söndag 22 april 2012

Helgnöje?

Det här inlägget anknyter till senare delen av föregående bloggpost, det om vackert och fult. Det är klart att den syn som mötte mig på Hornbruksgatan vid halvnio-tiden i morse kan ha "naturliga" förklaringar. Men nog ser det ut som om några ligister lyckats välta en container för tidningsuppsamling, få innehållet att rinna ut, och dessutom tände eld på en del av det som ramlade ut. Kanske det blöta vädret igår hindrade att det blev en större brasa.




Man kan kalla det ligism eller skadegörelse (om det nu var det som hände), eller också ta till det gamla fina begreppet 'alienation'. En massa människor känner sig av lättföreståeliga skäl inte särskilt hemma i det här samhället, och kan visa det genom skadegörelse, klotter och förargelseväckande beteende. De som inte tillhör 'den urbana medelklassen'.

Fast om det varit bolåne-ungar i farten vet jag inte om man kan säga att den förklaringen håller.

lördag 21 april 2012

Vackert och fult

För några dagar sedan gjorde jag en uppdragsfotografering av Gabrielles scillabacke vid Observatorielunden. Här är en bild från i förrgår från "min" scillabacke vid Högalidsgatan.  Tyckte det var svårt att få en bra sammanhängande bild där blåheten kom fram ordentligt. Här är en mindre del av ytan bara.

Å ena sidan sprider sig scillan som ogräs och kanske då kan betraktas som ogräs, men är i alla fall vacker. Men det finns andra ogräs-utslag som inte kan sägas vara sköna. Jag tog den här bilden under en kvällspromenad, vad butiken heter är oväsentligt så det klippte jag bort:


Jag funderade på stadsutveckling när jag såg det här. Hur mycket entusiasterna larmar så kryper förfallet in, tiggarna blir fler, de utslagna och de marginaliserade blir fler - och butiker döljer sig bakom järnjalusier som till råga på allt är jäkligt fula. Är det för att slippa att glada/desperata helgfirare slår in fönstren i brist på något roligare att göra? Det fanns en ungdomsgård vid Hornstull en gång i tiden, borta sedan länge. Ungdomarna får väl gå ner i Tanto och kröka i stället, och på väg dit kan det kanske vara kul att panga ett fönster eller klottra.

Detta ser ut som den trista baksidan av gentrifieringen av alltmer av Stockholm. Gamla slitna men inte otrevliga miljöer ersätts av nya som slits, klottras ner och börjar se förfallna ut på nolltid. Inte kul alls. Men det kan vara en följd av den liberala låtgå-mentalitet som arkitekten Håkan Forsell skriver om i ett referat av en av dess profeter vid namn Glaeser som skrivit om den ...

... nyurbanistiska medelklassen (enligt logiken: de rika behöver ingen urban policy, de klarar sig ändå – och de fattiga kommer flockas kring städer hur som helst, det kan vi inte göra något åt!).

Att man inte kan göra något - det är ju ett liberalt evangelium! Hur går det när den nyurbanistiska medelklassen krisar ihop ekonomiskt? Då lär det nog höras rop om att "något" skall göras, och det fort!

onsdag 11 april 2012

Lämpligt ämne för kalkyl?

Där står en rad blänkande lådor med tillhörande elektronik och mekanik för att se till att resenärerna betalar ordentligt för sig. De kostar säkert en del. Är det värt priset? 



För några dagar sedan var det åter stopp längs långa sträckor i tunnelbanan därför att någon hoppat/fallit framför ett tåg. Den typen av olyckshändelser skulle förmodligen vara betydligt sällsyntare om det fanns ett system med vägg och dörrar vid perrongkanten. Jag tror sådant finns i en del utländer. När tåget körs fram öppnas dörrarna vid kanten, annars är de stängda och det går inte att komma fram till kanten.

En sådan självmords- och olycksspärr skulle givetvis kosta en hel del. Men spärrarna vid ingångarna till stationerna kostar också en del. Här kanske det finns ett uppdrag för en sysslolös ekonom: räkna ut vad bygge och underhåll av perronghindren kostar, jämför det med bygge och underhåll av ingångsspärrarna - samt de kostnader som kan uppstå när stora delar av trafiken på tunnelbanan står stilla exempelvis under en timme då och då.

tisdag 10 april 2012

Uppdrag - scilla

Bloggkollega Gabrielle har inte möjlighet att just nu bevaka "sin" scillabacke vid Observatorielunden. Men vad gör man inte för en bloggkompis!? - Eftersom "min" scillabacke vid Högalidsgatan ännu inte slagit ut så drog jag iväg med 4:ans buss till andra sidan stan och tog de här bilderna:

Gråväder var det, och det förtog väl en del av det blå skimret av blomstermängden - men man kan ju inte få allt här i livet!

Och däruppe ligger den fina lilla observatoriebyggnaden


fredag 6 april 2012

Nytt bloggförsök - Björnbild

Den här stockholmsbloggen har ju haft lite ostadig linje, och ibland snarare blivit en foto-blogg. Men jag är inte riktigt nöjd med formatet, bilderna blir småttiga känns det, så som en test har jag skapat Björnbild. Där tänkte jag att mer konstnärliga, eller bara konstiga, bilder kunde få visas upp för världen. Ännu så länge är den i testfasen, får se om jag fortsätter. Men titta gärna in och ge synpunkter!

söndag 1 april 2012

Falken hemma i tornet

Jaha, där har vi stora uret på Riddarholmskyrkan, men titta i nedre högra bildkanten: är det inte något som sticker upp i gluggen där?

Ja, om jag hade haft en sådan där jättekamera med flera meter långt teleobjektiv så hade det väl gått att fotografera pupillen på tornfalken i Riddarholmskyrkan, men så häftiga saker har jag inte. Tycker faktiskt att resultatet med min lilla fick-kamera blir rätt hyfsat. Vi försöker väl titta närmare ...

Färgen på teglet blir extra vacker i kvällssolen, eller hur? Men tornfalkens toaletthygien kanske inte är den allra bästa?

Med extra kraftig förstoring förvandlas det hela till drömskt akvarell-artade färger!