Varvsgatan, fredag förmiddag |
Eventuella yimbyister som läser det här får väl skriva och rätta, men det är så att jag har fått för mig att det finns en dramaturgi i berättelsen om den nutida stadens omvandling som inte stämmer. Så här är det:
Jag har fått för mig att en del människor vill se kampen mellan det goda och det onda här i Stockholm som en kamp mellan stackars bostadssökande från landsbygden å ena sidan, och en elit av stadsbor som blånekar till att bygga något nytt i sina fina kvarter. Stackars småfolk mot en fisförnäm kulturelit.
Vad händer om man ändrar rollbesättningen då? Om man å ena sidan har ondskefulla gentrifierare: exploatörer, stadshuspolitiker, mäklare, juristfirmor och liknande figurer, och å andra sidan vanligt hyggligt folk i form av arbetare, lägre tjänstemän, pensionärer och liknande som skall jagas undan så att staden kan fyllas med representativa gentrifierade bostadskvarter? Då är det en annan sorts kamp mellan elit och underklass än i första exemplet, och faktiskt ett attentat mot idén om en blandad och livlig stad där människor kan mötas.
Förr i tiden hade överklassen på Östermalm nära till underklassen, för den bodde i gårdshusen medan de välbeställda bodde mot gatan. Numera vill överklassen ha det fina helt för sig själv och slippa se plebejerna, och jag tror det är mer av detta, och mindre av omsorg om lantbefolkning som letar efter bostäder, som driver mycket av vad som sker i Stockholm nu. Snart finns inte mycket kvar av "det härliga Söder", om man med det menar en blandad stadsdel där det även finns plats för folk som inte skall bo gentrifierat.
2 kommentarer:
Är inte riktigt säker på hur du menar. Tycker du att det är "exploatörer, stadshuspolitiker, mäklare, juristfirmor och liknande figurer" som styr hur stan förändras? Eller menar du att det är överklassen som styr hur stan blir? Förstår inte. Kan du förklara?
Det patrask som jag räknade upp tillhör överklassen. Om man låter dem "bara försvinna" i en diskussion om hur Stockholm utvecklas/gentrifieras så finns det anledning att bli misstänksam. Är det en omedveten sak, eller fullt medvetet?
Skicka en kommentar