lördag 12 november 2011

Maria kyrkogård på väg ned i marken?

Den här bloggposten kan dels ses som uppföljning av en tidigare sväng runt Maria kyrka, dels som en nyfiken titt nu på lördagsmorgonen på grund av rapporter om att marken givit vika på kyrkogården ovanför tunnelbygget. Hålet skall vara tilltäppt nu. Det vore ju taskigt om tunneljobbarna fick gravstenar i skallen, men jag antar att folk som inte gillar det här bygget nu nickar och säger "vavadejasa". En del skador har det varit i kyrkan. Man kan undra om det skall hända fler sådana här saker, tunneln passerar ju under ett antal känsliga byggnader. Mest är det urberg, men här var det tydligen sand. Fallet Hallandsåsen lär oss att tunnlar och sand kan vara en besvärlig kombination.


Detta kan också ses som ett icke-föreställande konstverk, alternativt konstverket "blå plastduk med pålagd plank"


Jaså, "Ulla Winblad" är begravd här! Hon skulle nog inte ha sett med blida ögon på den här minnesskylten, förebilden till Bellmans ystra sångmö ville verkligen inte bli påmind om sin lättfotade ungdom!

Och här har vi Werner Aspenström, sympatisk och läsbar diktare som också ligger här. Klicka upp till större format kan du kanske läsa hans dikt "I Maria församling" också!

2 kommentarer:

Bengt O. sa...

Fäste mig mest vid "kvarterets polis" som stampade av sig snön och gick och fikade. Så var det väl 1964 - nu för tiden finns inga poliser synliga på Söder. Under de tio år jag regelbundet vistats där några månader varje år har jag aldrig -aldrig- sett en patrullerande polis i området. Däremot sitter de tre och tre i sina bilar, iförda sina bylsiga fula uniformer som gör det omöjligt att skilja dem från det klientel de väl egentligen skulle ingripa mot.

Ett undantag: för något år sedan satt en ensam gammal farbror och drack en öl i Bysistäppan. De tre bylsraggarna hade faktiskt stigit ur sin bil och omringat den samhällshotande fridstöraren. Som vanligt var den kvinnliga alibipolisen mest aggressiv - det gäller ju att visa att man platsar bland grabbarna.

Björn Nilsson sa...

Det var väl på nittiotalet som det gjordes ett försök att återuppliva den lokala polisen som var ute och knallade i grannområdet och kände folk/var känd där, men det försvann snabbt vad jag minns.

På den gata jag bor har jag sedan 1960 vad jag minns bara sett en gående polis en enda gång - och det var väldigt länge sedan!