Visar inlägg med etikett Rosersberg. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Rosersberg. Visa alla inlägg

torsdag 31 juli 2008

En tur till förfädrens hembygd

Mina förfäder kommer från många håll i Sverige, och även från diverse utrikes ställen. Några av mina rottrådar finns dock även så pass nära Stockholm att man kan ta pendeltåget dit, vilket jag gjorde denna soliga sommarmorgon. Jag steg av vid Rosersberg, vandrade genom ett kanske inte så inspirerande industriområde, slog in på en grusväg - och vips var jag ute på bonnlandet!

När jag passerade Uggleboda kunde jag skicka en födelsedagshälsning till Johan Söderlund, min farmors farfar. Han föddes här den 30 juli 1824. Senare i livet blev den stollen religiös, mormon till råga på allt, och gav sig iväg till mormoners hemvist i Utah. Han hann väl knappt komma fram förrän han dog.



En sträng av stora stenar som nästan försvinner i det gröna - är det rester av gammal odlarmöda eller något annat?



En sommarväg som en sommarväg skall se ut.


Lite söder om Uggleboda stötte jag på ett par arkeologer och slog mig i slang med dem ett tag. De håller på att undersöka gravar från tidig järnålder. I mitten på bilden ovan syns mursleven och en liten skopa, nödvändiga hjälpmedel för en utgrävare. Här har man hittat en del benrester. Kropparna brändes och benen krossades. Jag tyckte benen såg ut som småstenar, och en metallnål som de vänliga utgrävarna visade mig skulle jag själv ha tagit för en pinne. Men de har blick för sådant! Lite keramik har man också hittat, annars verkar det vara en rätt fattig begravning.



Sållet är ett annat viktigt hjälpmedel för arkeologen. Man häller i en skopa jord och grus och skakar om ett tag, de små partiklarna ramlar igenom trådnätet och kanske det finns något intressant kvar.


Bort mot horisonten tar såväl grusväg som bonnland slut. En mur av industribyggnader reser sig. Rosersbergs industriområde expanderar söderut.

torsdag 17 april 2008

En morgontur till Fysingen



Därborta står ett fågeltorn och drömmer,
och tänker:
"därborta står en vandrare och tänker,
att därborta..."

Just det, och i detta fall ett fågeltorn vid Fysingen i Norrsunda socken. Härifrån kommer en del av min släkt. När Johan Jansson Söderlund (farmors farfar) föddes där 1824 hade det låtit absurt att räkna det här till Stockholm annat än i länshänseende. Om Söderlund någonsin var i Stockholm vet jag inte, men han fanns ett tag i Sollentuna. Senare flyttade han till Uppsala, blev mormon och emigrerade till Utah - där han tämligen snart dog. Några av hans systrar flyttade dock ner till Stockholm under mitten av 1800-talet.

En liten koll på nätet visar att delar av Fysingen samt mina anors leriga åkrar i Norrsunda idag tillhör Sigtuna kommun. Egentligen är ju Märsta med Arlanda den tunga delen i den kommunen, och den borde snarare heta just Märsta, men när gamla Märsta kommun slogs ihop med Sigtuna gamla stad var det det mest prestigetunga namnet som fick råda. Inte kan man låta ett namn med anor tillbaka till Olof Skötkonungs tid devalveras till förmån för en uppkomling!

Idag är man uppe i trakten med tåg från Stockholm ganska snabbt, man kliver av i Rosersberg och kan fotledes gå ner till Fysingen. Inte är det så fridfullt och lantligt heller. I själva verket är det nog ofta tystare på min gata hemma på Söder än däruppe. Dels är det ett rasande dån från E4:an som går några hundra meter väster om sjön, dels har vi flygplanen på väg in mot Arlanda. Man kunde se hur kön av plan rörde sig över himlen, ibland tre på rad.

Ingen morgonfrid alltså, och dessutom snålblåst från norr, men en del trevliga upplevelser i alla fall. Detta är ju den tid på året när man skall välkomna flyttfåglarna tillbaka. På ett fält gick en trana och skrotade, fiskgjusen kom glidande från skogen ut över sjön, några sävsparvar lät sig höras bland sävstråna och ett stort gäng bergfinkar på flytt väsnades storligen.