Årstabäcken, höststämning

Årstabäcken, tisdag eftermiddag och höstsol. Kanske detta milda och romantiska ljus kan tolkas som en symbolisk hornstöt från den annalkande hösten (se nedan)?

Från dikten Hösthorn av Erik Axel Karlfeldt:

Jag hälsar dig, rika September, som tändt

ett lövverk av flammande guld kring din sköld,

Oktober, de brusande floders regent

November, du hertig av mörker och köld.

Spindel betraktar solnedgången

Till synes fritt i luften hänger en muskulös spindel - det kanske är en husspindel - och betraktar solnedgången över Riddarfjärden.

Det lilla huset under Liljeholmsbron

Här kommer en fortsättning på det här och det här inlägget. Klicka på bilderna för större format.





Det handlar alltså om Viktor Marx' lösning på bostadsproblemet för en hemlös. I eftermiddags gick jag förbi för att ta en titt på nära håll.



Några klottrare i konstnärlig klass har också varit där. Nu ser de här målningarna riktigt bra ut. De påminner mig om de fina väggmålningar som fanns i den numera igenmurade Tysta Mari-gången vid Tegelbacken. Synd att inte de finns kvar. Någonstans har jag foton av dem från sjuttiotalet - frågan är bara: var?





I föregående inlägg dundrade jag mot bostadspolitiken i Stockholm. Det finns ingen anledning att upprepa vad jag skrev där. Däremot finns det anledning att göra om den radikalt, så att bostadspolitik åter går ut på att skaffa fram bostäder till rimliga priser, inte att göda bostadsspekulanter.

Ockuperat hus i Liljeholmen

En av mina vakna läsare frågade för flera veckor sedan om jag varit och tittat på det ockuperade huset i Liljeholmen. Det hade jag inte varit, och trots att jag vid ett flertal tillfället knallat över Liljeholmsbron från Söder har jag glömt att svänga bort mot det gamla fabriksområdet. Dels skulle jag ju ta en titt på ockupationen, och så var det Viktor Marx' originella småhus under själva bron (det kommer i nästa bloggpost). Men idag kom jag ihåg vad det var jag skulle göra.

Nåväl, här är några bilder jag tog i eftermiddags. Klicka för större format.





Det verkade tomt i huset. Ett elaggregat stod och surrade på baksidan. När jag var på väg därifrån kom en tös som sade att hon var med bland ockupanterna. Vi pratade litegrann, och det framkom att ockupationen var polisanmäld men att det inte hänt något från myndigheternas sida trots att den pågått i flera veckor.



Situationen vad det gäller bostäder och lokaler i stockholmsområdet är inte bra. Ockupationer löser knappast några problem. Det som behövs är i första hand massproduktion av billiga och bra hyreslägenheter för att slå botten ur spekulationen med bostadsrätter. För det krävs politiska beslut. Men hur kan man driva igenom en sådan sak politiskt när till och med ledande vänsterpartister är stolta innehavare av bostadsrätter (med tillhörande dyra lån) och knappast har något intresse för åtgärder som skulle sänka priset på deras lägenheter vid en eventuell försäljning? Större delen av det politiska etablissemanget är helt enkelt korrumperat vad det gäller bostadsfrågan.




"Här slutar Sverige" - nä, det tror jag inte svenska staten ställer upp på!









Var det via den här trasiga bakdörren man kom in?

Ett par affischer till

En flagnad affisch för den stora Palestinademonstrationen i januari i år, på ett kopplingsskåp i Flemingsberg.

Och nedan ett mer svårtytt budskap på ett annat ställe i Flempan, nära högskolan (som numera i internationella sammanhang kallar sig "university"). Det verkar vara någon som tycker att gatstenar (skall det föreställa en kantsten?) är ett bra politiskt argument.

Ett par affischer

Bilderna är klickbara för större format. Som den ovan, en anonym affisch på ett av televerkets kopplingsskåp i hörnet av Varvsgatan och Lundagatan. En protest med okänd avsändare, men adressen är klar: här kommer Övervakningssamhället smygande. IPRED står det på batongen. Staten (och kanske skivbolagen) ser dig!

