tisdag 7 juli 2009

Vid regnbågens fot


(Så här såg det ut på tisdagskvällen på Söder i Stockholm. Jag hade tänkt lägga ut en rykande färsk rapport strax därefter, men då fick Blogspot fnatt, levererade en obegriplig felkod och raderade nästan hela inlägget så när som ett par rader. Skumt. Är det överbelastning på kvällarna som gör att sådana saker händer?)

På tisdagen var det åska och dunder och ösregn. Men så lugnade det ner sig, och i stället spändes en vacker regnbåge över staden. Vid regnbågens fot skall man hitta en tunna guld, är det inte så? Och kolla, den där regnbågen måste ju landa ungefär där jag bor, nu gäller det att sno på innan någon annan hinner före!





Vid regnbågens fot är för övrigt en gammal spännande äventyrsroman av Harry Macfie, med handlingen förlagd någonstans långt borta i Canadas vildmarker. Nå, någon skatt fick jag inte tag på, men naturen presenterar ändå sina skatter. Så mognar nu exempelvis frukten på de gamla äppelträden vid Münchensbacken. Jag har sett folk plocka äpplen där men själv skulle jag nog inte vilja sätta tänderna i frukt som växer alldeles invid en stor trafikled. Jag är fullt nöjd med att se de vackra äppelblommorna varje vår.



Vackra blommor är också skatter som kan växa även på ställen som verkar ostädade. Vad är det här? Knölklockor kanske, jag är inte så bra på botanik. Någon sorts Campanula är det i alla fall.



Och här har vi närbild på en både botanisk och kulturhistorisk begivenhet. Man kan kalla den här högresta vackra blomman rallarros. Då minns man de män som kämpade i alla de väder för att bygga järnvägar kors och tvärs i vårt land. Där järnvägen drog fram kom även rallarrosen.

Men man kan också inta en bondeståndpunkt och säga mjölkört. Skälet till det var att korna antogs mjölka bättre om de åt denna växt. - Epilobium kan man också säga om man vill hålla sig till blomsterlatin.

C. F. Nymans Svenska växternas naturhistoria från 1867-1868 säger:

Med sin ståtliga resning, sina vackra blad och sin prunkande blomspira, är denna art utan motsägelse en bland våra praktväxter; också kallas den i Dalarna o.a. Himmelsgräs.

Men även andra användningar meddelas: Man kan göra mjöl av roten och få till ett ätbart bröd om man tillsätter vanligt mjöl, de späda skotten kan ätas som sparris på våren, frödunet kan blandas med tagel och användas för stoppning i madrasser och kuddar. Det fanns till och med idéer om att bruka mjölkörten som en slags bomull för att göra tråd. Dessutom:

Kamtschadaler och Ryssar lär begagna bladen till ett slags thé, och m med Flugsvamp och Mjölkört skola isynnerhet Kamtschadalerna bereda en rusdruck, liksom de också berättas äta de skalade stjälkarna.

Det låter som en häftig dryck. Någonting för att liva upp nästa party kanske?







Till slut en bild som bara är ett par timmar gammal. Tydligen slog gårdagens oväder till ganska hårt på sina ställen och knäckte en pil vid strandpromenaden mellan Tanto och Eriksdal. Det blev som att gå genom en lövtunnel där. Trevligt tyckte jag - superstressade cyklister blev säkert irriterade.


Från Konfliktportalen.se: Anders_S skriver Kinesiska staten trappar upp i Xinjiang, Bo Myre skriver Lyssna på Sommar med anarkisterna #1!, Björn Nilsson skriver Tänk på vilodagen …

2 kommentarer:

Nicke Grozdanovski sa...

otroligt vackra bilder. Det som slår mig är och något man inte tänker på för det är så självklart för oss är hur färgglatt naturen är.

Björn Nilsson sa...

Det gäller att ta vara på skönhetens ögonblick!