![]() |
Hur mycket humor, öppenhet och duglighet finns det i Stockholms mitt numera? |
Den politiska agitationen har inte tagit slut ännu. Denna banderoll fotograferade jag på måndagseftermiddagen vid ett av min alltmer sällsynta besök i centrala Stockholm. Den fanns invid rulltrappan från "Snedtorget" upp till Sergelarkaden.
På tal om "öppenhet". När området runt Sergels Torg och Hötorget byggdes om fanns tankar om öppenhet. Men vad har vi nu? De fina terasserna är inte åtkomliga längre, där finns en trappa och en otäck grind med vassa pinnar i stället så att ingen skall försöka klättra in. Och är det inte en övervakningskamera där också? Var det så att bottenskiktet i Stockholm växte till sig och tog över, jag minns inte. Narkomander, hemlösa.
Förfallet breder ut sig och vi har fått en räddare och slutnare stad. Portkoder, övervakningskameror, folk som gömmer sig bakom säkerhetsdörrar i "sina" överbelånade lägenheter ... var det så vi ville ha det? Vad händer när någon upptäcker att ökad rikedom i form av kattguld motsvaras av en ständigt stegrad rädsla för skuggorna därute? Tar livet slut då?