Avsändaren för lappen nedan är också anonym, men det bör rimligen vara en muslim i Flemingsberg med sympatier för palestinierna. Affischen var klistrad på en i övrigt nedklottrad plåtdörr på vägen mellan sjukhuset och högskolan. Den kallar till den olyckliga demonstration som jag själv iakttog på avstånd och skrev om här.

Kyrkoval och höst - vad göra?

Höstfärgerna kommer, ännu så länge fina och friska. Det lär se tråkigare och sladdrigare ut om någon månad. Höstdagjämningen närmar sig obevekligt ...

... liksom söndagens val till kyrkan. Fädernas kyrka i Sveriges land ... och mödrarnas också, eller hur? I den rasande valkampanjens sista dagar tas alla ytor i anspråk för att ropa ut budskapet från de konkurrerande partierna. Inte ens pissoaren på Hornsbruksgatan är fredad!

Rasande ... tja, det är väl ingen större fart, och man måste säga att snällheten är nästan förkvävande bland partierna. I alla fall där jag tog mig en titt. Ingen vill bränna kättare på kyrkbacken eller sparka ut hedningarna från landet.

Och det kanske är lugnast: om någon reser sig med Bibeln i hand och håller svavelosande predikningar mot allsköns förfall som till och med tillåtits tränga in bakom kyrkans murar skulle det väl så att säga ta hus i helvete! I alla fall bland den minoritet som bryr sig. Och så skulle kulturliberalerna få något att förfasa sig över. Det finns ju inte så många reaktionens bastioner kvar för kulturradikalerna att angripa längre, så en rejält reaktionär kyrkopolitiker skulle väl glädja dem. Det kunde bli en indignerad drapa på kultursidan åtminstone!

Korrigering: det heter "nomeringsgrupper", inte "partier" i det här valet! Rätt skall vara rätt!

Huset under Liljeholmsbron

Detta är en fortsättning på det här inlägget. Det är några bilder jag tog på måndagskvällen när jag gick ut en stund för att lufta en seg höstförkylning (som dock inte ville bli bättre trots syretillskottet). Därborta finns alltså det byggprojekt som uppförts och överlämnats till en hemlös. Bilder på närmare håll finns här också, hos upphovsmannen Victor Marx. Klickar man här finns korrespondens mellan Marx och myndigheterna i ärendet.

Men, men, vad jag kan bidra med just nu är att visa hur huset ser ut, betraktat genom kameran av en snuvig kvällsvandrare tvärs över Liljeholmsviken. En glad färgklick i det betongtrista.

Kan man lita på det ...?

Fotograferat på Liljeholmsbron för ett par dagar sedan

"... två spiror upp i skyn"

Flukta, vilken syn
enda kyrkan uti byn
med två spiror upp i skyn

Så står det på en metallplatta på en bänk i Högalidsparken som jag inte sett förrän igår när jag av en särskild anledning gjorde en sväng upp i parken. Texten då? - Jo, det är uppenbarligen en stockholmska som skrivit av snacket att döma. "Spiror" avser i första hand Högalidskyrkans två torn, men på stockholmsdialekt kan det också betyda "ben". Där finns kyrkan med två ben i luften!





Den här bilden kommer från en bildbas hos Riksantikvarieämbetet. Jag hittade basen via en hänvisning på Arkeologiforum, dit jag för övrigt hittade via Ting och Tankar - så går det till i bloggosfären!

Jag tog fram söksidan och skrev in "Högalid" som sökord. Och där kom fram flera foton av just Högalidskyrkan, som den ovan.. Jag fick för mig att gå upp till kyrkan och ta en bild för att jämföra med hur det ser ut idag. Bilden här är uppenbarligen tagen när kyrkbygget inte var riktigt färdigt, utan måste vara taget i början av 1920-talet. Man ser en byggställning i ett hörn.




Men något stämde inte. Jag fick inte vad jag såg att gå ihop med det gamla fotografiet. Varför? Jo, fotot hos Riksantikvarieämbetet är spegelvänt! När jag vände på det blev det rätt. Nu är det bara att flukta in!

