Självförstörande?

Jag brukar ibland klaga över nya fult och uselt byggda hus. Men det kan ju finnas en baktanke: de byggs för att vara mer eller mindre självförstörande, man arbetar inte längre för att uppföra byggnader som skall vara i evigheter.

När golvet i en galleria-anläggning som väl inte är mer än två-tre år gammalt ser ut så här kan man väl säga att upplösningstendenserna gör sig märkbara på ett tidigt stadium!

Lilla Skinnarviksgränd

En prick å en knäpp på näsan så att han ble' bränd
de skulle han ha som river på Lilla Skinnarviksgränd ...

... sjöng Olle Adolphson i 'Gustaf Lindströms visa' från början av sextiotalet (finns på Spotify). Det var under den tid när rivningsvågen gick fram i Stockholm. Så här såg Lilla Skinnarviksgränd ut för någon vecka sedan. Som synes är det en del kvar av gamla Söder där. Tack för det. Men jag undrar hur många 'hederliga arbetare' som finns kvar i de här kvarteren - eller 'arbetare' över huvud taget!

Och vad gör jag med den här bloggen? - Osäkert om dess framtid. En del rena fotoinslag som mår bäst av större format lägger jag numera i Björnbild. Och det är frågan om inte en del av mina mer politiska funderingar om Stockholm lika gärna kunde ligga i Björnbrum. Som alla vet så är ju stockholms-angelägenheter också riks-angelägenheter! Jag velar vidare med frågan.