fredag 11 september 2009

"... två spiror upp i skyn"


Flukta, vilken syn
enda kyrkan uti byn
med två spiror upp i skyn

Så står det på en metallplatta på en bänk i Högalidsparken som jag inte sett förrän igår när jag av en särskild anledning gjorde en sväng upp i parken. Texten då? - Jo, det är uppenbarligen en stockholmska som skrivit av snacket att döma. "Spiror" avser i första hand Högalidskyrkans två torn, men på stockholmsdialekt kan det också betyda "ben". Där finns kyrkan med två ben i luften!





Den här bilden kommer från en bildbas hos Riksantikvarieämbetet. Jag hittade basen via en hänvisning på Arkeologiforum, dit jag för övrigt hittade via Ting och Tankar - så går det till i bloggosfären!

Jag tog fram söksidan och skrev in "Högalid" som sökord. Och där kom fram flera foton av just Högalidskyrkan, som den ovan.. Jag fick för mig att gå upp till kyrkan och ta en bild för att jämföra med hur det ser ut idag. Bilden här är uppenbarligen tagen när kyrkbygget inte var riktigt färdigt, utan måste vara taget i början av 1920-talet. Man ser en byggställning i ett hörn.




Men något stämde inte. Jag fick inte vad jag såg att gå ihop med det gamla fotografiet. Varför? Jo, fotot hos Riksantikvarieämbetet är spegelvänt! När jag vände på det blev det rätt. Nu är det bara att flukta in!

Där står kyrkbygget överst på en ganska kal backe. Urnlunden till höger och kontorsbyggnaderna med pastorsexpeditionen till vänster är ännu inte utbyggda. Det lilla huset framför kyrkan finns inte mer dock. Vänder man sig tvärt om där fotografen stått går grusvägen ned mot hörnet av Högalidsgatan och Varvsgatan.



När jag försökte ta samma motiv från samma ställe i morse blev det så här. Visserligen är Högalidsparken som en stor klippa, men under årens lopp har det ändå hunnit bli ganska grönt. Man ser väl en port på nedre bilden som klart syns på den övre, annars är det igenväxt så här mot slutet av sommaren. Den svartvita bilden kanske är tagen på våren.




När jag ändå var uppe och knallade runt kyrkan passade jag på att ta en bild av den stora huvudingången ...




... inklusive det berömda hakkorset i portalen. Det här var på tidigt tjugotal, innan der Führer och hans galna gäng vänt hakkorset bak och fram och gjort denna urgamla världsomspännande symbol för framsteg och lycka till något synnerligen otrevligt. Det gamla storbolaget Asea hade också hakkorset som symbol en gång, innan nassarna förstörde den.

Symbol? Jo, på gamla kartor var hakkors symbol för kraftverk. Och när jag tittade på en karta över Korea en gång såg jag massvis med små hakkors överallt. Närmare studium visade att de visade var buddhistiska kloster finns.

4 kommentarer:

tingotankar sa...

Fenomenalt! Vad kul att se, men jag måste kolla upp om det här med det spegelvända beror på att de rör sig om felvända glas-negativ eller någon annan miss i arbetet.

Som du säger är hakkorset egentligen en solsymbol, som förekommer i många varianter världen över i många tider. Om man nu skulle behöva ännu en anledning till att förbanna nazisterna så är det för att de ohjälpligt korrumperat den symbolen för européer för all framtid.

Ta gärna nån till bild på kyrkan när löven fallit om några månader.

Björn Nilsson sa...

Tack. Jo, jag tänker lite långsamt så det var först när jag kommit hem och började lägga upp bloggposten som det slog mig att det kunde vara smart med en bild som faktiskt går att jämföra med det gamla tjugotalsfotot. Men det hade jag ju inte. Så jag fick lägga om resonemanget till "titta vad grönt det är numera". Men jodå, jag försöker arkivera det här uppdraget i minnet och effektuera det efter lövfällningen.

Martin J Frid sa...

Hakkorset är en mycket vanligt förekommande symbol för buddhistiska tempel i Japan där jag befinner mig men jag hade aldrig sett det på en svensk kyrka, det var intressant. Undrar vad arkitekten tänkte på, finns det dokumenterat?

Björn Nilsson sa...

Hej Martin,
en läsare ända bort i Japan!

Jag tittade på församlingens hemsida men där finns ingen historik. En artikel i svenska Wiki finns med intressanta uppgifter, Ivar Tengbom var arkitekten, men det sägs inget just om portalens utformning. http://sv.wikipedia.org/wiki/H%C3%B6galidskyrkan "Här krävs vidare forskning" som vetenskaparna brukar säga!

Finnarna har ju hakkors på sina fanor, och före Andra världskriget förekom det i Litauen.