Där står kyrkbygget överst på en ganska kal backe. Urnlunden till höger och kontorsbyggnaderna med pastorsexpeditionen till vänster är ännu inte utbyggda. Det lilla huset framför kyrkan finns inte mer dock. Vänder man sig tvärt om där fotografen stått går grusvägen ned mot hörnet av Högalidsgatan och Varvsgatan.



När jag försökte ta samma motiv från samma ställe i morse blev det så här. Visserligen är Högalidsparken som en stor klippa, men under årens lopp har det ändå hunnit bli ganska grönt. Man ser väl en port på nedre bilden som klart syns på den övre, annars är det igenväxt så här mot slutet av sommaren. Den svartvita bilden kanske är tagen på våren.




När jag ändå var uppe och knallade runt kyrkan passade jag på att ta en bild av den stora huvudingången ...




... inklusive det berömda hakkorset i portalen. Det här var på tidigt tjugotal, innan der Führer och hans galna gäng vänt hakkorset bak och fram och gjort denna urgamla världsomspännande symbol för framsteg och lycka till något synnerligen otrevligt. Det gamla storbolaget Asea hade också hakkorset som symbol en gång, innan nassarna förstörde den.

Symbol? Jo, på gamla kartor var hakkors symbol för kraftverk. Och när jag tittade på en karta över Korea en gång såg jag massvis med små hakkors överallt. Närmare studium visade att de visade var buddhistiska kloster finns.

Dagens klagomål

Dags för dagens klagomål. Observera den lilla blå lådan på högerkanten: man trycker till på den och så säger det "pip" och så skall det bli rött ljus för biltrafiken och grönt för gångarna att kila över gatan.

Nu vill jag klaga på de figurer som kommer fram till lådan, trycker på knappen, upptäcker att det inte är några bilar i närheten och går över gatan. Och när de gått så kommer det en bil, det slår om till rött, och där får bilisten i onödan stå vid rödljuset och osa ut avgaser - samt kanske irriterade reflexioner över onödiga rödljus.

Här är ordningsreglerna: om det inte är trafik i närheten så går man över gatan utan att trycka på ljusknappen. Trycker man på knappen så väntar man tills trafiksignalerna slår om, även om det inte finns en bil på tio mils avstånd. Och hör sen!

Stockholm - septemberkväll

Stockholm en kväll i början av september när vintermörkret redan lurar i fjärran och horisonten bortom Kungsholmen får bära upp en himmel av indigo, mörkt rosa och ljusblått ...

En höstmåne bakom moln får egendomliga nästan drömmande former över Gamla stan ...

... månen var det ja! Den lever i sin egen lilla värld bortom molnen ...

... och dess milda ljus når knappast ner till stadens dunklare hörn, som här utanför Fylkingens lokaler i Münchenbryggeriet. Elektornmusikstudion Fylkingen hörde man talas om för länge sedan. Vad är det för musik som inte är elektronisk numera?

Anslagstavlepladdret igen

På annat håll har jag varit spydig mot en person som fyller Stockholms anslagstavlor med sitt oläsbara pladder. Nu har människan uppenbarligen haft sina vägar förbi korsningen Ringvägen-Hornsgatan, för så här såg det ut för några dagar sedan. Jag tror inte det hjälper att klicka upp bilderna i större format för att de skall bli begripligare.






Översta bilden är ett helt ark, den nedre bilden är ett mindre utsnitt jag gjorde från ett annat ark. Det blir inte begripligare för det.

Bildbilaga igen

Bilderna blir större om du klickar på dem - det här är några alster från de senaste dagarnas vandringar i trakterna häromkring.

En häftig solnedgång för ett par dagar sedan. Man skulle kunna tänka sig att det är solen som försvinner bakom några märkliga byggnader ute i en afrikansk öken. Fast det är höghusen ovanför Liljeholmen som ser ut som mystiska monoliter.

Borgargatan måste vara en av de mindre bemärkta gatorna i Stockholm. Och på fredagskvällen fick den ändå ett mystiskt utseende med hjälp av septembermörker och höstregn och gatlyktor.

Är detta ett misslyckat foto? Jag råkade skaka till på kameran, och då blev det så här. Tekniskt fel kanske, men är det inte en god stämning av höstmörker och höstregn på Söder Mälarstrand här?

Så här blir det när man inte fumlar med kameran. De små knottrorna närmast är vattendroppar på en plastbunke där kameran står.

Förbifjärt Stockholm - "Arkitektur" recenserar

Tidskriften Arkitektur skriver om Förbifjärt Stockholm. Inte nog med att projektet kallas föråldrat. Man säger också:

Alla tidigare stora vägprojekt visar att stora vägar ökar utspridningen av staden och helt enkelt skapar fler bilberoende förorter. Helt enkelt att det nu blir lättare att ta sig längre bort och snabbare med bil. Det är en sidoeffekt av vägbyggets, förmodligen vällovliga syfte att öka framkomligheten genom och förbi Stockholm. Detta är stadsbyggande, inte vägplanering.

Det här borde vara något för yimby att hugga tänderna i. Om vissa saker är yimby och jag inte överens, men jag har en känsla av att när det gäller trafikfrågor i det här sammanhanget har vi inte mycket att gräla om. Detta projekt verkar som en märklig urtidskoloss och ett sätt att stoppa nya miljarder i asfalts- och småhusmattemaffiorna. Och när man snackar om miljöpåverkan och resursslöseri ... suck!

.................'

Tillägg: har för mig att jag tidigare bloggat om forskningar som visar att stora projekt har en tendens att bli dyrare än vad som framgått av leverantörernas glädjeofferter.

Jag saxar det här från Alliansfritt Sverige:

Bent Flyvbjerg, professor i stadsplannering, Søren Buhl, docent i matematik och forskarassistent Mette Skamris Holm, samtliga vid Aalborg Universitet, har i en rapport presenterat att vägprojekt i snitt blir cirka 34% dyrare än beräknat. I Sverige har politikerna färskt minne av att Citybanan hann bli fem miljarder dyrare än beräknat bara mellan dess att det avgörande beslutet fattades och dess att det första spadtaget togs. Hallandsåstunneln är nu, när den fortfarande inte är färdigbyggd, 11 gånger dyrare än vad som ursprungligen beräknats (2009 års penningvärde).

Kostnaden på 27,6 miljarder för förbifart Stockholm är redan mer än vad hela Stockholms kollektivtrafik kostar årligen. Skulle projektet ligga i linje med genomsnittet är kostnaden 37,5 miljarder. Vad blir slutnotan för skattebetalarna när förbifarten är färdigbyggd, Anders Borg?

Banker är som bekant "för stora för att få gå omkull". Och har man lagt ner säg tio miljarder av tänkta 27,6 på ett vägprojekt så lär det inte stoppas även om leverantörerna kommer och kräver mer pengar än vad de offererade det hela för. Skall det svindlas så skall det svindlas i stor skala!

Förbifjärt Stockholm

Tja, det finns väl inte mycket mer att säga. Alliansen fjärtar. Alliansen är en samling fjärtar, och det gäller allianslakejerna i "oppositionen" också. Om du klickar på bilderna så kommer du vidare till ett par andra inlägg författade av mig. Så fint som på bilden ovan kommer det inte att se ut i socalmoderaternas bilköer. Och "ansvar" som på bilden nedan ligger knappast inom deras kompetensområde - det är väl några marginalväljare i Stockholm som skall värvas till priset av 27 miljarder (obs. det är dagens prislapp, vad som kommer att stå på framtidens verkliga fakturor är en annan historia!). Och då är miljö inte så jäkla viktigt.

Moln och byggnader

Man kan bara betrakta molnen som de är. Lätta vita slöjor på tisdagskvällen ....

... eller se hur Münchenbryggeriets mäktiga byggnader strävar upp mot de långsamt förbidrivande skyarna ...

Var det inte någon som klagade över att folk inte tittar på moln numera? Jag tror inte att det stämmer, det finns nog ett molnskådarsällskap någonstans, men kanske är molnskådande inte längre så utbrett?

Klicka på bilderna så blir såväl moln som hus större!