är en gråtrut. Det var dess skrin som fick mig att titta vad som var på gång när jag gick över lilla bron till Långholmen vid Mälarvarvet. Gråtrutar är stora. Den jagade något som var minst dubbelt så stort, och mörkt, och som flög med lugna vingslag över husen vid Söder Mälarstrand. Det kan inte vara något annat än en havsörn, vilket inte är så konstigt eftersom havsörnarna ofta flyger förbi här på vintern. Rekordet var det år när jag såg tre havsörnar en nyårsdag inom loppet av fyrtifem minuter - en kom flygande över Riddarfjärden, två satt på isflak utanför Skeppsholmen.
Som sagt, jag har inte ett flera meter långt teleobjektiv, bara en liten fickkamera, och då blir örnbilderna efter kraftig förstoring så här njutbara:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar